Den här artikeln handlar om den kristna högtiden. För påskfirande i Sverige, sePåsk i Sverige. För teaterpjäsen, sePåsk (pjäs). För den judiska påsken, sePesach.
Påsken är den störstahögtiden under detkristnakyrkoåret och firas till minne av attJesus enligtNya Testamentet led, dog ochuppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.[1] Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till denjudiskapesach, vilken firas till minne avGamla Testamentets berättelser omjudarnas uttåg ur Egypten efter år avslaveri. Högtidens svenska namn kommer också från desshebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden. Det engelska ordeteaster och tyskansOstern kommer av den germanska fruktbarhetsgudinnanĒostre, där den kristna påsken tog över tidigare hedniska vårfiranden (jämför medjul).
I hela den kristna världen är påsken enfamiljehögtid där dekoreradepåskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, och är mycket ovanligt i gudstjänstlokaler, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse och för den tomma graven. Ätandet av ägg var dessutom en följd av den ansamlade mängden ägg underfastan som i kristen tradition firas 40 dagar före påsken. Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor om attpåskharen har placerat ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter. I vissa länder dekoreras hemmet medpåskris, i Sverige med fjädrar. I Sverige ochFinland klär barn ut sig tillpåskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis. I Finland ärmemma ochpasha traditionella påskrätter. IÖsterbotten har det varit tradition att tända stora påskbrasor på påsklördagen.[3]
Pesachmåltid med det osyrade brödetmatza på bordet. Illustration från Ukraina 1800-tal.
Den judiska högtidenpesach har sitt ursprung i det osyrade brödets högtid då man åt osyrat (ojäst) bröd i skördeperiodens början och herdarnas våroffer då varje familj åt av ett lamm. Dessa fester har kommit att knytas till berättelser omuttåget ur Egypten (cirka1500-talet f.Kr.), den natt då enligt judisk tradition påsklammet slaktades ochdödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år70 e.Kr. slaktade man lamm iJerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Idag har påsklammet ersatts med den så kalladeseder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar. Under Pesach äter man endast osyrat bröd,matza, eftersom man vid flykten frånEgypten inte hann låta brödet jäsa, och högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid". I Gamla Testamentet, andra Moseboken 12:17-18, står:Ni skall fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. I släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar denna dag. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen skall ni äta osyrat bröd.
Det var under den judiska Pesach-högtiden somJesus från Nasaret red in iJerusalem. Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll. Firandet föregås av den så kallade stilla veckan vilken börjar medpalmsöndagen,dymmelonsdagen,skärtorsdagen ochlångfredagen och slutar medpåskafton. Påskveckan inleds medpåskdagen.[4] De motsvarar Jesus sista dagar från hans intåg i Jerusalem till och med hans död på korset ochuppståndelsen.
Den viktigastegudstjänsten är av traditionpåsknattens, då ocksådop eller doplöftesförnyelse kan äga rum (den har återinförts i denromersk-katolska kyrkan och i många andrakyrkor under 1900-talet). Gudstjänsterna under påsken innehåller detliturgiska firandet av att Jesus frånNasaret,Jesus Kristus, efter döden på korset påstås ha uppstått från de döda. Denna övertygelse är en gemensam och grundläggande bas i trossystemet för de rörelser som bekänner sig till Kristus och till kristendomen. Tron påtreenighetsläran, det vill säga attFadern,Sonen ochAnden är ett enda väsen är endoktrin med mycket stor utbredning bland de kristna kyrkorna, men det finns även rörelser som betecknar sig själva som kristna och som inte delar denna tro (jämför medantitrinitarism).
Palmsöndagen –Intåget i Jerusalem, Matt 21: 6-11, (Sakarja 9:9-10 ca 500 f.Kr.) Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtadeåsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!" När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: "Vem är han?" Och folket svarade: "Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen."
Skärtorsdagen –Den sista måltiden (nattvarden), Matt 26:26-28. Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: "Tag och ät, detta är min kropp." Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: "Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.”
Långfredagen –Jesu korsfästelse, Joh 19:17-19. Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten. Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung.
Påskdagen –Jesu uppståndelse, Matt 28:1-15. Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta." De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: "Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig."
Enligt denjudiska kalendern, som är enlunisolarkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånadenNisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid detförsta konciliet i Nicaea år325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen eftervårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet[5]. Eftersomvårdagjämningen kan infalla på olika kalenderdatum beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan enfullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas denecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.[6] Denna regel gäller bland annat isvensk lagstiftning ochkalenderproduktion.[7][8]
I de katolska länderna införde man 1582 dengregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamlajulianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av deortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kalladegammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nyakatolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.
ISverige bytte man kalender från dengamla stilen till dennya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern, men man hade under åren 1700–1712 en kalender som gick en dag före den Julianska. Beräkningen av påskdagen kompliceras inte bara av detta, utan också av att man under åren 1740–1844 inte använde de ovan beskrivna reglerna utan utgick från den astronomiskt bestämda vårdagjämningen och fullmånen.[9] För detaljer och tabeller över när påsken infaller sePåskdagen. Enligt nuvarande sätt att beräkna påskdagens datum infaller den tidigast den22 mars och senast den25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.
Den 3 augusti 1928 antogStorbritannien lag som slog fast att påsken skulle infalla den andra söndagen efter den första lördagen i april.[10] Denna lag togs aldrig i bruk. Flera australiska delstater stadgade 1928–1929 lagar med samma beräkningssätt för påskdatumet.[11]
Påskhögtiden har i en del andra länder, liksom julen och andra högtider, förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas.
FörnamnetPascal, särskilt vanligt i fransktalande länder, är bildat avpascha, det latinska ordet för "påsk"; den latinska formen av namnet ärPaschalis. Ursprungligen gavs det till pojkar som fötts under påsken.
^Seidelmann, P. Kenneth (1992). Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac. Mill Valley: Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac.Libris6808038.ISBN 0-935702-68-7
.jpg)
