Ledamot av Österrikes nationalråd Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes andra nationalråd[6] Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes första nationalråd[6] Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes tredje nationalråd[6]
Nationalitätenfrage und die Sozialdemokratie, 1924.
Bauer tillfångatogs av ryssarna underförsta världskriget men blev som invalid utväxlad 1917. Efterrevolutionen 1918 inträdde han i utrikesdepartementet, som då leddes avVictor Adler. Vid dennes död samma år blev Bauer utrikesminister och sökte fullfölja Adlers politik att förena Österrike med Tyskland. När han misslyckade med detta under fredsförhandlingarna i Saint Germain, avgick han 1919.
Bauer utgav en mängd politiska småskrifter, varav en del översatts till svenska, däriblandDer Weg zum Sozialismus (Svensk översättning 1919). Hans historiska arbete om den österrikiska revolutionen brändes underbokbålen runt om i Nazityskland 1933, liksom allt han skrivit om politik och statsvetenskap.
Bauer anses vara en avaustro-marxismens förgrundsgestalter. Otto Bauer var anhängare av så kallade revolutionära reformer, reformism som i grunden förändrade samhället i en frihetligt socialistisk riktning. Revolutionära metoder och våld fick bara användas defensivt, det vill säga då borgarklassen eller fascismen slog till med sådana metoder mot demokratin och en av folket vald socialism. Han förespråkade ocksåsjälvförvaltning av bostadsområden mm. och ville genom det goda exemplets makt, med omfattande sociala reformer sprida ett stöd för sin socialism. Otto Bauer och de andra austro-marxisterna kom att bli föregångare till såväleurokommunism som radikalsocialdemokrati inom denNya vänstern.
^ [ab]flera författare,Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen Länder, R. Oldenbourg Verlag ochCollegium Carolinum, och,Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen Länder ID:558, läst: 27 oktober 2025.[källa från Wikidata]
^Wer ist Wer, Parlament-ID Österrike:00078, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
^ [abc]läs online,www.parlament.gv.at .[källa från Wikidata]