| Ormsö | |
| Vormsi, Vorms | |
| Ö | |
 Rälby i Ormsö. | |
| Land |  Estland |
|---|---|
| Landskap | Läänemaa |
| Kommun | Ormsö kommun |
| Koordinater | 59°0′N23°13′Ö / 59.000°N 23.217°Ö /59.000; 23.217 |
| Area | 92,93 km²[1] |
| Folkmängd | 245 (1 januari 2011)[1] |
| Befolkningstäthet | 3 invånare/km² |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 587454 |
 Läge i Estland. | |
| Webbplats: http://www.vormsi.ee | |
Ormsö (estlandssvenskt uttal:årmse,estniskaVormsi,tyskaWorms) är den fjärde största ön iEstland. Ön utgör en egen kommun,Ormsö kommun, och ligger i landskapetLäänemaa. Föreandra världskriget var Ormsö jämteNuckö centrum förestlandssvenskarna. Ön, som är 93 km² stor, är cirka sex kilometer bred och femton kilometer lång. Den ligger utanförHapsal, i vars närhet färjelägetRus (estniska:Rohuküla) finns för transport mellan Ormsö och fastlandet.
Öns byar ärHullo (som är administrativt centrum),Borrby,Diby,Fällarna,Förby,Hosby,Kärrslätt,Magnushov,Norrby,Rumpo,Rälby,Saxby,Sviby (färjeläge) ochSöderby. De svenska namnen är officiella för alla byar utom Magnushov (estniska:Suurmõisa) och Kärrslätt (Kersleti). Bussby, Bynäs, Hakebacken, Tompo ochKärret (estlandssvenskt uttal:kärre) är före detta byar.
Norr om Ormsö liggerÖstersjön, österut liggerOse sund som skiljer ön från halvönNuckö, söderut ligger havsområdetMoonsund och västerut liggerHares sund som skiljer Ormsö frånDagö. Ön är förhållandevis flack och högsta berg ärVitberget (estlandssvenskt uttal:hoitbärge) som är 12 meter högt. Utmed öns nordkust ligger halvönBorrby holm (Borrby neem),Rälbyviken, öarnaTjuka,Kyrkgrundet ochLill-Tjuka samtLillviken (Diby laht). På sydkusten ligger halvönHovsholmen,Hulloviken,Rumpnäset,Svibyviken (Sviby laht) ochObbholmen. Det finns tre insjöar på Ormsö,Prästvike,Storvike (Kersleti järv) ochDibyträske.
Ormsös historia går tillbaka till tidigmedeltid då de första nybyggarna bosatte sig på ön. Dessa var sannoliktestlandssvenskar, vilka dominerade ön fram tillandra världskriget. På 1930-talet var antalet estlandssvenskar omkring 3 000 på ön. Ormsö kom 1628 i släktenDe La Gardies ägo för att senare övergå till släktenStackelberg.
ISvenska Arbetaren kan man läsa den 25 augusti 1861:
"I början av juli denna sommar kom en liten båt inseglande i Stockholmsskären. Den var långväga ifrån, längre än man i början kunde ana, och den kom i ett ärende, som djupt skulle gå varje svensk till hjärtat.I båten sutto fem män med allvarliga ansikten, och när de kommo i land och man frågade dem vilka de voro, svarade de på ren svenska:- Vi äro svenska bönder från Vormsö. Vi äro fria svenska bönder, det är vår stolthet, vårt förnämsta goda. Våra lagar och privilegier äro bekräftade av edra konungar och de ryska tsarena, men vi få icke njuta av dem."
År 1861 uppmärksammades rikssvenskarna att det fanns en svenskspråkig minoritet i Estlands kustbygd. Detta då det kom fem ormsöbönder med öppen båt tillStockholm för att klaga hos Sveriges kung,Karl XV gentemot öns egenmäktige godsägare, baronStackelberg, som huserade påMagnushov, för de övergrepp de drabbades av. Några direkta lättnader fick man inte, även om ett visst diplomatiskt arbete sattes igång genom den svenska regeringens försorg, men det var början på ett utökat samarbete mellanestlandssvenskarna och människor i Sverige som fortgick fram till den stora massflykten till Sverige 1944.[2][3]
Under den sovjetiska perioden 1944–1991 tillhörde Ormsö en militär gränszon som var stängd även för sovjetmedborgare och kunde endast besökas av dem som hade särskilt utfärdade inrikespass.[4]
Förledet anses innehålla det svenska personnamnetOrm. Tolkningen ’’ön med ormar’’ betraktas som renfolketymologi. Tyskarna anpassade det svenska namnet i sitt språk genom att foga till ettW-. I den formen lånade esterna in det.[5]
%2c_Vormsi_saar_(Orms%25C3%25B6)_SLS_443_26_-_1934.jpg)
%2c_Vormsi_saar_(Orms%25C3%25B6)_SLS_443_22_-_1934.jpg)
Wikimedia Commons har media som rörOrmsö.