Biskop Olaus Magni | |
![]() Olaus Magnis biskopsvapen | |
Kyrka | Romersk-katolska kyrkan |
---|---|
Stift | Åbo stift, biskop |
Period | 1450–1460 |
Företrädare | Magnus II Tavast |
Efterträdare | Konrad Bitz |
Akademisk titel | Teologiebaccalaureus1437 |
Född | ca1405 Pikis |
Död | 24 februari1460 Åbo |
Olaus Magni (Olof Magnusson). Född ca1405 iPikis, död den24 februari1460 iÅbo. Släkt på moderns sida till biskopMagnus II Tavast (Magnus Olai nepos). Son till Magnus Djäkn i Rungo.Biskop iÅbo stift1450–1460. Innan desscuratus iKyrkslätt1428–1435 ochdomprost i Åbo åren1436–1449. Biskop Magnus uppfostrade den unge pojken efter att dennes mor hade dött. Den mest lärde avFinlandsmedeltida biskopar.
Som biskopens fosterson fick Olof den bästa möjliga utbildningen på sin tid och chans till landets högsta poster. Han studerade iuniversitetet i Paris från1425 ochpromoveradesfilosofie magister1428 och teologiebaccalaureus1437. Vid sidan av doktorandstudierna verkade Olaus Magni som den tysk-engelska nationens lärare vid den filosofiska fakulteten,1433–1436 var han tre gångerprokurator för nationen och ett år dess receptor (skattmästare). Han verkade som universitetets i Paris rektor från december1435 till mars 1436 som representant för studentnationen. Som nationens representant deltog han även ikonciliet i Basel1437. Om hans studier vet man mest av de finländska studenternas under medeltiden.
Som domprost i Åbo var Olaus Magni biskop Magnus Olai (Tawast) assistent och förtrogne. I denna egenskap sändes han utomlands flera gånger, bl.a. tillpåven iRom1445, och1449–1450, med sin företrädares avgångsbrev (Magnus Olai avgick under förutsättning att Olaus Magni skulle väljas till hans efterträdare).Nicolaus V godkände anhållan, och utnämnde Olaus Magni till biskop i Åbo, varefter denne vigdes till sitt ämbete i Rom.
Under biskop Olaus Magni återfick påven sitt inflytande i Åbo, vilket hade minskat under biskop Magnus ämbetsperiod. Olaus Magni fortsatte de många kyrkliga byggnadsprojekt som hans företrädare hade inlett i Åbo stift. Byggandet av stenkyrkor iEgentliga Finland ochNyland fortsatte, och iÅbo domkyrka fortsatte arbetet med att bygga omkatedralen till enbasilika.
Trots att han som domprost hade varit med om att grundabirgittinerklostret iNådendal råkade han som biskop i konflikt med klostret, vilken drevs till sin spets i en tvist om utnämnandet av klostretsabbot och ledde till att biskop Olaus återtog rättigheterna till Masku församlings prebende.
Biskop Olaus deltog inte aktivt i rikspolitiken i Sverige, såsom hans företrädare hade gjort, men stöddeKarl Knutsson (Bonde) i hans kamp motKristian I. Trots detta erkände han, liksom övriga stormän i Finland, Kristian som konung då han tagit makten i Sverige1457. Uppenbarligen verkade Olaus Magni som ordförande för valförsamlingen i Åbo, men förhöll sig trots detta senare förbehållsamt till konung Kristian.
Olaus Magni överskuggas som biskop av sin företrädare Magnus Olai, trots sin lärdom, som inte tycks ha förlänat honom någon speciell auktoritet i Åbo. Han begravdes i Helga Lekamens kapell, det nuvarande Tavastkoret, bredvid Magnus Olai. Deras gravar utmärks numera av en gemensam gravvård.