Odisha (oriya ଓଡ଼ିଶା, fram till4 november2011Orissa) är endelstat i östraIndien. Delstaten är bland annat känd för att vara rik på mineraler.
Delstatens namn kommer från sanskrits fras Odra Vishaya eller Odra Desa som syftar till en historisk provins vidSubarnarekhafloden.[1] I både Indiens och Odishas nationalsång används namnetUtkala (oriya ଉତ୍କଳ) som har historiskt syftat bara till de östra delarna av Odisha. År2018 föreslog delstatens arbetsministerSusanta Singh att delstatens namn i dess nationalsång, som heterBande Utkala Janani, borde ersättas med "Odisha" för att inte kränka Odishabor i delstatens västra delar.[2]
År 2011 godkändeRajya Sabha en lag som bytte delstatens namn frånOrissa tillOdisha. Samtidigt blev delstatens officiella språkOdia istället förOriya på engelska.[3].
1999 drabbades Odisha av encyklon som krävde 20 000 dödsoffer. Den inre och större delen av delstaten är ett glesare bebott bergland; kustlandet är ett bördigtalluvialdelta, bildat avMahanadis,Brahmanis ochBaitaranis avlagringar.
Oaktat den i vissa trakter ymniga nederbörden (omkring 1 600 mm) har landet sedan urminnes tider till följd av den bristfälliga regleringen varit utsatt lika mycket för torka som för översvämningar. Så följde på den förskräckliga hungersnöden1865–1866, som kostade delstaten 1/4 av dess befolkning, 1866 en översvämning, som förorsakade stora skördeförluster. Även cykloner ochstormflodsvågor vid kusten anställer svåra förödelser.
Distriktsindelning av delstaten:Khurda |Navaragpur |Navapada |Gajapati |Boudh |Bhadrak |Ganjam |Dhenkanal |Angul (även stad) |Puri |Cuttack |Sambalpur |Kalhandi |Koraput |Phulbani |Balangir |Bargah |Debagarh |Jagatsinghpur |Jajpur |Jharsuguda |Kendrapara |Malkangiri |Nayagarh |Rayagada |Sonepur |Balasore |Mayurbhanj |Keonjhar |Sundergarh
Delstatens enkammarparlament består av 147 ledamöter. Det största partiet ärBiju Janata Dal med 112 ledamöter.[4].
Naveen Patnaik (BJD) har varit Odishas premiärminister sedan2000.[5] Delstatens guvernör ärGaneshi Lal (BJP) som är ursprungligen frånHaryana. Han började i ämbetet år 2018.[6]
Odisha har 90 % av de indiska tillgångarna påkrom, 70 % av tillgångarna påbauxit och 24 % av tillgångarna påstenkol.Ris utgör förnämsta sädesslaget, men därjämte odlasvete, många slagsbalj- ocholjeväxter,hampa,tobak,bomull ochsockerrör m.m.
Större delen av befolkningen ärhinduer (oriya, vilka talar oriya-språket);muslimerna och aboriginstammarna, som behållit sina ursprungliga religionsformer, utgör en mindre del.
Odisha är hinduernas heliga land. Längs södra stranden av Baitarani ligger en rad helgedomar, uppförda åtShiva, och stadenJajapur är medelpunkten förParvatis, Shivas gemåls, dyrkan. För övrigt är varje stad uppfylld medtempel, och varje by har sin helgedom. Men hinduernas nationella vördnad för heliga ställen har i århundraden varit koncentrerad på staden Puri, som är helgad åtVishnu under benämningenJagannath.
Odisha utgjorde förr ett eget kungarike, varsdynasti utgick omkring1532, varefter Odisha efter ett halvt århundrades krig1578 blev en provins iMogulriket. Nominellt blev detbrittiskt1765, men faktiskt först1803 eftermarathernas besegrande.
Provinsen "Bihar and Orissa" bildades1 april1912 som ny provins (lieutenant-governorship) i kejsardömetIndien, sträckande sig frånNepal i norr tillMadras i söder samt från den dåvarande provinsenBengalen i öster tillFörenade provinserna ochCentralprovinserna i väster och omfattande de tre divisionerna Bihar,Chutia Nagpur och Orissa, som förut tillhört Bengalen. Arealen var 215 430 km² med en folkmängd om 34 490 084 invånare (1911) i det omedelbart brittiska området och 74 195 km² med 3 945 209 invånare (1911) i dithörandevasallstater. Bland vasallstaterna kan nämnasDaspalla,Athmallik,Athgarh ochBaramba. Huvudstad var Patna.
Den sydligaste "divisionen" i ovannämnda provins, på innersta västra kusten avBengaliska viken var under samma tid också kallad Orissa. Här fanns 35 662 km² med en folkmängd om 5 003 121 invånare (1901). Divisionen bestod av 5distrikt:Cuttack,Puri,Balasore,Sambalpur ochAngul. I bergstrakterna, mellan de brittiska distrikten och Centralprovinserna, låg ett tjugotalvasallstater, av vilka de viktigaste varMayurbhanj,Keonjhar,Dhenkanal,Baud,Nayagarh, de fem 1905 från Centralprovinserna till Orissa fördaBamra,Rairakhol,Sonpur, Patna ochKalahandi samt två från Chutia Nagpur tagna:Gangpur ochBonai, med en sammanlagd areal av 72 636 km² och med 3 173 395 invånare (1901). Huvudstad var Cuttack.
Av befolkningen är 54,6 %läskunnig, 62,7 % av männen och 40,4 % av kvinnorna.Urbaniseringsgraden är 15,0 %. Enligt 2011 folkomräkning var hinduism den största religion (93,63 %).[7]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok, 1904–1926.
