 Oden | |
 | |
| Överblick | |
|---|---|
| Namn | Oden |
| Typ | Isbrytare |
| Varv | Arendalsvarvet,Göteborg |
| Beställd | februari 1987 |
| Tagen i bruk | 8januari, 1989 |
| Öde | I tjänst |
| Allmänna egenskaper | |
| Längd | 107,8 meter |
| Bredd | 31,0 meter |
| Deplacement | 11 000 – 13 000 ton |
| Djupgående | 7,0 – 8,5 meter |
| Maxfart | 16 knop |
| Aktionstid | 111 dygn |
| Besättning | 20 |
| Plåttjocklek | |
| För | 48 mm |
| Midskepps | 34 mm |
| Akter | 48 mm |
| Tekniska data | |
| Framdrift | Dieselmekaniskt |
| Huvudmaskin | 4 Sulzer, 8-cyl dieselmotorer à 4 590kW 18 000 kW |
| Hjälpmaskin | 4 Sulzer 6-cyl dieselmotorer á 1 185 kW |
| Bunkerkapacitet | 4 000 m³ |
Oden är ensvenskisbrytare som också tjänar somforskningsfartyg. Fartyget levererades år 1989.
På grund av byggnadssättet, utan kölsträckning och i sektioner, skedde ingen formell sjösättning, men Oden döptes25 augusti1988[2]. Oden var det sista fartyg som byggdes påArendalsvarvet, innan all nybyggnadsverksamhet lades ner.
Odens form är annorlunda än andra fartygs, genom att fartyget är bredare i fören än i aktern. Under isbrytning spolas stora mängder vatten från tolv munstycken i fören för att smörja skrovet och spola undan is som bryts loss. Vattenspolningssystemet drivs av två centrifugalpumpar avScanpumps fabrikat med en kapacitet på 9 000 m3/h vardera[3]. Oden saknar förpropellrar, men vattensmörjningssystemet kan även användas somthruster. Till skillnad från flertalet svenska statsisbrytare, som har dieselelektrisk drift, har Oden en rent dieselmekanisk framdrivning med fyraSulzer ZAL4OS åttacylindriga dieselmotorer på 4,6 MW vardera. Hjälpmaskineriet utgörs av fyra stycken Sulzer sexcylindriga dieselmotorer. Dessutom har Oden två värmepannor för uppvärmning.[4]
Förläggningen är av hög standard med privat wc och dusch i alla hytter. Befälshytterna har dessutom separata sovrum.[5] Vidare finns det gymnastikrum, bastuer och sjukavdelning med skeppsapotek.[3] Fartyget har också ett omfattande system med containrar med bland annat laboratorier, kontor och olika förråd.[6] Under 2008 höjdes helikopterplattan så att ett ytterligare våningsplan kunde byggas under denna, med fler hytter för forskare och förråd.
Oden klassades som ettörlogsfartyg när hon byggdes och försågs då med fyra kanonbrunnar avsedda för 40 mm Boforskanonerlvakan m/48. Hon försågs också med minräls, men bestyckades aldrig.[5]
Under vintern används Oden för att bryta is iBottenviken och under sommaren som forskningsplattform förpolarforskning. Genom ett långtidskontrakt medSjöfartsverket hyrs isbrytaren avPolarforskningssekretariatet för forskningsexpeditioner, oftast iArktis. Under några säsonger har Oden också arbetat iAntarktis genom ett svensk-amerikanskt samarbete. Säsongen 2010/2011 var den femte säsongen i rad som Oden arbetade i Antarktis. Då var hon tillägnad forskning, men användes också för att bryta en isränna in till den amerikanska forskningsstationenMcMurdo-stationen, så att amerikanska försörjningsfartyg kunde anlöpa basen.
År 1991 deltog Oden i en internationell Arktisexpedition, och blev den 7 september tillsammans med tyska polarforskningsfartygetR/V Polarstern det första icke atomdrivna övervattensfartyget som nåttNordpolen. Den sovjetiska kärnkraftsdrivna isbrytarenArktika var den 17 augusti 1977 det första övervattensfartyget som nådde dit.[7] Sedan dess har Oden varit på Nordpolen 1996, 2001, 2004, 2005, 2009, 2012 och senast 2016.
Oden är vintertid baserad iLuleå.Hemmahamn ärNorrköping.
År 2015 inledde Sjöfartsverket planeringsarbetet för ersättare för de fem statsisbrytarna Oden, Frej, Ymer, Atle och Ale. Målsättningen var då att det första nya fartyget skulle tas i drift runt år 2020. Kostnaden beräknades 2015 till ca 1-1,5 miljarder kronor per fartyg.[8] I mars 2020 tecknade Sjöfartsverket ett avtal med finländskaTrafikledsverket om ett gemensamt designunderlag för nya isbrytare i Östersjön.[9]
Wikimedia Commons har media som rörOden (isbrytare).
| ||||||||
| |||||||||||||
| |||||||||||||||||||
