Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet).
Nya testamentet, ävenNya Testamentet[1] och förkortatNT, är en samling skrifter som utgör andra delen av denkristnaBibeln. Nya testamentet handlar omJesu liv och de kristna den närmaste tiden därefter och innehållerfyra evangelier,Apostlagärningarna, tjugoen brev (även kallade epistlar), ochUppenbarelseboken.
Nya testamentets fyra första böcker, evangelierna, handlar om vad Jesus sade och gjorde, hans liv,död ochuppståndelse. Efterföljande bok, Apostlagärningarna, berättar vad som hände med hanslärjungar och medde första kristna. Vidare följer ett antal brev som i vissa fall är skrivna avapostlarna till de första kristnaförsamlingarna och som ger råd om hur de kristna skall leva. De förklarar vad det är att tro på Jesus. Av dessa brev uppges tretton vara skrivna avPaulus. Johannes uppenbarelse,Uppenbarelseboken, är den sista boken i Bibeln, och den berättar i form av syner hur världen skall gå under. Då skall Jesus komma tillbaka och människorna skall stå till svars för sina liv. Det berättas om en ny himmel och en ny jord.
För kristna utgör Nya testamentet tillsammans medGamla testamentetGuds uppenbarade ord. Det innehåller apostlarnas och den kristnaurförsamlingens vittnesbörd om Jesus Kristus, hans liv och verk och skildrar den kristna kyrkans första tid.
Uttrycket ”Nya testamentet” avser inte bara en del av Bibeln utan framför allt en tidsålder ifrälsningshistorien; det är Guds nya förbund med människorna, som gäller tiden från Kristiuppståndelse till hans återkomst. Detta nya förbund avlöser det gamla förbundet eller ”testamentet”. Nya testamentet har sedan äldsta tid setts av de kristna som en fullbordan av Gamla testamentet och en nyckel till detta.
Nya testamentet är skrivet av olika författare med olika syften mellan cirka år 50 och ett stycke in på 100-talet e.Kr. Tre av evangelierna tillskrivs apostlarnaJohannes,Markus ochMatteus, medanLukasevangeliet ochApostlagärningarna tillskrivsLukas. Epistelbreven, som ofta består av brev (epistlar), tillskrivs bland annat apostelnPaulus, apostelnJohannes och apostelnPetrus.
Namnet testamente uppkom av att den latinska översättningen,Vulgata, återgav det grekiska ordet för förbund med ”testamentum”. Därav kommer "testamente", som bäst kan förstås som förbund. Bibeln handlar om hur Gud ingår förbund med sitt folk.
Nya testamentet består av 27 från början fristående skrifter, avfattade påkoiné, den tidensgrekiska vardagsspråk. Att avgöra vilken skrift som är äldst respektive yngst är svårt, då forskare har skilda uppfattningar i frågan. Men som regel antas att något av Paulus brev är äldst, då i allmänhetFörsta Thessalonikerbrevet som brukar dateras till cirka år 50.[2][3]Andra Petrusbrevet betraktas som enpseudepigrafi och skulle kunna vara den yngsta skriften, och ofta dateras den till början eller fram emot mitten av 100-talet.[4][5][6] Textsamlingen förelåg i stort sett färdig omkring år 200 och fastställdes somkanon under 300-talet på flerasynoder med hänsyn till olika urvalskriterier.
Hos kyrkohistorikern Eusebios återfinns ett citat av kyrkofadernPapias där följande återges: ”Matteus sammanställde Jesu ord och gärningar på hebreiska. Var och en tolkade dem efter sin förmåga”,[7] och ett avsnitt om missionsverksamheten i Indien: ”Bartolomaios, en av de tolv, skall ha predikat för dem och lämnat dem Matteus evangelium på hebreiska”.[8] För de grupper som ifrågasätter att Matteus evangelium skrevs på grekiska är detta ett av argumenten (se vidareArameiskt företräde). Många forskare menar att ordet hebreiska här skall förstås som arameiska.[9]
Nya testamentets böcker skrevs inte i den ordning de förekommer i Bibeln. Böckerna kan i de flesta fall inte dateras exakt, forskare har ofta olika meningar om deras ålder. Nedan följer Carson & Moos datering av Nya testamentets böcker. (Observera dock att här harApg daterats föreLuk, trots att Luk torde åsyftas med orden "min första bok" i inledningen till Apg.)
Wolfgang Kosack, Novum Testamentum Coptice. Neues Testament, Bohairisch, ediert von Wolfgang Kosack. Novum Testamentum, Bohairice, curavit Wolfgang Kosack. / Wolfgang Kosack. neue Ausgabe, Christoph Brunner, Basel 2014.ISBN 978-3-906206-04-2.
^Lars Hartman, ”Nytestamentlig isagogik” i Birger Gerhardsson (ed.)En bok om Nya testamentet (5., [rev. och utök.] uppl.). (Malmö: Liber, 1989), s. 56.
^Lars Hartman, ”Nytestamentlig isagogik” i Birger Gerhardsson (ed.)En bok om Nya testamentet (5., [rev. och utök.] uppl.). (Malmö: Liber, 1989), s. 81.
^Bart D. Ehrman,Forgery and Counterforgery: the use of literary deceit in early Christian polemics (New York: Oxford University Press, 2013), s. 222.
^Eusebios Kyrkohistoria, Artos bokförlag, Skellefteå 1995, sid 167 (V 10:3)
^Lars Hartman, ”Nytestamentlig isagogik” i Birger Gerhardsson (ed.)En bok om Nya testamentet (5., [rev. och utök.] uppl.). (Malmö: Liber, 1989), s. 38.
