Nyårsdagen ärkalenderårets första dag. Dengregorianska kalenderns nutida placering,1 januari, härrör frånromarna, som år153 f.Kr. förladekonsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året den 1 mars, vilket är förklaringen till att det är just februari som blir en dag längre i händelse avskottår).
Efter att 25 december började firas somJesu födelsedag blev 1 januari åttonde dagen efter födelsedagen, vilket är den dagjudiska barn namnges ochomskärs. I samband medandra konciliet i Tours år 567 beslutades att en omskärelsemässa skulle hållas till minne av det. Därför kom 1 januari att kallasomskärelsefest.[1] Temat iSvenska kyrkan den här dagen är "I Jesu namn".[2]
Det var först underhögmedeltiden som den 1 januari åter slog igenom som nyårsdag inomvästkyrkan, dock inte överallt ens iVästeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt dengregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i dekatolska länderna och som deprotestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i detortodoxt kristnaÖsteuropa. Enligt dengammelnordiska kalendern såg man året som tudelat vinterhalvåret och sommarhalvåret. Vinterhalvåret markeras irunkalendern inledas den 14 oktober, på den så kalladeCalixtusdagen.[3] Motsvarande börjar sommarhalvåret den 14 april påTiburtiusdagen.[4]I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vidvårdagjämningen.
Buddhism - 7 januari (2004; buddhistiskt år 2547) eller 13–14 april (buddhistiskt år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder
Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender, huvudsakligen katolska och protestantiska länder), samt 14 januari (2004) (juliansk kalender, huvudsakligen grekisk- och rysk-ortodoxa länder samt Serbien och Bosnien (Republika Srpska ), i sekulära sammanhang firas dock numera nyår enligt den gregorianska kalendern även i dessa länder)
Denanglikanska kyrkan och denlutherska kyrkan firar högtiden för Kristiomskärelse den 1 januari, baserat på tron att Jesus föddes den 25 december, skulle hans omskärelse enligt hebreisk tradition ha ägt rum på hans åttonde dag vid livet (1 januari). Den romersk-katolska kyrkan firar däremot numera den här dagen högtidligheten förMaria, Guds moders högtid som också är en helig skyldighetsdag. I USA är nyårsdagen en Postal Holiday, då levereras ingen vanlig post i hela landet.[7]
