| Nordostlandet | |
| Ö | |
 Karta över Nordostlandet. | |
| Land |  Norge |
|---|---|
| Läge | Norra ishavet |
| Högsta punkt | Snøtoppen[1] |
| - höjdläge | 764 m ö.h. |
| Area | 14 467 km² |
| Folkmängd | 0 |
| Befolkningstäthet | 0,000 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Geonames | 607197 |
 Nordostlandets läge iSvalbard. | |
Nordostlandet[2] (norska:Nordaustlandet) är den näst största ön i dennorska ögruppenSvalbard iNorra ishavet. Ön har en yta på 14,467 km² och ligger nordost om Svalbards största öSpetsbergen, som åtskiljs avHinlopensundet.[3] Nordostlandet är helt obebott.
Öns väst- och nordkust präglas främst av fjordar, men det finns också breda strandområden. En stor del av Nordostlandet täcks avglaciärer; Europas tredje störstaglaciär,Austfonna,[4] täcker nästan hela den östliga delen och slutar vid kusten med en sammanhängande, 30 meter hög isvägg. Förutom Austfonna finns också Vestfonna och Sørfonna.[3]
Sedan 1973 ingår Nordostlandet iNordaust-Svalbard naturreservat, som också omfattar delar av nordöstra Spetsbergen,Vitön ochKong Karls land.[5]
Underandra världskriget etableradeTyskland den meteorologiska stationenHaudegen på norra Nordostlandet.[6]Haudegen anses vara den bäst bevarade av alla tyska stationer från krigsperioden.[5]
Nordostlandet upptäcktes på 1600-talet av brittiska och nederländskavalfångare som jagade vidHinlopensundet sydväst om ön. En nederländsk karta från 1710 döpte den tillNoord Ooster Land, som norrmännen senare översatte tillNordaustlandet efter attSpetsbergtraktaten undertecknandes 1920.[7]
Under 1700-talet besöktes Svalbard avpomorskafångstmän från den ryska nordkusten.[8] Fångstmännen etablerade bland annat baser på Nordostlandet. Stora,ortodoxa träkors upprättades ofta; delvis av religiösa skäl men också för att underlätta navigation. Det finns idag flera lämningar från dessa träkors; de flesta ligger på marken, men två stycken står fortfarande upp. Dessa finns på två små öar iMurchisonfjorden vid Nordostlandet.[9] Vid denna fjord finns också tio byggnader från forskningsstationenKinnvika bevarade. Stationen etablerades av en svensk-finsk-schweizisk expedition i samband medinternationella geofysiska året 1957-1958.[10][11]
Underandra världskriget etablerade tyskarna enväderstation intillRijpfjorden i norra Nordostlandet. Denna kallades förHaudegen och är den bäst bevarade tyska stationen som anlades under andra världskriget.[5] På grund av dess isolerade läge evakuerades stationen inte förrän i september 1945, nästan fyra månader efterKrigsmarinens officiella kapitulation i maj.[12]
Havsströmmarna öster om Nordostlandet är mycket kalla, vilket står i kontrast till de varmare strömmarna norr och väster om ön. Till följd av detta är nordkusten full av fågelklippor, det vill säga häckningsplatser för flera vanliga sjöfågelarter somstormfågel,vittrut,tretåig mås,alkekung,tobisgrissla ochspetsbergsgrissla.Isbjörnar förekommer året runt på Nordostlandet. Övriga marina djur innefattar bland annatvalross,val ochsäl.[13]
Svalbardsrenen ärendemisk för ögruppen Svalbard, men dess populationer på Nordostlandet är små jämfört med vid de centrala delarna avSpetsbergen ochEdgeön. De finns främst på öns isfria slätter och populationen uppskattades vara 400 till 500 individer vidmillenniumskiftet.[13]
Två tredjedelar av Nordostlandets yta täcks av is och stora delar klassas sompolaröken,[5] men växtlivet är ändå förvånansvärt frodigt för att vara så långt norrut. Växtligheten trivs som bäst nära fågelklippor.[14] De norra och centrala delarna av Nordostlandet är kyliga och växtligheten domineras av örtenpolarfryle, men i väster är temperaturerna en aning högre. Där är växterna bättre anpassade till värme och karaktäriseras istället avsnöfryle.[15]
| |||||||||||||||||||||||||||||||
