Movatterモバイル変換

[0]ホーム
URL:

Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Niels Bohr

Från Wikipedia
Niels Henrik David BohrNobelpristagare i fysik 1922
Niels Bohr cirka 1922.
Niels Bohr cirka 1922.
Niels Bohr cirka 1922.
Född7 oktober1885
Köpenhamn,Danmark
Död18 november1962 (77 år)
Köpenhamn,Danmark
NationalitetDansk
ForskningsområdeFysik
InstitutionerKöpenhamns universitet
Universitetet i Cambridge
University of Manchester
Alma materKöpenhamns universitet
DoktorandhandledareChristian Christiansen
J. J. Thomson
Ernest Rutherford
Nämnvärda studenterHendrik Anthony Kramers
Känd förKöpenhamnstolkningen
Komplementaritet
Bohrs atommodell
Sommerfeld–Bohr teorin
BKS-teorin
Bohr–Einstein debatterna
Bohrmagnetonen
Influerad avErnest Rutherford
Har influeratWerner Heisenberg
Wolfgang Pauli
Paul Dirac
Lise Meitner
Max Delbrück
Nämnvärda priserNobelpriset i fysik (1922)
Matteuccimedaljen (1923)
Franklinmedaljen (1929)
Max Planck-medaljen (1930)
Copleymedaljen (1938)
Namnteckning
Niels Bohr ochAlbert Einstein i december 1925.

Niels Henrik David Bohr[1], född7 oktober1885 iKöpenhamn, död18 november1962 i Köpenhamn, var en av1900-talets främstaatomfysiker.

År 1913 publicerade Bohr, inspirerad avMax Plancks ochAlbert Einsteins arbeten, en atommodell som bortsåg från denklassiska fysikens begrepp. Modellen byggde på enhypotes omelektronernas stationära tillstånd, som svarade mot endiskret serie av energivärden. Den primitiva men lyckade modellen, kalladBohrs atommodell, öppnade för en flodvåg av sensationella upptäckter och initierade utvecklingen av den teori, som från 1925 benämndeskvantmekanik. För sitt epokgörande arbete tilldelades Niels BohrNobelpriset i fysik1922. Niels Bohr och hans forskningsinstitut i Köpenhamn kom under decennier att bli en samlingspunkt för tidens främsta atomfysiker. Han var far till nobelpristagaren i fysik,Aage Bohr.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Niels Bohr var son tillChristian Bohr, som var professor ifysiologi vidKöpenhamns universitet. Hans mor, Ellen Adler Bohr, kom från en bankirfamilj. Niels Bohrs bror, matematikprofessornHarald Bohr, deltog iOlympiska sommarspelen 1908 i Danmarks OS-lag i fotboll där man vann silver. Niels Bohr var också aktiv fotbollsspelare som målvakt iAkademisk Boldklub (AB), ett av Danmarks bästa lag på den tiden. Redan i unga år dokumenterade han sig som en framstående forskare och erhöll 1907Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskabs guldmedalj för en undersökning över ytspänningen hos en svängande vätskestråle.[1]

Bohr studerade vid Köpenhamns universitet och avlade doktorsexamen 1911 på en studie om metallers elektronteori. Efter examen flyttade han tillLondon där han samarbetade medJ J Thomson vidCambridge. Samarbetet blev kort och snart flyttade Bohr vidare tillManchester för att arbeta medErnest Rutherford i hans grupp som studerade atomens struktur. Rutherfords atommodell var enligt den klassiska fysiken såväl mekaniskt som elektromagnetiskt instabil men genom att ställa upp en hypotes som byggde på arbeten avMax Planck ochAlbert Einstein, lyckades Bohr lansera en teori enligt vilken atomen skulle kunna vara stabil.

Bohr föreslog i sitt första atomteoretiska arbeteOn the constitution of atoms and molecules som publicerades iPhilosophical magazine[1] att elektronerna i atomens omloppsbanor endast kunde anta vissa diskreta energinivåer. Modellen som senare vidareutvecklades av bland andraArnold Sommerfeld blev känd somBohrs atommodell eller denBohr-Sommerfeldtska atommodellen och är Bohrs största insats föratomfysiken och därmed för denmoderna fysiken. Modellen förklarade framgångsrikt despektrallinjer, observerade i ljus som utsänds frånväteatomen, som en effekt av elektronernas förflyttning mellan olika energinivåer i atomen. När elektronen faller till en lägre energinivå utsänds ljus motsvarande skillnaden mellan energinivåerna:

En−En′=hν {\displaystyle E_{n}-E_{n'}=h\nu \ }

därh ärPlancks konstant och ν är det utsända ljusets frekvens.

1913 utnämndes Bohr till docent i fysik vid Köpenhamns universitet och återvände då till Danmark, men återkom sedan till Manchester, och var 1914-16 docent i fysik vidVictoria University of Manchester. 1916 utnämndes Bohr till professor i teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet. 1920 blev han föreståndare för det nyinrättadeInstitutet för teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet.[1] Det framstående institut som Niels Bohr byggde upp bytte officiellt namn tillNiels Bohr-institutet den 7 oktober 1965, vid 80-årsdagen efter Niels Bohrs födelse.

Niels Bohr invaldes1928 som utländsk ledamot avKungliga Vetenskapsakademien.

Niels Bohr fick ämnetbohrium uppkallat efter sig.

Bohr och atombomben

[redigera |redigera wikitext]

Under Bohrs ledning skapades ett världscentrum förteoretisk fysik iKöpenhamn. Hit åkte hela världens mest prominenta fysiker för att delta i diskussionerna. NärDanmark1940 ockuperades avNazityskland kämpade Bohr för att hålla kvar sitt institut. Eftersom Bohr på mödernet var av judisk börd såg han sin situation allt mer hotad. Han flydde i oktober 1943 och med hjälp av dendanska motståndsrörelsen tog han och hans fru och resten av familjen sig överÖresund och lyckades undkomma nazisterna.[2] I en spektakulär flygresa där Bohr var nära att mista livet, smugglades han med britternas hjälp frånStockholm tillStorbritannien. Väl i väst anslöt han och hans son,Aage Bohr, sig tillManhattanprojektet för att hjälpa till med utvecklandet avatombomben. På grund av de strikta säkerhetsbestämmelserna fick han ny identitet och skrev sina dokument under namnet "Nicholas Baker" och fick smeknamnet "Uncle Nick". Bohr kämpade samtidigt politiskt, genom kontakter medWinston Churchill ochFranklin D. Roosevelt och senare i brev tillFN, för öppenhet och samarbete omkärnvapen.

Utmärkelser

[redigera |redigera wikitext]

Asteroiden3948 Bohr är uppkallad efter honom.[3]

[Redigera Wikidata]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcd]Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  2. ^Nobelprize.org: Aage N. Bohr – Autobiography(engelska)
  3. ^”Minor Planet Center 3948 Bohr” (på engelska). Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3948. Läst 7 oktober 2023. 
  4. ^läs online,docs.google.com , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^läs online,www.scientificlib.com .[källa från Wikidata]
  6. ^The Nobel Prize in Physics 1922 (på engelska),Nobelstiftelsen,läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^läs online,Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  8. ^läs online,www.accademiaxl.it , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^läs online,www.fi.edu , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^List of Royal Society Fellows 1660-2007,Royal Society, s. 40,läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^läs online,www.dtu.dk , läst: 16 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^läs online,www.dpg-physik.de , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  13. ^läs online,www.rsc.org , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  14. ^Award winners : Copley Medal (på engelska),Royal Society,läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  15. ^Jérôme Fenoglio (red.),Le général de Gaulle à la séance solennelle de rentrée de l'Université de Paris,Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 december 1945, s. 4 .[källa från Wikidata]
  16. ^läs online,www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
  17. ^Stefan Aust (red.),Die Welt, WeltN24 ochAxel Springer SE,läs online ochläs onlineläs online .[källa från Wikidata]
  18. ^läs online,www.chemie-schule.de , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^läs online,www.orden-pourlemerite.de , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^läs online,bohrmedal.com , läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  22. ^läs online,event.ku.dk .[källa från Wikidata]
  23. ^läs online,www.nd-archiv.de .[källa från Wikidata]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Atomteori och naturbeskrivning, Niels Bohr, Aldus/Bonniers, Stockholm 1967.
  • Fysiken och Människan, Tor Ragnar Gerholm, Aldus/Bonniers, Stockholm 1962.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v • r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) ·Lorentz,Zeeman (1902) ·Becquerel,P. Curie,M. Curie (1903) ·Strutt (1904) ·Lenard (1905) ·Thomson (1906) ·Michelson (1907) ·Lippmann (1908) ·Marconi,Braun (1909) ·van der Waals (1910) ·Wien (1911) ·Dalén (1912) ·Onnes (1913) ·von Laue (1914) ·W. Bragg,L. Bragg (1915) ·Utdelades ej 1916. ·Barkla (1917) ·Planck (1918) ·Stark (1919) ·Guillaume (1920) ·Einstein (1921) ·N. Bohr (1922) ·Millikan (1923) ·Siegbahn (1924) ·Franck,Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) ·Compton,Wilson (1927) ·Richardson (1928) ·de Broglie (1929) ·Raman (1930) ·Utdelades ej 1931. ·Heisenberg (1932) ·Schrödinger,Dirac (1933) ·Utdelades ej 1934. ·Chadwick (1935) ·Hess,Anderson (1936) ·Davisson,Thomson (1937) ·Fermi (1938) ·Lawrence (1939) ·Utdelades ej 1940–1942. ·Stern (1943) ·Rabi (1944) ·Pauli (1945) ·Bridgman (1946) ·Appleton (1947) ·Blackett (1948) ·Yukawa (1949) ·Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft,Walton (1951) ·Bloch,Purcell (1952) ·Zernike (1953) ·Born,Bothe (1954) ·Lamb,Kusch (1955) ·Shockley,Bardeen,Brattain (1956) ·Yang,T. Lee (1957) ·Tjerenkov,Frank,Tamm (1958) ·Segrè,Chamberlain (1959) ·Glaser (1960) ·Hofstadter,Mössbauer (1961) ·Landau (1962) ·Wigner,Goeppert-Mayer,Jensen (1963) ·Townes,Basov,Prochorov (1964) ·Tomonaga,Schwinger,Feynman (1965) ·Kastler (1966) ·Bethe (1967) ·Alvarez (1968) ·Gell-Mann (1969) ·Alfvén,Néel (1970) ·Gabor (1971) ·Bardeen,Cooper,Schrieffer (1972) ·Esaki,Giæver,Josephson (1973) ·Ryle,Hewish (1974) ·A. Bohr,Mottelson,Rainwater (1975)
1976–2000
Richter,Ting (1976) ·Anderson,Mott,van Vleck (1977) ·Kapitsa,Penzias,Wilson (1978) ·Glashow,Salam,Weinberg (1979) ·Cronin,Fitch (1980) ·Bloembergen,Schawlow,Siegbahn (1981) ·Wilson (1982) ·Chandrasekhar,Fowler (1983) ·Rubbia,van der Meer (1984) ·von Klitzing (1985) ·Ruska,Binnig,Rohrer (1986) ·Bednorz,Müller (1987) ·Lederman,Schwartz,Steinberger (1988) ·Ramsey,Dehmelt,Paul (1989) ·Friedman,Kendall,R. Taylor (1990) ·de Gennes (1991) ·Charpak (1992) ·Hulse,J. Taylor (1993) ·Brockhouse,Shull (1994) ·Perl,Reines (1995) ·D. Lee,Osheroff,Richardson (1996) ·Chu,Cohen-Tannoudji,Phillips (1997) ·Laughlin,Störmer,Tsui (1998) ·'t Hooft,Veltman (1999) ·Alfjorov,Kroemer,Kilby (2000)
Från 2001
Cornell,Ketterle,Wieman (2001) ·Davis,Koshiba,Giacconi (2002) ·Abrikosov,Ginzburg,Legget (2003) ·Gross,Politzer,Wilczek (2004) ·Glauber,Hall,Hänsch (2005) ·Mather,Smoot (2006) ·Fert,Grünberg (2007) ·Nambu,Kobayashi,Masukawa (2008) ·Kao,Boyle,Smith (2009) ·Geim,Novoselov (2010) ·Perlmutter,Schmidt,Riess (2011) ·Wineland,Haroche (2012) ·Englert,Higgs (2013) ·Akasaki,Amano,Nakamura (2014) ·Kajita,McDonald (2015) ·Kosterlitz,Haldane,Thouless (2016) ·Weiss,Barish,Thorne (2017) ·Ashkin,Mourou,Strickland (2018) ·Peebles,Mayor,Queloz (2019) ·Penrose,Genzel,Ghez (2020) ·Manabe,Hasselmann,Parisi (2021) ·Aspect,Clauser,Zeilinger (2022) ·Agostini,Krausz,L'Huillier (2023) ·Hopfield,Hinton (2024)
v • r
Copleymedaljörer 1901–1950
J. Willard Gibbs (1901) ·Joseph Lister (1902) ·Eduard Suess (1903) ·William Crookes (1904) ·Dmitrij Mendelejev (1905) ·Ilja Metjnikov (1906) ·Albert Abraham Michelson (1907) ·Alfred Russel Wallace (1908) ·George William Hill (1909) ·Francis Galton (1910) ·George Darwin (1911) ·Felix Klein (1912) ·Ray Lankester (1913) ·Joseph John Thomson (1914) ·Ivan Pavlov (1915) ·James Dewar (1916) ·Pierre Paul Émile Roux (1917) ·Hendrik Lorentz (1918) ·William Bayliss (1919) ·Horace Tabberer Brown (1920) ·Joseph Larmor (1921) ·Ernest Rutherford (1922) ·Horace Lamb (1923) ·Edward Albert Sharpey-Schafer (1924) ·Albert Einstein (1925) ·Frederick Gowland Hopkins (1926) ·Charles Scott Sherrington (1927) ·Charles Algernon Parsons (1928) ·Max Planck (1929) ·William Henry Bragg (1930) ·Arthur Schuster (1931) ·George Ellery Hale (1932) ·Theobald Smith (1933) ·John Scott Haldane (1934) ·Charles Thomson Rees Wilson (1935) ·Arthur Evans (1936) ·Henry Dale (1937) ·Niels Bohr (1938) ·Thomas Hunt Morgan (1939) ·Paul Langevin (1940) ·Thomas Lewis (1941) ·Robert Robinson (1942) ·Joseph Barcroft (1943) ·Geoffrey Ingram Taylor (1944) ·Oswald Avery (1945) ·Edgar Adrian (1946) ·Godfrey Harold Hardy (1947) ·Archibald V. Hill (1948) ·George de Hevesy (1949) ·James Chadwick (1950)
1731–1750 ·1751–1800 ·1801–1850 ·1851–1900 ·1901–1950 ·1951–2000 ·2001–idag
v • r
Mottagare avSonningpriset
1950: Winston Churchill ·1959: Albert Schweitzer ·1960: Bertrand Russell ·1961: Niels Bohr ·1962: Alvar Aalto ·1963: Karl Barth ·1964: Dominique Pire ·1965: Richard von Coudenhove-Kalergi ·1966: Laurence Olivier ·1967: W.A. Visser 't Hooft ·1968: Arthur Koestler ·1969: Halldór Laxness ·1970: Max  Tau ·1971: Danilo Dolci ·1973: Karl Popper ·1975: Hannah Arendt ·1977: Arne Næss ·1979: Herman Gmeiner ·1981: Dario Fo ·1983: Simone de Beauvoir ·1985: William Heinesen ·1987: Jürgen Habermas ·1989: Ingmar Bergman ·1991: Václav Havel ·1994: Krzysztof Kieślowski ·1996: Günter Grass ·1998: Jørn Utzon ·2000: Eugenio Barba ·2002: Mary Robinson ·2004: Mona Hatoum ·2006: Ágnes Heller ·2008: Renzo Piano ·2010: Hans Magnus Enzensberger ·2012: Orhan Pamuk ·2014: Michael Haneke ·2018: Lars von Trier ·2021: Svetlana Aleksijevitj
v • r
Manhattanprojektet
AnläggningarThe rising mushroom cloud from the Nagaskai "Fat Man" bomb, August 9, 1945
Administratörer
Forskare
Operationer
Vapen
Se även
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Niels_Bohr&oldid=56748978”
Kategorier:
Dolda kategorier:
[8]ページ先頭
©2009-2025 Movatter.jp