| Nidarosdomen Nidaros domkirke | |
| Kyrka | |
 | |
| Land |  Norge |
|---|---|
| Län | Trøndelag fylke |
| Ort | Trondheim |
| Trossamfund | Norska kyrkan |
| Stift | Nidaros stift |
| Församling | Nidaros domkyrkas socken, Nidaros domprosteri |
| Sittplatser | 1 850 |
| Arkitekt | Heinrich Ernst Schirmer,Christian Christie |
| Stil | Gotisk,romansk |
| Material | Täljsten |
| Invigd | 1070 |
| Geonames | 7284326 |
 | |
Nidarosdomen (norska:Nidaros domkirke) är endomkyrka belägen istadenTrondheim iTrøndelag fylke i mellerstaNorge. Den ärNordens näst största domkyrka (efterUppsala domkyrka)[1] och anses som den viktigastekyrkan iNorge. Den var Norges kröningskyrka och är säte förNidaros stift, som täckerTrøndelag fylke. Nidarosdomens arkitektur är huvudsakligengotisk, medromanska inslag.
På platsen för Nidarosdomen har det tidigare funnits ettkapell men efter attOlav den helige fått sin grav där lät kungOlof Kyrre börja bygga en större kyrka i sten omkring1070.[2] På grund av att kung Olavhelgonförklarades och fick sin grav i kyrkan lockade den till sig mångapilgrimer som färdades på de olikaNidarosvägarna.1152 blev Nidaros (nuvarande Trondheim) upphöjt tillärkestift för den norskakyrkoprovinsen och domen och dess stift styrde över ett område som sträckte sig överNorge,Härjedalen,Jämtland,Island,Grönland,Isle of Man,Orkneyöarna,Shetlandsöarna,Färöarna ochHebriderna.
Undermedeltiden kallades NidarosdomenCor Norvegiae (Norges hjärta) eftersom den då var "Norges evige konung" Olav den heliges gravkyrka. Vid detNordiska sjuårskriget togErik XIVOlof den heliges hjälm och sporrar i krigsbyte från domen.
Nidarosdomen är idag enluthersk dom- och församlingskyrka och betraktas som Norges nationalhelgedom ochkröningskyrka, trots att kröningsceremonin sedan 1908 är ersatt av en enklare välsignelseakt.[3] IEidsvollförfattningen som antogs den17 maj1814 slogs det fast att alla Norges regenter skulle krönas i Trondheim. Den siste kungen som kröntes i Nidarosdomen varHåkon VII1906. Trots attStortinget avskaffade kröningsceremonin1908 har traditionen att välsigna Norges nya regent i Nidarosdomen levt vidare.
Kyrkan har byggts och byggts om under långa perioder ända fram till nutid. Den är i huvudsak uppförd i engelsk gotik.[4] De äldsta delarna av kyrkan är uppemot 850 år gamla. År1743 tillverkade den jämtske skulptörenJonas Granberghögaltaret ibarockstil.
Av den ursprungliga stenkyrkan som byggdes 1070–1090 finns idag knappast något kvar.
Kyrkan har vid flera tillfällen härjats av brand, senast 1719 efter ettåsknedslag. Därefter låg huvudskeppet länge mer eller mindre i ruiner.[5] År 1869 påbörjades under ledning av arkitektenHeinrich Ernst Schirmer en stor restaurering av katedralen, som bland annat syftade till att återskapa den rikt dekorerade västfasaden.[4] Arbetet blev i princip färdigt 1965, men inte förrän 2001 avslutades restaureringen formellt.
 |  | |
Nidarosdomen. Vy från nordöst, 1857 respektive 2011. | ||
 |  | |
Nidarosdomens västfasad, ca 1850-tal respektive 2006. | ||
| Period[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1640–1662 | Elias (Eliæ) Hasse (Hassius, Hass) | Död 1662 | |
| 1659–1663 | Jeremias Eliæ (Eliassen) Hasse | Död 1663 | |
| 1663–1686 | Cornelius Cuno | Död 1686 | |
| 1686–1688 | Poul Ciese (Giese) | Död 1688 | |
| 1688–1691 | Johan Cuno | Död 1691 | |
| 1688–1692 | Barbara Brouers | Ställföreträdande organist. | |
| 1691–1701 | Henrik Christian Borchgrevinck | Död 1701 | |
| 1702–1708 | Christian Ollesen Rhode (Rohde, Rode) | Död 1723 | Även kantor. |
| 1740–1787 | Johan Daniel Berlin | 1714–1787 | |
| 1778–1787 | Otto Jacob Grundt | 1753–1793 | Hjälporganist. |
| 1787–1807 | Johan Heinrich Berlin | 1741–1807 | |
| 1807 | Petter Eberg | 1765–1815 | Även stadsmusikant. |
| 1807–1857 | Johan Christian Tellefsen | 1774–1857 | Även kantor. |
Wikimedia Commons har media som rörNidarosdomen.
|