Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Nickel

Från Wikipedia
För andra betydelser, seNickel (olika betydelser).
Nickel
Nummer
28
Tecken
Ni
Grupp
10
Period
4
Block
d

Ni

Pd
KoboltNickelKoppar
[Ar] 3d8 4s2
28Ni

En cirka 3 cm stor nickelklump.
En cirka 3 cm stor nickelklump.
Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa58,6934(4)[1]u
UtseendeGlänsande, metallisk silverfärgad med en gyllene skiftning
Fysikaliska egenskaper
Densitet vidr.t.8,908 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten7,81 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 728K (1 455°C)[2]
Kokpunkt3 003 K (2 730 °C)[3]
Molvolym6,59 × 10−6/mol
Smältvärme17,48kJ/mol
Ångbildningsvärme379[3]kJ/mol
Specifik värmekapacitet444[4]J/(kg ×K)
Molär värmekapacitet26,07J/(mol ×K)
Ångtryck
Tr. (Pa)1101001 k10 k100 k
Te. (K)1 7831 9502 1542 4102 7413 184
Atomära egenskaper
Atomradie124pm
Kovalent radie124pm
van der Waalsradie163pm
Elektronaffinitet112kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 737,1 kJ/mol
Andra: 1 753 kJ/mol
Tredje: 3 395 kJ/mol
Fjärde: 5 300 kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion5,15[5]eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ar] 3d8 4s2
e per skal2, 8, 16, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd4,[6] 3,2, 1,[7] −1, −2
Oxider (basicitet)NiO, Ni2O3 (svagtbasisk)
Elektronegativitet1,91 (Paulingskalan)
1,88 (Allenskalan)
Normalpotential−0,257V(Ni2+ + 2 e → Ni)
Diverse
KristallstrukturKubisk ytcentrerad (fcc)
Kristallstruktur
Ljudhastighet4970m/s
Termisk expansion13,4µm/(m ×K)(25°C)
Värmeledningsförmåga90,9W/(m ×K)
Elektrisk konduktivitet13,9 × 106A/(V ×m)
Elektrisk resistivitet69,3 ×m(20°C)
MagnetismFerromagnetisk
Youngs modul200 GPa
Skjuvmodul76 GPa
Kompressionsmodul180 GPa
Poissons konstant0,31
Mohs hårdhet4
Vickers hårdhet638 MPa
Brinells hårdhet667–1600 MPa
Identifikation
CAS-nummer7440-02-0
Pubchem935
RTECS-nummerQR5950000
Historia
NamnursprungFrånsvenskakopparnickel, som innehåller det tyska ordetNickel, ”troll”.[8][9]
Upptäckt och första isolationAxel Fredrik Cronstedt (1751)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel:Nickelisotoper
NuklidNFt1/2STSE(MeV)SP
56Ni{syn.}6,077dε2,13656Co
58Ni68,077 %
Stabil
59Ni{syn.}76000aε1,07259Co
60Ni26,233 %
Stabil
61Ni1,14 %
Stabil
62Ni3,634 %
Stabil
63Ni{syn.}100,1 aβ2,13763Cu
64Ni0,926 %
Stabil
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad:Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:[10]
08 – Hälsofarlig
Hälsofarlig
07 – Skadlig
Skadlig
H-fraserH351,H372,H317,H412
P-fraserP281,P273,P308+313,P302+352
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:[10]
Pulver:
R-fraserR40,R43,R48/23,R52/53
S-fraserS(2),S36/37/39,S45,S61
NFPA 704

4
2
1
MAKSchweiz: 0,5 mg × m−3 (inhalerat damm)[11]
SI-enheter ochSTP används om inget annat anges.

Nickel är ettmetallisktgrundämne med det kemiska tecknetNi ochatomnummer 28.

Kännetecken

[redigera |redigera wikitext]

Nickel är en silvervit högglänsande metall. Den är enövergångsmetall som tillsammans medjärn ochkobolt kan räknas till gruppenjärnmetaller. Den är hård. Den förekommer i förening medsvavel imillerit, medarsenik i mineralennickelin ochskutterudit, och med arsenik och svavel inickelglans.

På grund av att den är motståndskraftig motoxidering används den bland annat imynt. Dess viktigaste användning är ilegeringar. Nickel ärmagnetiskt och ett av de femferromagnetiska grundämnena.

Nickels vanligasteoxidationstillstånd är +2.

Användning

[redigera |redigera wikitext]

Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställarostfritt stål. Ytterligare 12 procent används isuperlegeringar. De kvarstående 23 % av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Den största nickelkonsumenten ärJapan, som använder 169 600ton om året (2005).[12]

Några av tillämpningarna är:

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr.Bronser från nuvarande Syrien hade nickelinslag på upp till två procent. Dessutom finns kinesiska handskrifter som antyder att "vitkoppar" användes i Asien mellan 1700 och 1400 f.Kr. Eftersom nickelmalm ofta förväxlas med silvermalm är förståelsen av metallen nickel och dess användning av betydligt senare datum. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel,tyskaKupfernickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färgaglas grönt.

Den förste som fastställde att nickel är ett eget grundämne varAxel Fredrik Cronstedt, som år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Detta gjorde han iLos gruva i nordvästraHälsingland. I gruvan, som nu är ett turistmål, bröts ävenkobolt.

Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

Biologisk roll

[redigera |redigera wikitext]

Många, men inte alla,hydrogenaser (enzym som medverkar i väteprocesser) innehåller nickel förutomjärn-svavelkluster. Nickelcentrum är vanliga i de hydrogenaser vilkas funktion är att oxidera snarare än att utveckla väte.

För vissa växter är nickel nödvändigt. Studier på kycklingar och råttor tyder på att nickel är viktigt förleverns funktion.

I stora koncentrationer är nickel giftigt för de flesta livsformer. Nickel kan också orsakaallergi.

Förekomst

[redigera |redigera wikitext]

Större delen av den nickel som utvinns kommer från två sorters malmfyndigheter. De ena ärlateriter där de främsta malmmineralerna är nickelhaltiglimonit: (Fe,Ni)O(OH) ochgarnierit : (Ni,Mg)3Si2O5(OH). De andra är magmatiska svavelfyndigheter där det främsta malmmineralet ärpentlandit: (Ni,Fe)9S8.

Det mesta av jordens nickel antas vara koncentrerat tilljordens kärna.

Utvinning och rening

[redigera |redigera wikitext]

Nickel kan utvinnas medextraktiv metallurgi. Den största producenten av nickel ärRyssland som utvinner 267 000 ton nickel per år.Australien ochKanada är de andra och tredje största producenterna, med 207 och 189,3 tusen ton per år.[12]

Anrikning,smältning ochrostning av malmen ger nickeloxid, som sedanreduceras med kol varpå bildad rånickel renas på elektrolytisk väg. Alternativt utförs reduktionen medvattengas och den efterföljande reningen medMondprocessen.[13]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,tidigare version.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”.IUPAC.https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 29 juli 2022. 
  2. ^Derek G. E. Kerfoot:Nickel in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim 2005,doi:10.1002/14356007.a17_157
  3. ^ [ab]Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang:Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In:Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337,doi:10.1021/je1011086.
  4. ^Ruhr-Universität Bochum, Institut für Werkstoffe:NickelArkiverad 24 september 2015 hämtat från theWayback Machine..
  5. ^Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing:Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005,ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
  6. ^Carnes, Matthew; Buccella, Daniela; Chen, Judy Y.-C.; Ramirez, Arthur P.; Turro, Nicholas J.; Nuckolls, Colin; Steigerwald, Michael (2009). ”A Stable Tetraalkyl Complex of Nickel(IV)”. Angewandte Chemie International Edition 48 (2): sid. 3384.doi:10.1002/anie.200804435. 
  7. ^Pfirrmann, Stefan; Limberg, Christian; Herwig, Christian; Stößer, Reinhard; Ziemer, Burkhard (2009). ”A Dinuclear Nickel(I) Dinitrogen Complex and its Reduction in Single-Electron Steps”. Angewandte Chemie International Edition 48 (18): sid. 3357.doi:10.1002/anie.200805862. 
  8. ^”Nickel – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry.https://www.rsc.org/periodic-table/element/28/nickel. Läst 29 juli 2022. 
  9. ^”Nickel”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary.https://www.etymonline.com/search?q=Nickel. Läst 29 juli 2022. 
  10. ^ [ab] Ur CLP-förordningen gällandeCAS-Nr. 7440-02-0 i substansdatabasenGESTIS-Stoffdatenbank hosIFA (Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung)(Kräver JavaScript) (ty, en).
  11. ^MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.
  12. ^ [ab]Produktions- och konsumtionssiffror frånThe Economist: Pocket World in Figures 2005, Profile Books (2005),ISBN 1-86197-799-9
  13. ^ Bra Böckers lexikon, 1978 

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Periodiska systemet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nickel&oldid=55426897
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp