| Operor avRichard Wagner |
|---|
 Den tidiga perioden
Mellanperioden
Den sena perioden
|
Nibelungens ring,Nibelungenringen eller baraRingen (tyska:Der Ring des Nibelungen), är en tyskoperatetralogi (fyra samverk) avRichard Wagner baserad på det sydtyska eposetNibelungensången och material från den nordiska mytologin, i synnerhetVölsungasagan och denPoetiska Eddan[1].
De fyra operorna som ingår är:
Enligt Wagner är detta enscenfest [Bühnenfestspiel] för tre dagar och en inledande kväll, och det händer att man spelar alla fyra operorna fyra kvällar i rad. Den sammanlagda speltiden (exklusive pauser) är mellan 14 och 16 timmar. Enkom den sista,Ragnarök, kan ta upp till fem timmar att framföra. Första kompletta uppsättningen av ringen skedde den13,14,16,17 augusti1876 iBayreuth under musikalisk ledning avHans Richter. Svensk premiär av hela cykeln påKungliga Operan iStockholm skedde den 14-20 mars 1907.
Redan iNeue Zeitschrift für Musik (somRobert Schumann var med om att grunda 1834, och som han var redaktör för fram till 1844) förebådades ankomsten av en konstnär som skulle föra in den tyska folksjälen och mytologin på operascenen. 16 juni 1837 publicerades en artikel, som inte undgick den 24-årige Wagners uppmärksamhet:
År 1844 rekommenderade estetikernFriedrich Theodor Vischer Nibelungensagan som text till en storslagen heroisk opera. Wagner hade ägnat sig åt den medeltida litteraturen redan under förberedelserna tillLohengrin (mitten av 1840). Katalogen över hans bibliotek i Dresden visar den enorma bredden av och det stora djupet i hans mytologiska, litterära och filologiska studier beträffande Nibelungarna. Inte mindre än 28 verk hör till det här källmaterialet. De viktigaste var: DenPoetiska Eddan, fornnordiska sagor och dikter,Heimskringla (Snorre SturlassonsKungasagor),Völsungasagan och dessutomDeutsche Mythologie avJacob Grimm,Das deutsche Heldenbuch (bearbetad avKarl Joseph Simrock),Nibelungenlied (i Simrocks utgåva),Der Nibelunge Noth und der Klage (iKarl Lachmanns utgåva).
Redan på 1840-talet hade Wagner, om än bara stegvis, börjat avlägsna sig från den konventionella textutformningen som var förhärskande på den dåtida musikteaterns scener, och från den musikaliska operagestaltning som han i ungdomsverken anammat; medCarl Maria von Weber,Vincenzo Bellini ochGiacomo Meyerbeer som förebilder. Snart sagt varje operatext hade tidigare pressats in i en på förhand given form, i vilken regelbunden rytm och konsekvent genomfördaslutrim varit ett måste för att kunna anpassas till det klassiska musikmönstret, där två korresponderande takter bildat en fras, två fraser en halvsats och två halvsatser en period - ett mönster som Wagner senare kom att kalla "tonsatsens kvadratur". Handlingen i operan hade förts framåt irecitativen, vilka (även de enligt ett visst givet mönster) avbrutits av vokala avsnitt i form av arior, duetter, ensembler och körer. Varje sådant avsnitt hade därigenom blivit ett avslutat helt med en egen, självständig melodi, ett så kallat slutet nummer.
MedDen flygande holländaren (1843) hade Wagner avskaffat de slutna numren som musikaliska enheter och ersatt dem med hela scener. Recitativ och aria hade bytt funktioner, och de vokala avsnitten hade inte längre blivit fristående, utan integrerande delar i en dramatisk enhet, i vilken en persons karaktär mera ingående kunde gestaltas. MedTannhäuser (1845) hade recitativen helt försvunnit för att ersättas av en karakteriserande talsång, och medLohengrin (1850) hade klangen, harmonien blivit operans bärande musikaliska element.
När Wagner i september 1853 började tonsättaRhenguldet ville han ingenting mindre än att i praktiken genomföra en konstnärlig revolution, vars teoretiska grunder han angivit i sin avhandlingOpera och drama. Där hade han, sedan han först redogjort för operans utveckling från 1600-talets början, bland annat slagit fast att den samverkan mellan olika konstarter som varitsenrenässansens ambition att åstadkomma, hade urartat till en musikteater där text och handling så småningom fått allt mindre betydelse, och där musiken med vokalt välljud och teknisk skicklighet blivit helt dominerande. Sedan hade han också skarpt kritiserat fasthållandet vid "kvadraturen" och angett de grundvalar på vilka hans musikdrama skulle vila. EftersomNibelungens ring skulle vara engermansk motsvarighet till antikens grekiska drama, förkastade Wagner denmetriskt regelbundna och slutrimmade versen och ersatte den med en egen efterbildning av de gammalgermanska poesiformerna med deras ostrofiska, stavelseräknade ochallitererade uddljudsrimmade vers. Allitterationen på tryckstarka stavelser hade varit rim för örat och bokstavsrimmen hade börjat på samma enkla konsonantljud eller på samma konsonantljudskombination, och ord med begynnande vokalljud hade också räknats som allittererade. Däremot följde Wagner i praktiken inte de invecklade versmåtten enligt den gammalnordiska poesins regler, och någon gång tillät han sig att allitterera bokstavstroget. Genom att förse texten medarkaiserande ord och uttryck kunde han ändå göra sin vers förbluffande stilriktig.
Wagners revolutionerande idéer iOpera och drama, som skulle omskapa den traditionella operan till ett musikdrama, genomfördes emellertid konsekvent endast iRhenguldet och i första akten avValkyrian. Redan vid arbetet på den andra akten märkte han att dessa idéer inte skulle kunna genomföras fullt ut. Som praktiskt arbetande konstnär förstod Wagner att teorierna måste överges om han ville fullbordaNibelungens ring. Kommen så långt som till andra akten avSiegfried, då den unge hjälten under linden drömmer om sin döda mor, skrev han i juni 1857 i ett brev tillFranz Liszt:
Den konstnärliga grunden för avbrottet i arbetet kan inte helt förbises, vilket ibland har förekommit, även om andra mer påtagliga yttre svårigheter tornade upp sig och direkt påverkade Wagner. Inte minst var dessa svårigheter av ekonomisk art. Efter premiären avLohengrin 1850 hade Wagner inte åstadkommit något nytt som kunnat ge honom inkomster och han förstod att det skulle bli svårt, om inte omöjligt att finna någon teater som skulle kunna framföra den väldiga trilogin. Ett mindre omfångsrikt verk var därför något som han nu i första hand måste ägna sig åt. MedTristan och Isolde beträdde Wagner också helt andra vägar än dem han följt i det stora musikdramat. Han hade funnit att den traditionella operans utformning som han grundligt avhånat iOpera och drama dock ägde förtjänster och därför mycket väl kunde begagnas. I själva verket innebar detta en estetiskt omvärdering som kom att medföra betydande förändringar.
ITristan och Isolde genomförde Wagner vad som brukar betecknas såsom "den oändliga melodin", vilket innebar att denparataktiska konstruktionen iRhenguldet ersattes med ensyntaktisk. Motiv och avsnitt bands samman med kromatiska övergångar, och Wagner berömde sig själv i ett brev av att vara "en övergångens mästare". Det kromatiska äventyret medTristan och Isolde som förebådar impressionismen tog ett hastigt slut. Musiken i Tristan har för övrigt ibland kallats för "den första spiken i tonalitetens likkista". Återgången till de gamla operaidealen (om än i ett expanderat format) genomfördes i och medMästersångarna i Nürnberg.
Musikaliskt innebar den wagnerska revolutionen att varje form av samsjungning försvann, att operans traditionella organisering i slutna nummer bannlystes för att ersättas med var tonsättaren själv kallade "musikalisk prosa", samt att "melodiska moment" i sammanhang med text och/eller sceniskt skeende skulle utgöra de beståndsdelar av vilka den musikaliska uppbyggnaden skulle bestå. Det är dessa "melodiska moment", som sedan kalladesledmotiv, en term som Wagner själv inte använt. Begreppet ledmotiv härrörde frånHans von Wolzogen, de förste redaktören för tidningenBayreuther Blätter och en av tonsättarens goda vänner och tillika trognaste anhängare. Dessa "melodiska moment" eller ledmotiv skulle inte bara tjänstgöra som de redan tidigare existerande erinrings- och igenkänningsmotiven vilka utnyttjats av bland andraGluck iOrfeus och Eurydike,Mozart iDon Giovanni ochCarl Maria von Weber iFriskytten, utan även fungera dramatiskt. Ledmotiven skulle utgöras av dynamiskt föränderliga musikaliska figurer, vilka allestädes närvarande måste vara präglade av en psykologiskt karakteriserande realism och i sig äga förmåga att berätta, skapa stämning och kommentera, då de knutna till gestalter, föremål, tankar och känslor lika väl som situationer och skeenden, var tänkta att ge perspektiv och sammanhang både framåt och bakåt i tiden.
Redan innan ridån går upp iRhenguldet ljuder under 136 takter naturmotivet tillsammans med Rhenflodsmotiven, vilka under dramats gång varieras och förändras på olika sätt samt även förvandlas till andra motiv, vilka direkt eller indirekt hänger samman med gestalter och företeelser förknippade med tillvarons tillkomst och utveckling. Det inledande naturmotivet får omvänt avsluta trilogin iRagnarök för att ange undergången och det kan därigenom visa att hela tillvaron varit omsluten av och bunden till ett förutbestämt skeende. Härifrån utgår också ångestmotivet samt Erdas, Rhendöttrarnas och skogsfågelns motiv av vilka de båda sista nämnda skiljer sig från varandra endast genom en rytmisk förändring som tydligt anger dessa elementarandars olika hemvist. På detta sätt får inte bara olika gestalter, utan även olika företeelser ett eget språk. Ett exempel på att ett ledmotiv kan ges en dramatiskt funktion och inte bara utnyttjas som erinran eller igenkänning är det korta motivet i förspelet tillValkyrian som ljudmässigt illustrerar den flyende Siegmund. Motivet har egentligen inte direkt med Siegmund att göra, utan är i själva verket knutet till övergudenWotan och hans tanke att med hjälp avvölsungarna förändra den gällande världsordningen. Detta blir tydligt eftersom motivet återkommer när Hunding utbrister:
Wotans dolda avsikter med völsungarna avslöjas genom ledmotivets återkomst även i Frickas äktenskapliga uppgörelse med Wotan i andra akten:
Ytterligare två gånger ger sig ledmotivet till känna för att markera sammanhanget mellan Wotans avsikt och hans barn. Det kompletterar och kommenterar då några rader i vilka guden förebrår valkyrian Brünnhilde, som ju också är hans dotter och ingått i hans planering, för att ha varit ohörsam. Härigenom blir ledmotivet tillsammans med gestalter och sceniska situationer en förbindelselänk mellan yttre och inre handling i dramat. Personmotiven introduceras vanligen innan vederbörande gestalt blir synlig på scenen. Så är exempelvis fallet då man hör Hundings motiv när han kommer hem och just står utanför dörren, och Siegfrieds motiv ljuder redan iValkyrian, då Brünnhilde nämner för Sieglinde att denna skall föda en son. Anmärkningsvärd är den skickliga, för att inte säga geniala karakteriseringskonst, som kännetecknar några av Wagners personmotiv. Särskilt tydligt gäller detta beträffande de ledmotiv som knutits till jättarna Fasolt och Fafner iRhenguldet och till Hunding iValkyrian. De förras klumpighet och dumhet och den senares kraftfullhet och dolska karaktär tecknas musikaliskt med nästan kusligt konkret visuell precision.
En annan konsekvens av den förändrade operaestetiken blev att Wagner i senare delen avNibelungens ring inte alltid längre strikt upprätthöll de mer än 150 ledmotivens dramatiska funktion. Han har ofta sammanfogat dem efter varandra utan att scenbilden eller texten direkt eller indirekt äger någon motsvarighet, och ibland har han tillåtit dem attkontrapunktiskt bilda ett harmoniskt orkesterbrus. Ledmotiven återkommer nämligen så ofta i än den ena, än den andra orkesterstämman utan att ha något samband med text eller handling att de varken kan ha erinrande eller dramatisk funktion. Dessutom har ledmotiv utnyttjats kontrapunktiskt i ett handlings- eller textsammanhang där något samband knappast låter sig finnas. Till exempel förekommer både völsungarnas kärleksmotiv och hästen Granes motiv samtidigt i prologen tillRagnarök.
Ringen är det mest komplexa och ambitiösa musikdramatiska verket i den europeiska traditionen, och berör företeelser som kärlek, makt, girighet, avundsjuka, förtryck av kvinnor, incest, med mera. Varje opera är en självständig berättelse som länkas in i en helhet med hjälp av återkommande personer och associativa melodiska och harmoniskaledmotiv (leitmotif). Trots att Wagner arbetade med cykeln under 26 år, mellan1848 och1874, ger den ett mycket sammanhållet intryck. Verket skiljer sig mycket från annan samtida opera genom sin långsamma handling, långa sjungna dialoger, svåra vokalpartier som kräver uthålliga och dramatiska röster, avancerad instrumentering för en stor symfoniorkester och en inveckladharmonik med mycketkromatik. Verket var också banbrytande genom att det i stort sett helt saknas fasta gränser (pauser) mellan olika "nummer", utan solon, dialogscener, musikaliska mellanspel och scener av våldsam handling går över i varandra. Wagner hade experimenterat med denna integration av formen i tidigare verk under 1840-talet men Rhenguldet och Valkyrian är de första verk där den öppna strukturen är konsekvent genomförd.
Man kan se Ringen som en illustration tillCG Jungs (1875-1961)arketyplandskap med sagofigurer som drakar, dvärgar och jättar och utvecklingsgestalter somynglingen,den gamle mannen,amasoner/valkyrior, vandraren,urmodern,gud/Gud. Likaså arketypiska/mytiska artefakter förekommer: härskarringen, osynlighetshjälm, starkt svärd som man måste ha krafter och gåva att få loss, eld som skyddar nedsövd jungfru (jfr Törnrosa). Dock ska noteras att Jung är yngre än Ringen.
Texten tillkom från slutet. Wagners första prosaskiss kom till i Dresden 1848. Då tänkte han sig en heroisk opera i tre akter med titelnSiegfrieds Tod (28 november 1848), urversionen till den senareRagnarök. Men revolutionen i Dresden hindrade honom från att gå vidare med projektet. 1852 planerar Wagner att skriva tre dramer med ett förspel.Liszt skaffar honom beställning på ett verk tillWeimar och uppmuntrade honom att gå vidare med idén att utvidga den planerade operan om Siegfrieds död till att omfatta ett drama om den unge Siegfried. Efter att ha lagt sista handen vid det teoretiska verketOper und Drama i januari 1851 gav han sig i kast med att tillämpa sina idéer i praktiken med texterna tillDer junge Siegfried,Die Walküre ochDas Rheingold, varpå han reviderade bådeDer junge Siegfried och den tidigare skrivnaSiegfrieds Tod. Wagner lade till ett förspel ("Valkyrieklippan" med nornornas scen samt Siegfried och Brünnhilde i klippgemaket, 24 juni 1851,Ragnarök) och försåg berättelsen om Siegfried med en ramberättelse (operanSiegfried). Fem månader senare tillkom det första prosautkastet tillRhenguldet, som omedelbart följdes av skisserna tillValkyrian. Den här ordningsföljden är emellertid vilseledande. Innan Wagner hade skrivit ned ett enda ord avSiegfrieds Tod hade han skrivit ett prosautkast med dispositionen till hela den samlade tetralogin (Der Nibelungen-Mythus, 20 oktober 1848). Under ett besök i Italien 1853 fick han de första idéerna till musiken tillRhenguldet, som han fullbordade i september 1854, men redan innan partituret var färdigt hade han i juni börjat medValkyrian, som tog honom två år att skriva. I juni 1856 beslöt han ändra titlarna på de båda sista delarna av tetralogin tillSiegfried ochRagnarök och började i september med den förstnämnda, men ett år senare avbröt han arbetet och koncentrerade sig istället påTristan och Isolde. De följande åren låg arbetet stilla tills kungLudvig II av Bayern 1864 erbjöd Wagner 30 000 floriner för att fullbordaNibelungens ring. Ändå blev detMästersångarna i Nürnberg som skrevs först, ochRhenguldet ochValkyrian uppfördes i München innan de båda sista delarna av dramat var färdigskrivna. Arbetet påSiegfried avslutades först i februari 1871 sedan Wagner börjat påRagnarök.
Den 21 november 1874 kunde Wagner äntligen avslutaNibelungens ring, detta väldiga verk som hade tagit honom över 25 år att fullfölja. Några år tidigare hade Wagner fått idén om ett eget festspelhus iBayreuth. Den första hälften av 1870-talet upptogs av ansträngningarna med att få bygget av Bayreuth-teatern finansierat, men de många konserterna och insamlingarna gav inte det önskade resultatet. Trots att några pengar inte stod till förfogande för en fortsättning, lade Wagner själv grundstenen 1872. Påföljande sommar avbröts byggnadsarbetena, därför att hälften av pengarna fortfarande saknades, men i februari 1874 veknade kung Ludvig, som först sagt sig ha spenderat tillräckligt av sina privata medel, och tillsköt den summa som erfordrades. Kungen , som tidigare köpt uppföranderättigheterna till helaNibelungens ring, och som även ägde de enda existerande partituren, avstod nu också från dessa. Han ville inte så man var så nära målet låta alltsammans gå i stöpet.
Repetitionerna började på allvar i början av 1876, vilket dock inte hindrade Wagner från att först ge sig av tillWien för att dirigera en föreställning avLohengrin i mars 1876. Hyllningarna för honom var överväldigande och segern tycktes vara vunnen. I Bayreuth höll det dock på att sluta illa. Felet var dock inte Wagners denna gång, utan hans hustruCosimas. Hon trivdes bäst om när hon fick bestämma och solisterna retade sig på hennes överlägsna uppträdande, hennes diktatoriska sätt att lägga sig i deras arbete och hennes oförmåga att lämna deras privatliv i fred. Wagner blev till slut tvungen att få henne att offentligen be de medverkande om ursäkt. Dessutom inträffade en hel serie missöden som höll på att spoliera premiären men Wagner lyckades med tur och skicklighet få den i hamn. Konstnärligt sett blevNibelungens ring en framgång men ekonomiskt något av en katastrof. Många av de som var närvarande har också vittnat om alla svårigheter publiken hade att övervinna. Även om föreställningarna avRhenguldet ochValkyrian i München några år tidigare varit av högre kvalitet, var kung Ludvig i varje fall förtjust.
Wagners ursprungliga plan var att låta Siegfried inta den centrala rollen i Ringcykeln. Hjälten utan fruktan skulle förstöra det av guld och maktbegär förgiftade samhället och kungöra ett nytt samhälle, grundat på kärleken. Under arbetets gång kom dock den här föreställningen att framstå som en utopi. I och med attmajrevolutionen i Dresden 1848 krossades dog framtidens hjälte (Siegfried) för Wagner, och i dennes ställe trädde nu gudenWotan, som enligt Wagners uppfattning ensam bar ansvaret för världens undergång. Wotan representerar den gamla världsordningen med dess oupphörliga och ohejdbara väg mot sammanbrottet. Därigenom blev Wotan till dramats huvudperson. Hans synder, som är grundade i maktbegär och hjärtlöshet, och hans tragiska insikt om att han är oförmögen att hejda eller förminska världens undergång, förvandlade den optimistiska hjältedramat till en pessimismens och resignationens elegi.
| Wagners ursprungliga orkesterbesättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Instrumentgrupper | Instrument | Das Rheingold | Die Valküre | Siegfried | Götterdämmerung |
| Stråkinstrument | Violin | 32 | 32 | 32 | 32 |
| Viola | 12 | 12 | 12 | 12 | |
| Cello | 12 | 12 | 12 | 12 | |
| Kontrabas | 8 | 8 | 8 | 8 | |
| Träblåsinstrument | Tvärflöjt | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Piccoloflöjt | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Oboe | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Engelskt horn | 1t | 1 | 1 | 1 | |
| A-klarinett | 3 | 3 | 3 | 3 | |
| B-klarinett | 3 | 3 | 3 | 3 | |
| Basklarinett A | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Basklarinett B | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Kontrafagott | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Bleckblåsinstrument | Trumpet | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Bastrumpet | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Trombon | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Kontrabastrombon | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Tuba | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Valthorn | 8 | 8 | 8 | 8 | |
| Wagnertuba – tenor | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Wagnertuba – bass | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Stierhorn | 1 | 3 | |||
| Slagverk | Pukor | 2 par | 2 par | 2 par | 2 par |
| Triangel | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Cymbaler | 1 par | 1 par | 1 par | 1 par | |
| Bastrumma | 1 | ||||
| Tamtam | 1 | 1 | |||
| Gong | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Ambolter | 18 | ||||
| Klockspel | 1 | 1 | |||
| Åskmaskin | 1 | ||||
| Stränginstrument | Harpa | 7 | 6 | 6 | 6 |
| Summa | 139 | 121 | 119 | 123 | |
Wagner komponeradeRingen för en osedvanligt stor orkester. Den förste operan,Rhenguldet, är skrivet för en besättning på 139 musiker. En ordinär fullbemannadsymfoniorkester av i dag har i underkant 100 musiker, och orkestrarna på 1800-talet var oftast mindre än de är nu. Wagner specificerade noga instrumentgrupperna och antalet musiker för varje av de fyra operorna. Normalt kan det vara problematiskt att uppföra styckena med full orkester – orkesterdikena har sällan plats till alla musiker, eller det kan vara andra praktiska problem, som att införskaffa de angivna instrumenten. Efter att verket var färdig lät Wagner bygga operahusetBayreuther Festspielhaus i den tyske stadenBayreuth speciellt förRingen. Scenen blev byggd med tanke på att orkestern inte skulle överrösta sångarna som annars skulle ha slitit ut sig under de långa föreställningarna.Akustiken i denna teater är en av de bästa i världen; på andra platser är det ofta svårare att uppnå balans mellan sångare och orkester. Varje år arrangerasBayreuthfestspelen, där dessa och andra av Wagners operor framförs.
IRhenguldet krävs det enbastrumma, entamtam, en harpa på scen och 18 städ på scen. IValkyrian krävs det envirveltrumma, en tamtam, och enStierhorn (ett långt specialbyggd horninstrument) på scen. ISiegfried krävs det ett engelskt horn på scen och ett horn. IRagnarök krävs det fyra horn på scen och fyraStierhorn på scen, varav ett blåses av Hagen.
Personerna står i den ordning som de för första gången framträder i operorna.
| Personer (Direkta motsvarigheter i den fornnordiska och germanska mytologin anges inom parentes.) | Röstläge | Funktion i dramat | Rhenguldet | Valkyrian | Siegfried | Ragnarök | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 01 | Woglinde | Sopran | Rhendöttrarna, elementarväsen, väktare av rhenguldet | ● | ● | ||
| 02 | Wellgunde | Mezzosopran | |||||
| 03 | Floßhilde | Alt | |||||
| 04 | Alberich (Alberich) | Baryton | Dvärg, svartalv, en av Nibelungarna. Han sätter igång handlingen när han stjäl rhenguldet och förbannar kärleken. | ● | ● | ● | |
| 05 | Wotan (Oden) | Baryton | Gudarnas enögde överhuvud. Far till Brünnhilde och de åtta valkyriorna, Siegmund och Sieglinde, far- och morfar till Siegfried. | ● | ● | ● | |
| 06 | Fricka (Frigg) | Mezzosopran | Wotans hustru, äktenskapets och moralens beskyddarinna; Syster till Freja, Donner och Froh. | ● | ● | ||
| 07 | Freia (Freja)) | Sopran | Kärlekens och den eviga ungdomens gudinna. | ● | |||
| 08 | Donner (Tor) | Baryton | Åskguden. | ● | |||
| 09 | Froh (Frej) | Tenor | Regnets och solskenets gud. | ● | |||
| 10 | Loge (Loke) | Tenor | Halvgud. Wotans rådgivare, inkarnation av elden. | ● | I form av eld | I form av eld | I form av eld |
| 11 | Mime (Regin) | Tenor | Dvärg, svartalv, en av Nibelungarna. Alberichs bror, mästersmed, Siegfrieds fosterfar. | ● | ● | ||
| 12 | Fasolt | Bas | Jättarna som byggde Valhall åt gudarna. Fasolt dödas av brodern Fafner som sedan förvandlar sig till en drake och vaktar guldskatten. | ● | |||
| 13 | Fafner (Fafner) | Bas | ● | ● | |||
| 14 | Erda (Fjorgyn) | Alt | Völva, naturväsen och moder tillnornorna. Har med Wotan Brünnhilde och de åtta valkyriorna. | ● | ● | ||
| 15 | Siegmund (Sigmund) | Tenor | Av släktetVölsungarna. Wotans son och tvillingbror till Sieglinde. | ● | |||
| 16 | Sieglinde | Sopran | Siegmunds förlorade tvillingsyster som blir mor till hans son Siegfried. | ● | |||
| 17 | Hunding | Bas | Siegmunds baneman och make till Sieglinde. | ● | |||
| 18 | Brünnhilde (Brynhild) | Sopran | Valkyria, Wotans (älsklingsdotter) och Erdas dotter, Siegfrieds hustru . | ● | ● | ● | |
| 19 | Gerhilde | Sopran | De åttavalkyriorna, döttrar till Wotan och Erda. De för stupade hjältar till Valhall. | ● | |||
| 20 | Ortlinde | Sopran | ● | ||||
| 21 | Waltraute | Mezzosopran | ● | ● | |||
| 22 | Schwertleite | Alt | ● | ||||
| 23 | Helmwige | Sopran | ● | ||||
| 24 | Siegrune | Mezzosopran | ● | ||||
| 25 | Grimgerde | Alt | ● | ||||
| 26 | Roßweiße | Mezzosopran | ● | ||||
| 27 | Siegfried (Sigurd Fafnersbane) | Tenor | Av släktet Völsungarna. En hjälte utan fruktan, son till Wotans barn Siegmund och Sieglinde. Brünnhilde och Gutrunes make. | ● | ● | ||
| 28 | Skogsfågeln | Sopran | Inkarnation av människovänliga naturkrafter, ger Siegfried viktiga råd och visar vägen till Brünnhilde. | ● | |||
| 29 | Nornorna | Sopran | De tre ödesgudinnorna, döttrar till Erda. | ● | |||
| 30 | Mezzosopran | ||||||
| 31 | Alt | ||||||
| 32 | Gunther (Gunnar Gjukason) | Baryton | Gibichungarnas (Gjukungarnas kung. | ● | |||
| 33 | Gutrune (Gudrun Gjukadotter) | Sopran | Gunthers syster, förälskar sig i Siegfried. | ● | |||
| 34 | Hagen | Bas | Alberichs son, halvbror till Gunther och Gutrune. Dödar Siegfried. | ● |
Den första kompletta uppsättningen av de fyra operorna ägde rum vid invigningen avBayreuthfestspelen och Festspelshuset mellan 13 och 17 augusti 1876. Närvarande vid detta unika musikevenemang var kejsarVilhelm I av Tyskland, kejsarPedro II av Brasilien, kungLudvig II av Bayern[5], filosofenFriedrich Nietzsche, samt kompositörernaAnton Bruckner,Edvard Grieg,Pjotr Tjajkovskij ochFranz Liszt (Wagners svärfar). Cosima Wagner skrev i sin dagbok om föreställningarna:
Trots de stora krav som ställs på sångare, scenografi och orkester blev de fyra operorna snabbt en del av den internationella standardrepertoaren och har så förblivit, även om framföranden av hela tetralogin i följd under kort tid är relativt sällsynta (utanför Wagnerfestspelen i Bayreuth). Inte ens antipatin mot Tyskland efter världskrigen eller den infekterade debatten om kopplingar mellan Wagners estetik och nazismens förhistoria har kunnat rubba Ringens ställning inom den klassiska musiken.
Sin största publik fick Ringen genomPatrice ChéreausTV-serie från 1980 som visades i de flesta länder och även av Sveriges Television. Filmatiseringen byggde på uppsättningen från 1976 som dirigerades avPierre Boulez med bl.a.DameGwyneth Jones som Brünnhilde,Donald McIntyre som Wotan, ochManfred Jung som Siegfried.
En musikalisk kompaktversion (speltid: 6 timmar) sattes upp påGöteborgsoperan med premiär den 16 mars2000.[6]
(Omarbetad efter Karajans Ring utgåva på LP från 1973)
| År | Händelse |
|---|---|
| 1839-1842 | Wagner studerar socialistenPierre-Joseph Proudhons skrift om egendom. Idéerna i pamfletten kommer att återkomma i Wagners libretto. |
| 1848 | Februarirevolutionen i Paris ochmarsrevolutionen i Tyskland och Österrike. Wagner publicerar pamflettenDie Revolution och blir vän med radikalernaAugust Röckel ochMikhail Bakunin i Dresden. Under sommaren åstadkommer Wagner en förstudie tillRingen under namnetWibelungarna (Die Wibelungen). I oktober färdigställs Nibelungmyten, "som utkast till ett drama". Prosautkastet tillSiegfrieds död (Siegfrieds Tod) avslutas. I november versifieras den första textversionen avSiegfrieds död (med fria rytmer och allitteration; blir så småningom sista delen i Ringen men slutar ännu inte med gudarnas undergång). |
| 1849 | I maj sker det uppror i Dresden som slås ner av Preussarna. Wagner eftersöks av polisen, och flyr landet via Weimar till Zürich och avslutar efterhand bland annat skrifternaKonsten och revolutionen (Die Kunst und die Revolution) ochFramtidens konstverk (Das Kunstwerk der Zukunft); i den sistnämnda präglas termen allkonstverk (Gesamtkunstwerk). Wagner inleder komponerandet avSiegfrieds död. |
| 1850 | Musiken till två scener iSiegfrieds död skisseras men utvecklas inte. I ett brev till målaren Ernst Benedikt Kietz i september antyder Wagner för första gången sina festspelstankar. Vintern 1850/51 publiceras den stora teoretiska skriftenOpera och drama (Oper und Drama) i vilken bland annat idéerna och musikdramat och allkonstverket utförligt presenteras. |
| 1851 | I maj skriver Wagner prosaskiss och ett stort prosautkast tillDen unge Siegfried. I juni avslutasDen unge Siegfried med en versifierad, fullständig version. I oktober är Wagner missnöjd med att inte heller iDen unge Siegfried ha uttryckt sig tydligt nog vilket får honom att ge sig i kast med mytens "urbegynnelse". I november bestämmer han sig att utöka verket till 3 dagar och en förkväll och utför de första prosaskisserna tillRhenguldet ochValkyrian. |
| 1852 | Bekantskap med makarnaWesendonck i Zürich. Wagner läser bland annatFriedrich EngelsDen arbetande klassens läge i England (Die Verhältnisse der arbeitenden Klasse in England) ochLudwig FeuerbachsKristendomens väsen (Das Wesen des Christentums). Mars: stora prosautkastet tillRhenguldet avslutas. Maj: stora prosautkastet tillValkyrian avslutas. Juni: versifierad, fullständig text tillValkyrian klar. September: versifierad, fullständig text tillRhenguldet avlutas. December: efter omarbetningar avDen unge Siegfried och Siegfried död (först 1856 kalladeSiegfried respektiveRagnarök) är hela texten tillNibelungens ring färdig. |
| 1853 | Februari: Wagner låter på egen bekostnad trycka 50 exemplar av Ringen-texten. September: utmattad på en italiensk hotellsoffa får Wagner ingivelsen till den musikaliska gestaltningen av förspelet tillRhenguldet och beslutar att återvända till Zürich för att börja med tonsättningen av Ring-texten. November: de fullständiga kompositionsskisserna tillRhenguldet påbörjas. |
| 1854 | Januari: kompositionsskisserna tillRhenguldet avslutas. Februari-maj: första utskriften av partituret tillRhenguldet utförs (28 maj), parallellt härmed påbörjas andra utskriften (renskriften). Juli-augusti: kompositionsskisserna tillValkyrian akt 1 utförs. September: Wagner studerarArthur SchopenhauersVärlden som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Forstellung). Kompositionsskiss tillValkyrian akt 2, partiturrenskrift avRhenguldet avslutas. November-december: kompositionsskiss tillValkyrian akt 3. |
| 1855 | Januari-april: första partiturutskriften avValkyrian akt 1 avslutas i London. Mars: Wagner dirigerar åtta konserter i London. April: första partiturrenskriften avValkyrian akt 2 påbörjas. Juli: renskriften av partituret tillValkyrian påbörjas. September: första partiturutskriften avValkyrian akt 2 avslutas. Oktober: första partiturutskriften avValkyrian akt 3 påbörjas. |
| 1856 | Mars: första partiturutskriften avValkyrian akt 3 avslutas och även renskriften av hela partituret tillValkyrian. September: kompositionsskiss och orkesterskiss tillSiegfried akt 1 påbörjas. Oktober: partiturarbete medSiegfried akt 1. December: fortsatt arbete med kompositionsskiss tillSiegfried akt 1. |
| 1857 | Februari: första partiturutskriften avSiegfried akt 1 avslutas. 28 april flyttar Wagner till ett hus som ordnas avMathilde Wesendonck i Zürich. Wagner och Matilde etablerar en kärleksrelation. Maj: partiturrenskrift av färdiga delar avSiegfried liksom kompositionsskiss tillSiegfried akt 2. Juni: orkesterskiss tillSiegfried akt 2 påbörjas. Juli: kompositionsskiss tillSiegfried akt 2 avslutas. Augusti: efter avslutandet av orkesterskiss tillSiegfried akt 2 nedläggs Ring-arbetet (återupptogs först 1864) på obestämd tid till förmån för kompositionen av den som Wagner trodde mera lättuppförbaraTristan och Isolde. |
| 1858 | Wagner lämnar sin fru Minna och reser till Paris och Venedig. |
| 1859 | Tristan och Isolde avslutas iLuzern. Nytt besök i Paris. |
| 1860 | Januari-mars: konserter i Paris och Bryssel. Augusti: återkomst till Tyskland sedan amnesti beviljats (för Sachsen dock först 1862). |
| 1863 | April: för att stärka kassan låter Wagner publicera Ring-texten som därmed blir tillgänglig för allmänheten; festspelsidén skisseras i ett förord. November: Wagner ochCosima von Bülow (Franz Liszts dotter) svär i Berlin att "endast tillhöra varandra". |
| 1864 | Flykt från fordringsägarna i Wien. Wagner kallas till München, där han den 4 maj för första gången sammanträffar med kungLudwig II av Bayern, som i mars bestigit tronen. September: Wagner flyttar till München och återupptar arbetet medSiegfried. I oktober säljer han bland annat partituren tillRhenguldet ochValkyrian till Ludwig (trots att kungen därigenom blev ägare till dem ansåg sig Wagner dock alltid vara i sin fulla rätt att fritt disponera över dem). December: första partiturutskriften avSiegfried akt 2 påbörjas. |
| 1865 | Tristan och Isolde uruppförs i München den 10 juni avHans von Bülow. Juli: Wagner börjar diktera självbiografinMitt liv (Mein Leben) för Cosima. December: Första partiturutskriften avSiegfried akt 2 avslutas. Wagner lämnar München efter anklagelser om att han utnyttjar kungen och på grund av affären med Cosima. |
| 1866 | Wagner flyttar med Cosima tillTribschen vidVierwaldstättersjön nära Luzern. |
| 1868 | Mästersångarna i Nürnberg uruppförs den 21 juni i München av Hans von Bülow. November: Wagner lär kännaFriedrich Nietzsche i Leipzig. Fortsatt arbete med partituret tillSiegfried. December: partiturrenskriften avSiegfried akt 1 avslutas. |
| 1869 | Februari: partiturrenskriften avSiegfried akt 2 avslutas. Mars: kompositionsskiss tillSiegfried akt 3 påbörjas och avslutas i juni. Wagners och Cosimas son Siegfried föds den 6 juni. Juli: orkesterskiss tillSiegfried akt 3. September: på kung Ludwigs initiativ uruppförsRhenguldet i München den 22 september trots Wagners protester och demonstrativa frånvaro. Oktober: kompositionen av scenen med nornorna iRagnarök påbörjas. |
| 1870 | Januari: fortsatt kompositionsarbete med förspelet tillRagnarök och påbörjade orkesterskisser. Juni: kompositionskiss tillRagnarök akt 1 avslutas.Valkyrian uruppförs mot Wagners vilja framgångsrikt i München 26 juni. Juli: orkesterskiss tillRagnarök akt 1 avslutas. Augusti: Wagner och Cosima vigs i Luzern. December: orkesterverketSiegfried-Idyll (med motiv urSiegfried) avslutas och uruppförs på Cosimas födelsedag den 25 december. |
| 1871 | Wagner publicerar pamflettenÜber die Aufführung des Bühnenfestspieles: Der Ring des Nibelungen. Februari: partituret tillSiegfried akt 3 avslutas. April: Wagner besöker för första gångenBayreuth och bestämmer sig för att bygga ett festspelshus i staden och förbereda ett uppförande avNibelungens ring. Juni-oktober: kompositionsskiss tillRagnarök akt 2. Juli-november: orkesterskiss tillRagnarök akt 2. |
| 1872 | Januari-april: kompositionsskiss tillRagnarök akt 3. Februari-juli: orkesterskiss tillRagnarök akt 3. April: flyttning från Tribschen till Bayreuth. Maj: på Wagners födelsedag (22 maj) läggs grundstenen till festspelshuset i Bayreuth. |
| 1873 | PamflettenDas Bühnenfestspielhaus zu Bayreuth publiceras och aktioner för ekonomiska garantier för de planerade festspelen anordnas. Konsertresor i Tyskland. Maj: partiturarbete medRagnarök. December: partituret tillRagnarök akt 1 avslutas. |
| 1874 | April: inflyttning i Villa Wahnfried i Bayreuth. Juni: partituret tillRagnarök akt 2 avslutas. Juli: partituret tillRagnarök akt 3 påbörjas. November: i Villa Wahnfried avslutas den 21 november partituret tillRagnarök akt 3. Därmed är efter 26 årNibelungens ring fullbordad. |
| 1876 | Augusti: de första festspelen i Bayreuth inleds underHans Richter som dirigent 13/8 med premiären avRhenguldet och fortsätter 14/8 med premiären avValkyrian, 16/8 urpremiären avSiegfried och 17/8 urpremiären avRagnarök. Ytterligare två Ring-cykler ges. September: festspelens enorma ekonomiska underskott (148 000 Mark) konstateras. |
Den första kompletta Ringenutgåvan på grammofonskiva var den numera legendariska versionen påDECCA medGeorg Solti som dirigent ochBirgit Nilsson som genomgående Brünnhilde. Det var då närmast sensationellt att en hel version av detta väldiga verk fanns att tillgå för grammofonlyssnaren. Sedan tillkomHerbert von Karajans påDG (1968-70), som också fick stor spridning, liksomPhilips utgåva (inspelad live under Bayreuthfestspelen vid mitten av 1960-talet) medKarl Böhm som dirigent och där återBirgit Nilsson sjöng Brünnhildes roll. Omkring 2011 fanns det mer än 50 kompletta utgåvor av Ringen (inklusive piratversioner) och nya tillkommer ständigt på både CD och DVD.
| ||||||||||||||
.jpg)