New Age är en nutida religiös strömning, med anknytning tillvästerländsk kultur, men termen används även som samlingsbegrepp för flera nyandliga inriktningar. OrdetNew Age syftar på den astrologiskaVattumannens tidsålder, som varar åren 2000–4000, på engelskaAge of Aquarius.[1]
TermenNew Age användes så tidigt som 1809 avWilliam Blake i hans förord tillMilton. "... when the New Age is at leisure to pronounce, all will be set right ..."[2]
Begreppet myntades år 1932 avAlice Bailey, en utbrytare urTeosofiska Samfundet, vars teorier kringteosofin ledde henne in i konflikt med teosofiska samfundets ordförandeAnnie Besant. Många, både anhängare och motståndare till New Age, har ofta beskrivit New Age som ett smörgåsbord, med tanke på hur mycket som ryms inom fenomenet.
Judendom, kristendom och islam har inte inspirerat i lika hög utsträckning även om den judiska, och kristna,kabbalan alltid varit central (särskilt på senare år med bland annatMadonnas kabbalistiska engagemang).
Man kan säga att New Age har följande inspirationskällor: Religion (framförallt de österländska), mystik (framför allt i form av österländsk meditation och tillhörande teoretiska modeller), filosofi (både religiös och existentialistisk) och vetenskap (särskilt kvantfysik har inspirerat New Age men monumental är även beteendevetenskap såsom psykologi och då särskilt personlighets- och motivationspsykologi under paradigmen humanistisk och transpersonell psykologi.).[4]
Västerländsk esoterism såsom alkemi, magi och mysticism har emellertid mera sällan åberopats, liksom kristendom och islam.
En annan stor inspirationskälla är "positivt tänkande" som växte fram i USA under 1800-talet och som växte under 1900-talet genom populärpsykologiska böcker på temat "selfhelp" (självhjälp).[5] Grundtanken med positivt tänkande är att individen skapar sin egen verklighet. Ursprungligen härstammade detta från "New Thought-rörelsen" från förra sekelskiftets USA. Idag har denna fått ett stort genomslag med den så kallade Law of Attraction-teorin.
New Age och de människor som influeras av dess tankesystem är ytterst heterogent (synkretistiskt), det finns inget sammanhängande och logisktparadigm som anammas av alla dess anhängare. Av anhängarna ses detta oftast som en styrka. Emellertid tror de flesta som är nyandliga med New Age-inriktning på någon eller några av dessa saker:
Men även om religiösa tankegångar såsom ovanstående är klart identifierbara finns det även mer materiellt betonade teorier med många anhängare, till exempel självhjälp och personlig utveckling. Som allomfattande smörgåsbord inkluderas helt enkelt det mesta. Eftersom det inte finns allmänt vedertagna dogmer väljer den enskilde anhängaren sin egen tro.
Liksom de flesta andra religioner och filosofier har även New Age varit föremål för kritik, både från religiöst och icke-religiöst håll. Katolska kyrkan har särskilt varnat för New Age och publicerade en kritisk rapport där de uppmanade till avståndstagande.[6]
Vetenskaplig skepticism har alltid kritiserat New Age-teorier och -anhängare. Till de vanligaste invändningarna hör bland annat:
New Age innehåller egentligen inget nytt, utan är bara en återgång till tiden före modern vetenskap. Många trossatser bygger påmyter,vidskepelse ellerpseudovetenskap.[7]
Många New Age-företrädare vars läror testats vetenskapligt och befunnits overksamma, fortsätter ändå att arbeta för att tjäna pengar på människors godtrogenhet. De påstår sig ståöver vetenskapen, vilket omöjliggör alla logiska resonemang.[7]
New Age uppmuntrar till ettjag-tänkande där egna erfarenheter väger tyngre än logiskt tänkande.[7]
Drury, Nevill (2004). The New Age: Searching for the Spiritual Self. Thames and Hudson, London.ISBN 978-0-500-28516-9
Lewis, James R. (1992). Approaches to the Study of the New Age Movement i boken Perspectives on the New Age med Lewis & Melton (red.). State University of New York Press, USA.ISBN 0-7914-1213-X
