Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Nepal

Koordinater:28°N84°Ö / 28°N 84°Ö /28; 84
Från Wikipedia
För andra betydelser, seNepal (olika betydelser).
Demokratiska förbundsrepubliken Nepal
संघीय लोकतान्त्रिक गणतन्त्र नेपाल
Sanghiya Loktāntrik Ganatantra Nepāl
FlaggaStatsvapen
Valspråk"Fosterlandet betyder mer än himmelriket"
Nationalsång: Sayaun Thunga Phool Ka
läge
Huvudstad
(även största stad)
Katmandu
Officiellt språknepali1
Statsskickrepublik
 - PresidentRam Chandra Paudel
 - PremiärministerSushila Karki
Självständighetlandets enande 
 - Erkänd21 december1768 
Area
 - Totalt147 181 km² (94:e)
 - Vatten (%)2,6
Befolkning
 - 2014 års uppskattning30 986 975[1] (40:e)
 - Befolkningstäthet211 inv./km² (56:e)
BNP (PPP)2022 års beräkning
 - Totalt138,2 miljarderUSD[2] (84:e)
 - Per capita4 578USD[2] (150:e)
BNP (nominell)2022 års beräkning
 - Totalt36,3 miljarderUSD[2] (102:a)
 - Per capita1 203USD[2] (171:a)
HDI (2021) 0,602[3] (143:e)
Valutarupie (NPR)
TidszonUTC+5:45
Topografi
 - Högsta punktMount Everest,8 848 m ö.h.
Kör påVänster
Nationaldag20 september (högtidlighållandet av konstitutionen från 2015)
NationalitetsmärkeNEP
LandskodNP, NPL, 524
Toppdomän.np
Landsnummer977
1. Enligt interimskonstitutionen har ävennewari,maithili,bhojpuri,tamang ochsherpa status som officiella språk.
Basantpur royal komplex

Nepal (IPA/ne'pɑːl/), tidigare formelltDemokratiska förbundsrepubliken Nepal[4], är enrepublikHimalayas sydsluttning mellanKina i norr ochIndien i öst, väst och söder. Landet var fram till2006 den enda staten i världen som hadehinduism somstatsreligion.Mount Everest, världens högstaberg, ligger delvis i Nepal. År2008 bytte landetstatsskick och gick frånmonarki tillrepublik.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Nepals historia och Kungariket Nepal
Dethinduistiska templetPashupatinath iKatmandu.
Lumbini, listad som födelseplatsen för Gautama Buddha av UNESCOs världsarvskonvention
Delar av det nepalesiska hovet, med drottningen i mitten, 1920.
Momos

Nepals historia är i mycket formad dels av landets isolerade läge i Himalaya och dels av att landet gränsar till de två stora staterna Indien och Kina. Landets kärnområde runt Kathmandudalen har varit bebott i minst 9 000 år och har sedan det första riket i området, Licchavi, grundat på 400-talet, huvudsakligen varit självständigt.

Från 1482 till 1768 var landet splittrat i tre riken: Kathmandu, Patan och Bhadgaon men enades igen av Prithvi Narayan Shah, furste av Gurkha. Under 1700-talet föll Sikkims huvudstad till nepaleserna som förföljde de flyende in i Tibet, vilket utlöste en vedergällningsattack från Qianlongkejsaren. I början av 1800-talet uppstod rivalitet mellan de två expansiva krafterna Nepal och brittiska Ostindiska Kompaniet, vilket slutade i ett nederlag i Anglo-nepalesiska kriget 1814–16 varvid Nepal tvingades avstå delar av Sikkim och Terai i utbyte mot brittiskt erkännande. En officiell anglo-nepalesisk vänskapspakt undertecknades 1923. De politiska förändringarna var märkbara i huvudstadenKatmandu men inte i övriga Nepal.

Inbördeskrig

[redigera |redigera wikitext]

Åren19962006 bedrevmaoistgerillanNKP(m) en väpnad kampanj i Nepal, som slutade med att monarkin avskaffades, en ny konstitution antogs och en ny regering valdes 2008.Inbördeskriget började när en maoistisk grupp under ledning avPushpa Kamal Dahal (mer känd under sittnom de guerrePrachanda) tog till vapen den19 februari1996. Gerillan angrep då samtidigt polisstationer i tre av Nepals distrikt. Rörelsens uttalade avsikt var att krossa vad den uppfattade som en reaktionär, feodal stat och att i dess ställe etablera en kommunistisk stat utan rangordning i form avvarna- eller könstillhörighet.

Striderna mellan maoistrebellerna och de nepalesiska myndigheterna kostade minst 12 500 människoliv. Striderna tvingade även 2 miljoner nepaleser i landsflykt – varav de flesta kom att befinna sig i Indien – medan 200 000 människor levde kvar som flyktingar inom Nepals gränser.

Attentat och fortsatt inbördeskrig

[redigera |redigera wikitext]

Den1 juni2001 anstiftade kronprins Dipendra ett blodbad i det kungliga palatset. Kronprinsen sköt och dödade kungBirendra av Nepal och åtta andra medlemmar av den nepalesiska kungafamiljen. Kronprinsens farbrorGyanendra av Nepal, som inte var i palatset vid attentatet, övertog tronen den4 juni. I november införde regeringen undantagstillstånd sedan hundratalet människor mist livet under fyra dagars strider.

I oktober2002 avskedade kung Gyanendra den sittande regeringen och grep själv makten. Han mobiliserade dennepalesiska armén i kampen mot maoisterna. Sommaren2003 ingick parterna vapenvila vilken varade ett halvår. Fredsförhandlingarna som följde blev resultatlösa och striderna blossade därefter upp igen.2004, efter massiva folkliga protester, återinstallerade kungen den avsatte premiärministernSher Bahadur Deuba, som dock blev avsatt igen1 februari2005 av Gyanendra som då också utnämnde sig själv till statsminister och lät fängsla mängder av politiska motståndare.

Den3 september2005 införde maoistgerillan en ensidig vapenvila. Den22 november ingick maoisterna och en allians av sju politiska partier –Sjupartialliansen – en överenskommelse. Deras samarbete hade till syfte att avskaffa vad de kallade "den autokratiska monarkin" i Nepal. I avtalet med Sjupartialliansen gick maoisterna med på att låta avväpna sig avFörenta nationerna, förutsatt att detsamma skedde med regeringsstyrkorna. Ett annat ömsesidigt löfte var att ett val till ny grundlagsstiftande folkförsamling skulle hållas. Den 2 januari 2006 återupptog maoistgerillan dock den väpnade kampen.

Folkliga protester och regimskifte

[redigera |redigera wikitext]

Under april2006 utbröt omfattande folkliga protester mot kung Gyanendra. Efter flera veckor av massivafolkliga demonstrationer tillkännagav kungen den24 april att han skulle återkalla det tidigare upplösta parlamentet. En sjupartikoalition tog regeringsmakten efter protesterna, och den nya regeringen fråntog kungen huvuddelen av den makt han tidigare hade.

Den nya regeringen undertecknade ett fredsavtal med maoisterna den21 november2006. Den 23 december 2007 fattades beslut om att avskaffa monarkin och införa republik, vilket godkändes den 28 maj 2008 av den nya konstituerande församlingen, som valts den 10 april 2008 och därNKP(m) blivit största parti med 30,52 procent av rösterna.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Karta över Nepal

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Nepal saknar kust. Terrängen är bergig eller kuperad, med tre huvudsakliga fysiografiska regioner – slättlandetTerai i söder; lägre berg och kullar norr därom; samt högbergsområdetHimalaya medMount Everest 8 848 meter över havet och andra mycket höga berg i norr. Av landets sammanlagda yta är 20 % uppodlingsbart. Erosion på grund av rovdrift av skogarna är ett ökande miljöproblem.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Nepal har fem klimatzoner, beroende på höjd över havet. Klimatzonerna varierar från subtropisk till subarktisk.Monsunen påverkar landet, och mellan 60 % och 80 % av nederbörden kommer under monsuntiden.

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nepals natur
Snöleopard.

Nepals natur kännetecknas av en mångfald, som beror på den stora variationen i klimat, från tropiska miljöer till arktiska.[5]

Naturskydd

[redigera |redigera wikitext]

Sedan 1973 har Nepal bildat ett antal nationalparker och naturreservat för att skyddafaunan. Det finns fyra olika grader av skydd. 2002 fanns det 23 skyddade områden: 9 nationalparker, 3 naturreservat, 1 aktreservat, 4 skyddsområden och 11 buffertzoner. De mest kända ärvärldsarvenSagarmatha nationalpark,Chitwans nationalpark ochKathmandudalen.[6]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Politik

[redigera |redigera wikitext]

1951 bröts denabsoluta monarkin, när ettparlamentariskt system infördes. På 1990-talet infördesflerpartisystem inom ramen för enkonstitutionell monarki. 1996 utbröt ettinbördeskrig medmaoister, varmed under en tioårsperioddemokratin upphävdes, och 2002 återtog monarken absolut makt över landet (jämförundantagstillstånd). Detta ledde till omfattande folkliga protester, varför monarken under slutet av 2006 införde en interim konstitution. I april 2008 hölls nationellt val och dennationalförsamling som då bildades utlysterepublik. 2008–2011 leddes landet av flerakoalitionsregeringar, vilka flera gånger leddes av antingen maoister ellerkommunister. 2012 hade landets republikanska styre misslyckats teckna enkonstitution för landet, varefter flera val hållits som likaledes misslyckats skapa stabilitet.[7]

I juli 2021 vann Nepals nytillträdde premiärminister Sher Bahadur Deuba – som dock innehaft posten fyra gånger tidigare sedan 1995 – en betydelsefull förtroendeomröstning i parlamentets underhus.[8]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nepals zoner

Nepal är indelat i 14 zoner (anchal), med visst självbestämmande. Zonerna ärBagmati,Bheri,Dhawalagiri,Gandaki,Janakpur,Karnali,Koshi,Lumbini,Mahakali,Mechi,Narayani,Rapti,Sagarmatha ochSeti. Dessa zoner delas vidare in i 76 distrikt. Zonerna är indelade i fem olika utvecklingsregioner, Purwanchal (पुर्वाञ्चल), Madhyamanchal (मध्यमाञ्चल), Pashchimanchal (पश्चिमाञ्चल), Madhya Pashchimanchal (मध्य पश्चिमाञ्चल) och Sudur Pashchimanchal (सुदुर पश्चिमाञ्चल).

Ekonomi

[redigera |redigera wikitext]
En av många bergsvägar i Nepal.

Huvudnäringen ärjordbruk med 75 procent av arbetskraften och 37 procent avBNP.Tjänstesektorn sysselsätter 18 procent av arbetskraften ochindustri 7 procent; de svarar för 49 respektive 15 procent av BNP. Nepal hade 2013 en BNP per capita på 1500 USD som kan jämföras med Sveriges 38000 USD.Statsskulden motsvarade vid slutet av 2011 cirka 28 procent av BNP.[1]

Sett till hur stor del av BNP som motsvaras avremitteringar hamnar Nepal, med en andel på 25 procent, på fjärde plats i världen efterTadzjikistan,Kirgizistan ochLesotho.[9]

År 2013 exporterades varor för drygt en miljard USD, huvudsakligen textilier och mattor. 94 procent av exporten går tillIndien. Importen uppgick till 6,3 miljarder USD och bestod främst avpetroleumprodukter, maskiner och guld. Även här är Indien, som står för knappt 80 procent av importen, den största handelspartnern; på andra plats ärSydkorea med 3 procent.[1]

Utländskt bistånd står för 60 procent av Nepals kostnader för ekonomisk utveckling, och för 28 procent av den totala statsbudgeten.

Nepal hade 2013 ettHDI-värde på 0.54 och var rankat på plats 145 i världen.[10] Landet tillhör världens allra fattigaste, med en fjärdedel av befolkningen som lever underfattigdomsgränsen.[1] Den andelen uppgick dock till 53 procent år 2003 och har sedan dess halverats.[11]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Den största staden ärKatmandu. Andra större städer ärPatan,Bhaktapur ochBiratnagar.

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Nepal har tre större befolkningsgrupper:indonepaleser,tibetonepaleser och enurbefolkning bestående avnewar,bhote,rai,limbu ochsherpa.

Migration

[redigera |redigera wikitext]

Vid 2011 års folkräkning var 2,7 procent av invånarna födda utomlands, en ökning från 2,4 procent tio år tidigare. 96 procent av utlandsfödda kommer frånIndien, 0,4 procent från utanför Asien, 0,4 procent frånBhutan och 0,2 procent frånKina. 0,6 procent av befolkningen utgörs av utländska medborgare, en grupp som återigen främst – till 88 procent – utgörs av indier.[12]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Vid 2011 års folkräkning talades det 123 olika språk i Nepal. Det i särklass största,nepali, ettindoeuropeisktspråk som skrivs meddevanagari, det vanligasteindiskaalfabetet, var modersmål för nära 45 % av befolkningen. Andra större språk är:maithili (11,7 %),bhojpuri (6 %),tharu (5,8 %),tamang (5,1 %) ochnewari (3,2 %).[1]

1990 års konstitution fastställde nepalis status somofficiellt språk samtidigt som den erkände alla andra språk som har modersmålstalare i Nepal som landets "nationella språk". Den bestämde även att var och enetnisk grupp fick lov att skydda och främja sitt språk och sin kultur, och att barn hade rätt till undervisning på sitt modersmål upp tillgrundskolenivå. Interimkonstitutionen från 2007 införde vidarespråkpolitiska förändringar: barnens rätt till undervisning på sitt modersmål utvidgades till grundskolenivå, och de olika etniska grupperna tilläts använda sina respektive språk i kontakt med lokala myndigheter.[13]

De som inte har nepali som modersmål talar det somandraspråk; det uppskattas att över 90 % av befolkningen, fördelad över alla etniska och sociala grupper, behärskar språket, som har en väletablerad funktion somlingua franca i landet.[13]

Efter nepali ärengelska det språk som är mest utbrett. En stor andel av invånarna, oavsettsocioekonomisk status ellerläskunnighet, har kunskaper i språket, som används bland annat inom utbildning, handel, turism ochmassmedia. I grundskolan introduceras det i årskurs fyra och är ett obligatoriskt ämne; dessutom finns det ett stort antal skolor med engelskspråkig undervisning. Uppfattningen i samhället är att engelskan är ett viktigt och prestigefyllt språk, och att det endast är de allra fattigaste som sätter sina barn på nepalispråkiga skolor.[14]

57 procent av befolkningen ärläskunnig, varav 71 procent av männen och 47 procent av kvinnorna.[1]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Religionsfrihet är inskriven i Nepals grundlag och alla religiösa grupper har rätt att driva egna skolor.Proselytism är förbjuden.[15]

Den nepalesiskahinduismen, som fram till 2006 varstatsreligion, är uppblandad medbuddhism betydligt mer än i andra hinduiska områden i världen. Många utövar ensynkretisk religion med element hämtade både från dessa två och från den lokalafolktron.[15] 81 % av befolkningen räknar sig som hinduer, medan 9 % är buddhister och 4 % ärmuslimer. 3 % bekänner sig tillkirat (en inhemsk religion med hinduistiska influenser[15]) och knappt 1,5 % tillkristendomen.[1]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]

Nepals nationalrätt är Dal Bhat vilket är en mix av ett flertal rätter där bland annat ris, linser och curry ingår[16]. Dock är det nepalska köket kanske än mer känd för är momos vilket är degknyten inte olikt kinesiska dumplingar.[17]

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 2019136 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2019106 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 2018124 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 2018147 av 189

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcdefg]”Nepal”. The World Factbook.CIA. Arkiverad frånoriginalet den 29 december 2010.https://web.archive.org/web/20101229013308/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/np.html. Läst 4 december 2014. 
  2. ^ [abcd]”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  3. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  4. ^[1]
  5. ^Zuchora-Walske, Christine (1 september 2008) (på engelska). Nepal in Pictures. Twenty-First Century Books.ISBN 978-0-8225-8578-7.https://books.google.com/books?id=SYNV0G7ZGokC&pg=PA14. Läst 3 oktober 2017 
  6. ^”Biodiversity Assessment” (på engelska). Icimod Organization. sid. 18, 33–35. Arkiverad frånoriginalet den 22 mars 2014.https://web.archive.org/web/20140322092426/http://lib.icimod.org/record/22641/files/c_attachment_183_1663.pdf. Läst 3 oktober 2017. 
  7. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 26 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140726194838/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/print/country/countrypdf_np.pdf. Läst 6 april 2015. 
  8. ^TT-AFP-Reuters (18 juli 2021). ”Premiärminister får grönt ljus i Nepal”. Svenska Dagbladet.ISSN1101-2412.https://www.svd.se/premiarminister-far-gront-ljus-i-nepal. Läst 18 oktober 2021. 
  9. ^”Migrants from developing countries to send home $414 billion in earnings in 2013”.World Bank Group. 2 oktober 2013.http://www.worldbank.org/en/news/feature/2013/10/02/Migrants-from-developing-countries-to-send-home-414-billion-in-earnings-in-2013. Läst 4 december 2014. 
  10. ^”Nepal”.FN:s utvecklingsprogram.http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/NPL. Läst 4 december 2014. 
  11. ^”Nepal Overview”.World Bank Group.http://www.worldbank.org/en/country/nepal/overview. Läst 4 december 2014. 
  12. ^Subedi, Bhim Prasad (2007). ”The Issue of Foreign Born Population in Nepal”. The Himalayan Review 38: sid. 23–34.http://www.nepjol.info/index.php/HR/article/view/2015. 
  13. ^ [ab]Bhandari, Surendra (2014). Self-Determination & Constitution Making in Nepal: Constituent Assembly, Inclusion, & Ethnic Federalism. sid. 107–109.Libris16613722.ISBN 9789812870056 
  14. ^Eagle, Sonia (1999). ”The Language Situation in Nepal”. Journal of multilingual and multicultural development 20 (4): sid. 272–327.doi:10.1080/01434639908666382.ISSN0143-4632. 
  15. ^ [abc]”International Religious Freedom Report for 2013”. U.S. Department of State.http://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2013&dlid=222337. Läst 4 december 2014. 
  16. ^lovefoodasia (4 oktober 2015). ”The national dish of Nepal: Dal Bhat” (på amerikansk engelska). Love.Food.Asia.. Arkiverad frånoriginalet den 2 juli 2022.https://web.archive.org/web/20220702234009/https://www.lovefoodasia.com/en/nepali-dal-baht/. Läst 4 juli 2022. 
  17. ^lovefoodasia (5 mars 2017). ”Nepali Vegetable Momos (Nepali Dumplings)” (på amerikansk engelska). Love.Food.Asia..https://www.lovefoodasia.com/en/nepali-vegetable-momos-nepali-dumplings/. Läst 4 juli 2022. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Asien
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis iEuropa; (2) Delvis iAfrika; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis iOceanien.
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nepal&oldid=58066586
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp