Neoteni kallas den form avheterokroni när en organism (vanligen ett djur) behåller ungdomliga (juvenila) drag till 'vuxen' ålder, ofta till dess att den kan reproducera sig (blirkönsmogen, eller motsvarande).[1] Den form av heterokroni där i stället könsmognaden (eller motsvarande) uppträder tidigare kallasprogenes[1] eller (särskilt om den 'juvenila' individen fortplantar sig könlöst)pedogenes. Skillnaderna mellan dessa företeelser är ibland rätt otydliga, och termerna behandlas ofta mer eller mindre som synonymer.[2] I vilket fall blir effekten att ungdomliga drag lever kvar hos vuxna (adulta) individer, vilket kallaspedomorfos.[3][1]
Neoteni (och så vidare) kan avse enstaka individer, men utgör också ibland en viktig del avutvecklingen av arter eller större grupper av organismer. Detta förekommer bland annat hos en delgroddjur ochprimater, exempelvisaxolotl ochmänniska.
Termen neoteni myntades av zoologenJulius Kollmann år 1883[4] (Ordet bildades frångrekiskaνέος ochτείνω, och skulle betyda ungefär "ungbibehållande".) Kollmann hade tagit del av rapporter om fynd av (vattenlevande) amfibieyngel frånBerlins ochPrags omgivningar, som verkade att ha förblivit i yngelstadiet ovanligt länge. Han lät leta efter likartade yngel i trakten avBasel, vilka också hittades. Eftersom man hittade sådana yngel redan i mitten av maj, och några var över en decimeter långa, måste de enligt Kollmann ha övervintrat, och de längsta rimligen ha övervintrat två vintrar, utan att ha genomgåttförvandling till sin landlevande vuxenform. Kollmann noterade att också andra naturforskare påträffat exemplar av grodyngel som ännu efter ett år inte hade förvandlats till landlevande. Han jämförde dessa enstaka exemplar av vanligtvis metamorferande grodor med den mexikanska salamandernaxolotl, som normalt förblir vattenlevande hela livet, och införde termen neoteni (Neotenie) för att beteckna denna gemensamma företeelse. Han benämnde fenomenetofullständig neoteni för de europeiska grodlarverna (som inte uppvisade tecken på könsmognad), menfullständig neoteni för axolotlerna (som fortplantar sig medan de fortfarande andas med gälar).
Kollmann ansåg det osannolikt att fenomenet neoteni bara skulle förekomma bland amfibier. Han föreslognejonögon som en annan möjlig grupp där denna egenskap kunde förekomma, och ansåg att också en delsvampar uppvisade liknande fenomen, i växlingen mellan den könlösa fortplantningen hos encelliga former som jäst, och fortpantningen medelst fruktkroppar (alltså som för de "vanliga" vuxna skogssvamparna)[a].
Vissa detaljer i Kollmanns bidrag är föråldrade, men själva grundidén har visat sig mycket betydelsefull.
Mullvadssalamandrarna utgör enfamilj avstjärtgroddjur (alltså "salamandrar i vid mening"), med det endasläktetAmbystoma. De brukar indelas i över 30 arter, men det förekommer en del hybridisering i naturen mellan vissa av dessa arter, emellanåt med bestående genflöde som resultat; så man kan uppfatta en del avartbarriärerna inom släktet som otydliga.
De flesta ambystomaindivider som överlever till vuxen ålder lever först som vattendjur (som liksom grodyngel andas med gälar och simmar med sin förhållandevis långa stjärt medstjärtfena), men genomgår sedan enförvandling till landdjur (som andas med lungor och går på fyra ben). Bara i landdjursfasen kan de fortplanta sig. Som ofta för salamandrar är ynglen (juvenilerna) och de vuxna (adulterna) litet mer lika varandra än vad fallet brukar vara förgrodor och paddor. Bland annat har djuren redan tidigt i den vattenlevande fasen fyra välutvecklade lemmar, och behåller å andra sidan svansen även i landdjursfasen (men stjärtfenan är då tillbakabildad).
Vissa individer är dock neotena, förblir vattendjur hela livet, och fortplantar sig således också i vattendjursfasen. För några arter, bland annataxolotlen (Ambystoma mexicanum)[5],A. dumerilii[6] ochA. taylori[7] gäller detta samtliga eller nästan samtliga individer. Dessa trestarkt hotade arter lever vilt bara i var sitt litet sjösystem iMexiko. För andra arter, som de rätt vanligamullvadssalamandern (A. talpoideum, som lever i östraUSA)[8] ochtigersalamandern (A. tigrinum, som förekommer från centrala Mexiko norrut till och med södraKanada)[9] är vissa men inte alla könsmogna individer neotena.
_(25522389762).jpg)
.jpg)
