| Tagelmaskar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Tagelmaskar Nematomorpha |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nematomorpha | |
| Auktor | Vejdovsky, 1886 |
| Klasser | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tagelmaskar (Nematomorpha) är en stam inomdjurriket. De är tunna parasitmaskar som återfinns både i söt- och saltvatten. Förutom tagelmask kan de enskilda maskarna i folkmun benämnastångnål,tagelorm,björntråd,tagelål, ellersytråd.
De ingående arterna liknartagelstrån, och är vanligtvis bruna eller gula.[1] Längden varierar från 15 till 160 cm,[1] men tjockleken är bara någon millimeter[2].
Det vuxna djuret, ibland benämnt tagelorm eller tångnål,[3][4] kan leva i både sött och salt vatten och kan även påträffas på land i närheten av vattensamlingar.[1]
Larven lever som parasit inuti insekter, kräftdjur eller mångfotingar. Vanligtvis väljer den sötvattenslevande värddjur, men även landlevande kan utnyttjas.[1][2] Det förekommer att de parasiterade djuren dör, men liten egentlig skada förefaller normalt åsamkas värddjuen, och det är inte ovanligt att de överlever utan att någon förkortning av livslängden förefaller ha skett.[2]
De vuxna individerna kan ses under våren och sommaren.[2]
I hela världen har över 350 arter beskrivits.[5] Av dessa har mellan 40 och 50 arter identifierats iMellaneuropa.[2]
ISverige har sju arter observerats.[6] Den vanligaste arten ärGordius aquaticus.[2] Även iFinland är stammen vanligt förekommande, men endast artenGordius aquaticus har säkert identifierats av Finlands artdatacenter.[7]
Tagelormens utseende har gett den många olika namn i folkmun, sombjörntråd[8] ochsytråd[9].
|
