Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Nederländerna

Koordinater:52°N5°Ö / 52°N 5°Ö /52; 5
Från Wikipedia
För regionen Nederländerna, seNederländerna (region). För regionen Holland, seHolland (region).
Nederländerna
Nederland
FlaggaStatsvapen
ValspråkJe maintiendrai
(franska för "Jag skall stå fast")
Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe[1]
läge
HuvudstadAmsterdam (formell),Haag (administrativ)1
Största stadAmsterdam (cirka 918 000 inv.)
Officiellt språkNederländska2
StatsskickKonstitutionell monarki
 - KungWillem-Alexander
 - PremiärministerDick Schoof
NationalförsamlingGeneralstaterna
 - ÖverhusFörsta kammaren
 - UnderhusAndra kammaren
SjälvständighetSpansk-nederländska kriget (avSpanien
 - Deklarerad26 juli1581 
 - Erkänd30 januari1648 
Yta
 - Totalt41 543 km²[2] (134:e)
 - Vatten (%)18,41 %
Demografi
 - 2019 års uppskattning17 424 978[3] (64:e)
 - Befolkningstäthet520 inv./km² (26:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,291 biljonerUSD[4] (28:e)
 - Per capita 72 973USD[4] (13:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 1,080 biljonerUSD[4] (17:e)
 - Per capita 61 098USD[4] (11:e)
Ginikoefficient (2021) 26,4[5] 
HDI (2021) 0,941[6] (10:e)
ValutaEuro3 (EUR)
TidszonCET(UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktMount Scenery (iNederländska Antillerna),
887m ö.h.
Vaalserberg (i det egentliga Nederländerna),
322 m ö.h.
 - Största sjöIJsselmeer,1250 km²
NationaldagKoningsdag (normalt27 april)
Befrielsedagen5 maj
NationalitetsmärkeNL
Toppdomän.nl
Landsnummer31
1Amsterdam omnämns som huvudstad i landets konstitution, medanHaag är säte för kungen och regeringen.
2 I Nederländerna ärvästfrisiska ett officiellt minoritetsspråk. förutom iFriesland där det är ett officiellt språk).
3Före 2002:Gulden.

Nederländerna (nederländska:Nederland,IPA/ˈne:dərlɑnt/,frisiska:Nederlân), traditionellt ofta kallatHolland, är ett land iVästeuropa.[7] Landet gränsar tillNordsjön i norr och väster,Belgien i söder ochTyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunernaBonaire,Saba ochSint Eustatius iKaribien. Nederländerna,Aruba,Curaçao ochSint Maarten bildar tillsammansKonungariket Nederländerna.

Nederländernas huvudstad ärAmsterdam, menregeringen ochgeneralstaterna har säte iHaag, där ocksåmonarken har sittresidens. Officiellt språk ärnederländska.Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsenFriesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, ärlågsaxiska ochlimburgiska. PåBonaire ärpapiamento officiellt språk, påSaba ochSint Eustatiusengelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade).

Landet deltog i grundandet avEuropeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades tillEuropeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansenNato sedan den grundades 1949.

Namn

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna brukar i vardagligt tal ofta benämnasHolland, vilket är en vanlig traditionellsynonym ellerexonym för landet världen runt.[7][8] Namnet används numera främst informellt men har historiskt använts somformellt namn för landet av flera olika länder.[källa behövs] I Sverige har såväl namnet Nederländerna[9] som Holland[10] använts i officiella sammanhang.

Historiskt syftar namnet Holland på den historiskaregionen vid samma namn som är uppdelad i de nederländska provinsernaNord- ochSydholland. Då dessa tidigare var de mest utvecklade och i egenskap av kustprovinser hade mer kontakt med andra länder kom nederländare att kallas för holländare i andra länder.

Användandet av Holland som synonym för Nederländerna kan uppfattas som exkluderande och nedsättande, i synnerhet för personer som inte bor i Nord- eller Sydholland.[11] Den nederländska regeringen arbetar aktivt för att användandet av ordet Holland ska avvecklas internationellt.[12] 2019 valde landet att tävla iEurovision Song Contest 2020 under namnet Nederländerna istället för Holland.[12]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

UnderKarl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung avSpanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagensBelgien ingick. Efter detspansk-nederländska kriget mot Karl V:s sonFilip II av Spanien, växte den norra delen, under namnetDe sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under1600-talet. Perioden kallas denNederländska stormaktstiden.Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Nederländerna har en historia förknippad med slavhandel. Det nederländska kabinettet bad om ursäkt för sin inblandning i slaveriet den 19 december 2022, samtidigt i landet och i de berörda f.d. kolonierna. Man kommer att satsa 200 miljoner euro på medvetandegörande och information samt 27 miljoner euro på ett museum.[13]

UnderNapoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med deösterrikiska Nederländerna och medLuxemburg 1815.Belgien bröt sig loss1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kungVilhelm III:s död. Under1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala iförsta världskriget och i inledningen avandra världskriget, men ockuperades trots detta avNazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inomBenelux ochEG. Nederländerna blev också medlemmar iNato.

NärEuropeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nederländernas geografi
Karta över Nederländerna.

Med en storlek på 41 543 kvadratkilometer är Nederländerna något större änSchweiz men mindre änDanmark.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (sekarta). Högsta punkten är med sina 321 meterVaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellanBelgien ochTyskland.

Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsenFlevoland. Dessa områden kallaspoldrar. Den stora havsvikenZuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den cirka 30 kilometer långa skyddsvallenAfsluitdijk.

Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre flodernaLek,Waal ochMaas. Dessa två områden skiljer sig åt genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna varen republik från1581 till1806. Därefter, fram till 1810, blev det den franska lydstatenkungariket Holland, som ockuperades avFrankrike mellan 1810 och 1813. Sedan1815 har landet varit enkonstitutionell monarki med namnet Kungariket Nederländerna.

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Grundlagen är från 1815, men den reviderades1848 av liberalenJohan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landetparlamentariskt och utvidgadefolkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.

Statschef är sedan 30 april2013kungWillem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas enkoalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen.Premiärministern (nederländska:Minister President) leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Nederländernaslagstiftande församling,Generalstaterna, består avtvå kammare. Val till de 150 platserna iGeneralstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktiga senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67 procent brukar räcka för en parlamentsplats. En följd av detta är att Nederländernas parlament ofta har innehållit ganska många partier; sedan valet 2021 sitter sjutton partier i parlamentet.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nederländernas provinser
Karta över Nederländernas provinser och Bonaire, Sint Eustatius och Saba.

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kalladeprovincies (provinser):

FlaggaProvinsHuvudstadStörsta stadArea[14]
(km²)
Befolkning[15]
31-09-2013
Densitet
(per km²)
DrentheAssenAssen2 639489 155185
FlevolandLelystadAlmere1 415399 825282
FrieslandLeeuwardenLeeuwarden3 340646 401194
GelderlandArnhemNijmegen4 9702 019 196406
GroningenGroningenGroningen2 325582 908251
LimburgMaastrichtMaastricht2 1501 120 332521
Noord-Brabant's-HertogenboschEindhoven4 9142 478 687504
Noord-HollandHaarlemAmsterdam2 6652 737 5401 027
OverijsselZwolleEnschede3 3241 139 462343
UtrechtUtrechtUtrecht1 3831 251 266905
ZeelandMiddelburgMiddelburg1 784380 864213
Zuid-HollandHaagRotterdam2 8083 572 4091 272
Total33 71816 818 045499

Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under1900-talet. Alla provinser indelas igemeenten (kommuner), totalt 355 (fr.o.m. 2019); seNederländska kommuner, ävenlista över städer i Nederländerna.

De karibiska öarnaBonaire,Sint Eustatius ochSaba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna.

FlaggaNamnHuvudstadStörsta stadArea[16]
(km²)
Befolkning[17]
31-12-2012
Densitet
(per km²)
BonaireBonaireKralendijkKralendijk28817 40860
Sint EustatiusSint EustatiusOranjestadOranjestad213 897186
Saba (ö)SabaThe BottomThe Bottom131 991153
Total32223 29672

Politik

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över Nederländernas regenter

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på enkonsociationell demokrati. Under 2000-talet skakades landet dock av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulistenPim Fortuyn 2002) som fick det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

Nederländerna har ettproportionellt valsystem utanvalkretsindelning och utansmåpartispärr, vilket har bidragit till att ett stort antal partier är invalda i den direktvaldaandra kammaren iparlamentet.[18][19]

Ivalet 2023 blevFrihetspartiet, lett avGeert Wilders, största parti. Partiet bildade tillsammans med tre andra partier tillhöger en regering medDick Schoof som premiärminister.

Resultat avvalet till andra kammaren
den 22 november 2023:[20]
PartinamnMandatRöstandel
Frihetspartiet (PVV)3723,5 %
Grön vänster/Arbetarpartiet2515,8 %
Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD)2415,3 %
Nytt socialt kontrakt (NSC)2012,8 %
Demokraterna 66 (D66)96,3 %
BondeMedborgarRörelsen (BBB)74,6 %
Kristdemokratisk appell (CDA)53,3 %
Socialistpartiet (SP)53,1 %
Denk32,4 %
Partiet för djuren (PvdD)32,3 %
Forum för demokrati (FvD)32,2 %
Reformerta samhällspartiet (SGP)32,1 %
Kristliga Unionen (CU)32,0 %
Volt21,7 %
JA2110,7 %

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Polisen i Nederländerna

Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställasoldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nederländernas ekonomi

Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan1980-talet. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.

Som en av initiativtagarna tilleuron ersatte Nederländerna sin tidigarevaluta,gulden, den1 januari1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiskaeuromynt ochsedlar infördes den 1 januari2002.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri,oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniseradjordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4 procent av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export.

Jord- och skogsbruk

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna är känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. Omkring 57 procent av landets yta är brukbar jord, vilket möjliggör en omfattande produktion av jordbruksprodukter. Dessa produkter utgör cirka 15 procent av landets totala exportvärde, vilket understryker jordbrukets betydelse för den nederländska ekonomin. Trots sin relativt lilla yta är Nederländerna världens näst största exportör av jordbruksprodukter, endast överträffat av USA. Detta beror delvis på landets fokus på värdefulla varor som blommor.[21]

Energi och råvaror

[redigera |redigera wikitext]

Den nederländska mineralindustrin präglas av framställning av sand, grus, cement, råjärn, stål och salt. Landets energiförsörjning är huvudsakligen beroende avnaturgas, som står för ungefär en tredjedel av det totala energibehovet (2009). Begränsad oljeutvinning sker vid gränsen motTyskland, medan resterande energi kommer från importerad olja och torv. En av Västeuropas största naturgasfyndigheter ligger iSlochteren näraGroningen (upptäckt 1959), och gas utvinns även från Nordsjön. Nederländerna står för 3 % av världens naturgasproduktion.[21]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna har en stark och diversifierad industrisektor med globalt ledande företag inom flera branscher. En av de mest framstående sektorerna är högteknologi, där ASML spelar en central roll som världsledande leverantör av litografisystem för halvledarindustrin. ASML:s teknik är avgörande för produktionen av mikrochips, vilket gör företaget till en nyckelaktör i den globala elektronikindustrin.

Philips är ett annat viktigt företag, känt för innovationer inom hälsoteknik och konsumentprodukter. Under de senaste decennierna har Philips fokuserat på att utveckla avancerad medicinsk utrustning och lösningar för hälsovård, vilket har stärkt företagets position på världsmarknaden. Inom energisektorn är Shell en av världens största aktörer. Företaget har sitt huvudkontor i Haag och arbetar med allt från olje- och gasproduktion till utveckling av förnybar energi.

Nederländerna har en lång tradition av sjöfart och skeppsbyggnad och är en central aktör inom dessa områden. Skeppsbyggnadsindustrin är känd för sin innovation och kvalitet och har bidragit till flera framstående samarbeten med svenska rederier. Thunbolagen och det nederländska varvet Ferus Smit har sedan 1990 levererat 45 fartyg och utvecklat den nya Vänermax-klassen av torrlastare, speciellt anpassade för Vänersjöfarten. Ahlmark Lines har fått sitt andra nybygge, Mangen, från varvet Royal Bodewes, en satsning på moderna och effektiva torrlastfartyg.

Nederländerna är även ledande inom hållbar sjöfart. Företag som Fairtransport har återupplivat segelfrakt för att minska koldioxidutsläpp. Fartyg som Tres Hombres och Nordlys transporterar varor över Atlanten utan fossila bränslen, vilket visar på innovativa lösningar för miljövänliga transporter. Inom logistik är Nederländerna en nyckelaktör i Europa. Rotterdams hamn är en av världens största och fungerar som en central hubb för godsflöden till och från Europa. Landet har ett omfattande nätverk av inre vattenvägar som underlättar effektiva transporter både nationellt och internationellt.

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efterUSA ochFrankrike.

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Resandet på de nederländska vägarna har ökat kontinuerligt sedan 1950-talet och överstiger nu 200 miljarderpersonkilometer per år,[22] varav tre fjärdedelar görs med bil.[23]

Nederländerna är ledande ivästvärlden på cykling. Ungefär hälften av antalet av alla resor i Nederländerna görs med bil, 25 procent med cykel, 20 procent till fots och 5 procent med kollektivtrafik.[23][24]

Med ett vägnät på 139 295 km, vilket inkluderar 2 758 km motorvägar,[25] har Nederländerna ett av de tätaste vägnäten i världen, mycket tätare än de ytstora länderna Tyskland och Frankrike, men inte så tätt som Belgien.[26]

Järnvägsnätet är 3 013 km långt och också ganska tätt.[27] Nätet används främst för persontrafik och når alla större städer. Det främsta järnvägsföretaget ärNederlandse Spoorwegen.

Enfietsstraat är en cykelgata där cyklister har prioritet och bilar är "gäster" och måste ge företräde.

Rotterdam är den största hamnen i Europa. Floderna Meuse och Rhen ger utmärkt tillgång till flodhamnar i Tyskland, Frankrike och Basel i Schweiz. 2013 var Rotterdam världens åttonde största containerhamn med 440 miljoner ton gods per år.[28]

Amsterdam-Schiphols flygplats strax sydväst om Amsterdam är den största i Nederländerna och den femte mest trafikerade flygplatsen i Europa när det gäller passagerare.

Som en del av sitt engagemang för en hållbar miljö inledde den nederländska regeringen en plan för att skapa över 200 laddningsstationer för elbilar över hela landet år 2015. Lanseringen kommer att genomföras av Schweiz-baserade kraft- och automationsföretaget ABB och holländska start Fastned, och syftar till att ge åtminstone en station inom 50 kilometers radie från varje hem i Nederländerna.[29]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Utbildning i Nederländerna

Under 1800-talet infördes skolplikt och differentiering utifrån social bakgrund i Nederländerna. Staten finansierade offentliga skolor medan privata var beroende av privat stöd, fram till att jämlik behandling infördes 1917. Skolsystemet har utvecklats med demokratisering och expansion, särskilt mellan 1920 och 1980. Idag omfattar det förskola, grundskola och olika sekundärutbildningar som yrkesinriktade och universitetsförberedande linjer. Reformen från 1998 medförde nya ämnesstrukturer och förändringar i linjesystemet. Över 90 % av ungdomarna deltar i utbildning, och en tredjedel fortsätter till högre studier.[21]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nederländernas demografi
Nederländernas demografi
Nederländernas befolkningspyramid åren 1950–2020.
Folkmängd17 942 942 ()[30]
Förväntad levnadslängd81,50976år ()[31]
Summerad fruktsamhet1,68 ()[32]
Språk
Officiella språknederländska[33]

Större städer

[redigera |redigera wikitext]
 
v  r
Största städer i Nederländerna
[34]
RankProvinsBefolkningRankProvinsBefolkning
Amsterdam
Amsterdam
Rotterdam
Rotterdam
1AmsterdamNordholland825 08011EnschedeOverijssel158 308Haag
Haag
Utrecht
Utrecht
2RotterdamSydholland625 47212ApeldoornGelderland158 226
3HaagSydholland515 07613HaarlemNordholland157 058
4UtrechtUtrecht335 08914AmersfoortUtrecht152 752
5EindhovenNoord-Brabant223 87615ArnhemGelderland152 506
6TilburgNoord-Brabant211 72616ZaanstadNordholland151 495
7GroningenGroningen200 21017's-HertogenboschNoord-Brabant150 954
8AlmereFlevoland197 31818HaarlemmermeerNordholland144 090
9BredaNoord-Brabant181 77519ZoetermeerSydholland124 089
10NijmegenGelderland170 94320ZwolleOverijssel124 032

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Det finns två officiella språk,nederländska ochfrisiska, bådagermanska språk. De hör till denvästgermanska språkgrenen (tillsammans medengelskan ochtyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsenFriesland, och det är det språk som är närmast besläktat medengelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter avlågsaxiska i de norra och östra delarna; det har inte samma status som frisiska men det är erkänt som regionalt språk. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter avlågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. ILimburg talaslimburgiska, som också är erkänt som regionalt språk.

Religion

[redigera |redigera wikitext]

De huvudsakliga religionerna ärkatolicism (18 procent år1999) (biskopsdömen) ochprotestantism (15 procent). Omkring 63 procent av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande denProtestantiska kyrkan i Nederländerna, PKN). År 2006 beräknades nästan 6 procent av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer.

Sociala förhållanden

[redigera |redigera wikitext]

Nederländernas drogpolitik fokuserar påharm reduction, därcannabis är delvis avkriminaliserat och tillåts säljas i coffeeshops under strikt reglering. Tyngre droger är olagliga, men användare prioriteras för vård snarare än straff. Landet blev också det första i världen att legalisera samkönade äktenskap år 2001, vilket gavhomosexuella par samma rättigheter somheterosexuella, inklusive rätten att adoptera.

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nederländernas kultur

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Bildkonst

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under1600-talet, när den nederländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så somRembrandt van Rijn,Johannes Vermeer,Jan Steen och många andra. Bland berömda nederländska målare under1800-talet och1900-talet finnsVincent van Gogh ochPiet Mondriaan.M.C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd nederländsk mästerförfalskare ärHan van Meegeren.

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]

Nederländerna är hemland för filosofernaErasmus av Rotterdam ochBaruch Spinoza, ochRené Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.

Under stormaktstiden blomstrade även nederländsk litteratur, medJoost van den Vondel ochP. C. Hooft som de mest kända namnen. Under1800-talet skrevMultatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de nederländska kolonierna. Viktiga1900-talsförfattare ärHarry Mulisch,Jan Wolkers,Simon Vestdijk,Cees Nooteboom,Gerard van het Reve ochWillem Frederik Hermans.Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.

Arkitektur

[redigera |redigera wikitext]

Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch,Nagasaki,Japan. En liknande nederländsk by finns iShenyang,Kina.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Fotboll är den mest populära sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.

Framgångsrika nederländska skridskoåkare ärArd Schenk,Gianni Romme,Jochem Uytdehaage,Yvonne van Gennip ochMarianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnasIreen Wust,Patrick Roest,Kjeld Nuis ochSven Kramer.

Den mest kände nederländske cyklisten ärJoop Zoetemelk som vunnit såväl VM somTour de France. Bland dagens aktiva kan nämnasDylan Groenewegen,Tom Dumoulin,Steven Kruijswijk ochMathieu van der Poel.

Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna iK-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande ärPeter Aerts,Remy Bonjasky,Ernesto Hoost,Semmy Schilt samtBadr Hari. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel:Edwin van der Sar,Ruud Gullit ochDennis Bergkamp.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201913 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 20194 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 20188 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201810 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^https://www.svd.se/nationalsangens-dramatiska-historia
  2. ^”Netherlands”. The World Factbook.Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2020.https://web.archive.org/web/20200521043249/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/nl.html. Läst 23 maj 2017. 
  3. ^”Population; key figures” (på engelska). CBS StatLine. Centraal Bureau voor de Statistiek. 3 oktober 2016.http://statline.cbs.nl/statweb/publication/?vw=t&dm=slen&pa=37296eng&d1=a&d2=0,10,20,30,40,50,60,(l-1),l&hd=160114-1555&la=en&hdr=g1&stb=t. Läst 23 maj 2017. 
  4. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  5. ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).Eurostat.https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  6. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ [ab]”Nederländerna”. Nationalencyklopedin. ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nederl%C3%A4nderna. Läst 18 maj 2019. 
  8. ^”Netherlands vs. Holland” (på engelska). holland.com. Arkiverad frånoriginalet den 24 november 2020.https://web.archive.org/web/20201124192022/https://www.holland.com/global/tourism/information/general/netherlands-vs-holland.htm. Läst 24 april 2024. 
  9. ^Kungl. Maj:ts Beskickningar till Främmande Makter iSveriges statskalender 1905
  10. ^ Nationalitetsbeteckningar på flygplan.Norrköping:Statens Informationsstyrelse. 1940 
  11. ^”Holland or the Netherlands?”. Nederländernas ambassad i Stockholm. sweden.nlembassy.org. Arkiverad frånoriginalet den 4 oktober 2015.https://web.archive.org/web/20151004230555/http://sweden.nlembassy.org/you-and-netherlands/holland-or-the-netherlands.html. Läst 1 oktober 2015. 
  12. ^ [ab]”Dutch government ditches Holland to rebrand as the Netherlands” (på engelska). the Guardian. 4 oktober 2019.http://www.theguardian.com/world/2019/oct/04/holland-the-netherlands-dutch-government-rebrand. Läst 18 februari 2022. 
  13. ^”Kabinet komt op 19 dec met slavernijexcuses, op 8 plekken wereldwijd.” (på nederländska). NOS. 25 november 2022.https://nos.nl/artikel/2453818-kabinet-komt-op-19-december-met-slavernij-excuses-op-acht-plekken-wereldwijd. Läst 25 november 2022. 
  14. ^”Regionale Kerncijfers Nederland” (på Dutch). Regionale Kerncijfers Nederland.Statistics Netherlands. 2007.http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=70072ned&D1=224&D2=5-16&D3=l&HD=081103-1603&HDR=T&STB=G1,G2. Läst 13 oktober 2007. 
  15. ^”Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari” (på Dutch). Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari.Statistics Netherlands. 2013.http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=03759NED&D1=0&D2=129-132&D3=0,5-16,101-902&D4=21-22&HDR=T,G2&STB=G1,G3&VW=T. Läst 31 oktober 2013. 
  16. ^”Statistical Info: Area and Climate”. Statistical Info: Area and Climate.http://www.cbs.an/area_climate/area_a1.asp. 
  17. ^”Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie” (på Dutch). Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie. Central Bureau of Statistics. 2012.http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=80539ned&D1=0-1,9-10&D2=a&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&CHARTTYPE=1&VW=T. Läst 18 oktober 2013. 
  18. ^Schaart, Eline (20 november 2023). ”How to watch the Dutch elections like a pro” (på engelska). Politico.eu.https://www.politico.eu/article/watch-dutch-elections-pro-vvd-nsc-bbb-dilan-yesilgoz-frans-timmermans-pieter-omtzigt/. Läst 31 december 2024. 
  19. ^Difford, Dylan (1 april 2023). ”Why did the Netherlands adopt nationwide proportional representation?” (på engelska). Electoral Reform Society.https://www.electoral-reform.org.uk/why-did-the-netherlands-adopt-nationwide-proportional-representation/. Läst 31 december 2024. 
  20. ^”Kiesraad - verkiezingsuitslagen”. www.verkiezingsuitslagen.nl.https://www.verkiezingsuitslagen.nl/verkiezingen/detail/TK20210317. Läst 7 april 2021. 
  21. ^ [abc]”Nederländerna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nederl%C3%A4nderna. Läst 19 januari 2025. 
  22. ^SWOV, Dutch Institute for Road Safety Research (July 2013). "SWOV Fact sheet | Mobility on Dutch roads".Pressmeddelande. Läst 7 July 2014. Arkiverad frånoriginalet den 15 april 2010.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 15 april 2010.https://web.archive.org/web/20100415044922/http://www.swov.nl/rapport/Factsheets/UK/FS_Mobility.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  23. ^ [ab]Waard, Jan van der; Jorritsma, Peter; Immers, Ben (October 2012). New Drivers in Mobility: What Moves the Dutch in 2012 and Beyond?. Delft, the Netherlands:OECD International Transport Forum. Arkiverad frånoriginalet den 17 januari 2013.https://web.archive.org/web/20130117223717/http://internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 7 juli 2014. Arkiverad 17 januari 2013 hämtat från theWayback Machine.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 17 januari 2013.https://web.archive.org/web/20130117223717/http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  24. ^Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the NetherlandsArkiverad 6 januari 2010 hämtat från theWayback Machine. avsnitt 1.1
  25. ^”CIA World Factbook | Field listing: Roadways”. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. Arkiverad frånoriginalet den 5 november 2018.https://web.archive.org/web/20181105214809/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2085.html#nl. Läst 7 juli 2014. 
  26. ^”Road density (km of road per 100 sq. km of land area) | Data | Table”. data.worldbank.org. The World Bank Group. 2014.http://data.worldbank.org/indicator/IS.ROD.DNST.K2?order=wbapi_data_value_2011%20wbapi_data_value%20wbapi_data_value-last&sort=desc. Läst 7 juli 2014. 
  27. ^”CIA World Factbook | Field listing: Railways”. www.cia.gov. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. Arkiverad frånoriginalet den 13 maj 2009.https://web.archive.org/web/20090513124715/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html#nl. Läst 7 juli 2014. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 13 maj 2009.https://web.archive.org/web/20090513124715/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^”Port of Rotterdam Statistics 2013”. Port of Rotterdam. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2014.https://web.archive.org/web/20140815014048/http://www.portofrotterdam.com/en/Port/port-statistics/Documents/Port-statistics-2013/index.html#8. Läst 1 juni 2014. 
  29. ^Toor, Amar (10 July 2013). ”Every Dutch citizen will live within 31 miles of an electric vehicle charging station by 2015”. The Verge. Vox Media, Inc.http://www.theverge.com/2013/7/10/4509962/netherlands-nationwide-electric-vehicle-charging-network-abb-fastned. Läst 11 juli 2013. 
  30. ^Bevolking; kerncijfers (1950-2024) (på nederländska),läs online, läst: 22 augusti 2024.[källa från Wikidata]
  31. ^Unesco-institutet för statistik,läs online.[källa från Wikidata]
  32. ^Unesco-institutet för statistik,läs online.[källa från Wikidata]
  33. ^läs online,www.rijksoverheid.nl .[källa från Wikidata]
  34. ^Statistics Netherlands.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Europeiska unionens medlemsstater
v  r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Multilaterala relationer
v  r
Schengensamarbetet
Schengenområdet1
Relaterade artiklar

1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v  r
Europarådet Europarådet
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nederländerna&oldid=58550630
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp