En mängdfornlämningar har anträffats i Narbonne. Långt föreromarnas infall iGallien var Narbo en blomstrande stad. Där grundlade romarna 118 f.Kr. sin första koloni i Gallien och kallade denNarbo martius. Den låg vid Via Domitia, romarnas första väg genom Gallien. Som huvudstad i romarnas första provins i Gallien (Gallia narbonensis) och station för romerska flottan blev Narbo en rival tillMassilia, men en stor eldsvåda år 150 samt provinsens delning minskade dess anseende. Undervisigoterna var den en av de förnämsta städerna iSeptimania. År 719 intogs den av araberna och inlemmades iCórdobaemiratet, men fråntogs dem 759 avfrankerna. Undermedeltiden hörde den än tillgrevskapet Toulouse, än under egna herrar. 1507 förenades Narbonne medfranska kronan och omgavs med nya fästningsverk. Sedan den upphört att vara garnisonsstad, raserades verken 1872.
Staden Narbonne delas av kanalen Canal de la Robinei (ellerNarbonnekanalen) i två delar,bourg ochcité. Den har en anmärkningsvärd katedral (förrdomkyrka), Saint Just, varskor byggdes 1272-1332, varefter den imposanta byggnaden, som skulle hört till Frankrikes störstagotiska monument, blev stående ofullbordad. Staden var till 1790ärkebiskopssäte. Det forna ärkebiskopspalatset blev ombyggt avViollet-le-Duc.