Mykotoxiner (eller mögelgifter) är giftiga sekundärametaboliter som bildas av olikamögelsvampar som växer på livsmedel och annat organiskt material. Intag av dessa ämnen kan ge skador på de inreorganen hos djur och människor. De former av mykotoxiner som kan påträffas iSverige äraflatoxiner, som kan finnas i bland annatris ochjordnötter, samtochratoxin A,alkaloiderna imjöldryga ochFusarium-mykotoxiner i spannmål[1].
Ordet mykotoxiner härstammar från grekiskamykes, svamp ochtoxikon, gift.
Två grupper av mögelsvampar, så kallade fältsvampar och lagersvampar producerar mykotoxiner som kan finnas i livsmedel och foder. Fältsvampar som till exempelfusarium producerar mykotoxiner i grödor på fält och även i grödan vid skörd.Aspergillus ochpenicillium är exempel på lagersvampar som producerar mykotoxiner i det lagrade skörden[2]. Mykotoxiner som produceras från dessa mögelsvampar har olika egenskaper och toxicitetsnivåer.
Några viktiga mykotoxiner frånfusarium är Deoxynivalenol som också kallas vomitoxin eller DON-Zearalenones som också kallas ZEA-Fumonisiner och Trichotheciner. Några viktiga mykotoxiner frånasperillus ochpenicillium är aflatoxiner och ochratoxiner.
Deoxynivalenol eller DON är mykotoxiner som produceras av svampenFusarium graminearum[3] ochFusarium culmorum. Svamparna kan överleva på skörderester i marken och på markytan samt på utsädet. Under gynnsamma förhållanden kan de infektera nya grödor med hjälp av vind eller regnstänk. Båda svamparna orsakar axfusarios på vete och korn samt kolvfusarios på majs. Mykotoxinet kan påverka hälsan hos både människor och djur där de främsta symptomen är kräkningssyndrom. Vetenskapliga studier visar att svin är mest utsatta för DON[3].
Zearalenon eller ZEA är andra varianter mykotoxiner som i likhet med DON produceras av svamparnaFusarium graminearum ochFusarium culmorum. ZEA kan finnas samtidigt med DON och det beror på attFusarium graminearum ochFusarium culmorum kan producera båda mykotoxinerna. ZEA kan orsaka axfusarios på vete och korn samt kolvfusarios på majs precis som DON. ZEA kan binda på östrogena receptorer och orsaka hormonstörningar hos svin[3].
Fumonisiner produceras av svamparnaFusarium verticillioides ochFusarium proliferatum[3] samtFusarium monifliforme[4]. Fumonisiner bildas av svampar som orsakar kolvfusarios som kan infektera 90% av grödorna på ett majsfält[4]. Fumonisiner kan finnas på kärnor utan att visa tecken på sjukdom på majskolven. Mykotoxinet kan påverka hälsan hos både människor och djur. Hos hästar kan den orsaka leukoencephalomalacia (en hjärnsjukdom hos hästar) och hos svin kan den orsaka lungödem[3]. Hos människor kan fumonisiner vara en bidragande effekt av cancerutbrott[3].
Trichotecener eller T-2 toxin är en stor grupp mykotoxiner, mer än 100 olika varianter som produceras av svampenFusarium sporotrichioides[4]. Det finns två typer av trichotecener, typ A trichotecener samt typ B trichotecener och både kännetecknas med att de inte är makrocykler vilket innebär att de har mindre än 12 ledad ring i sitt kemisk struktur[5]. Deoxynivalenol tillhör typ B trichotecener och T-2 toxiner tillhör typ A trichotecener. T-2 toxiner kan infektera majs, vete, korn, havre och råg[3]. Människor och djur kan drabbas av T-2 toxiner där svin är mest känsliga. Toxinet kan hämma proteinsyntes i celler vilket i sin tur hämmar celltillväxt. Ett följdproblem till detta blir att hormoner och antikroppar minskar i antal vilket försämrar hälsan hos värden[3].
Aflatoxiner är mykotoxiner som produceras avAspergillus flavus ellerAspergillus parasiticus[3]. Svampen sprids med hjälp av insekter och har förmåga att gro på groende majs plantor eller lagrad majsskörd. Mykotoxiner som produceras av denna svamp kan orsaka sjukdomar hos människor och djur. Om toxinet hamnar i en organism såsom mjölkande kor, svin eller värphöns finns en risk att den återfinns i mjölken, köttet eller äggen och fortfarande vara giftig vid konsumtion[3]. Aflatoxiner kan orsaka levercancer hos djur och kan vara en bidragande effekt till mänsklig levercancer[3].
Ochratoxiner produceras av svamparnaAspergillus ochraceus ochPenicillium verrucosum[3]. Dessa mykotoxiner förekommer mest i druvor. Ochratoxiner kan orsaka njursjukdomar hos människor[3].
Det är mycket viktigt att lantbrukaren följer Bekämpningsrekommendationer från nationella myndigheter och andra internationella organisationer inom jordbrukssektorn. I Sverige är det jordbruksverket, livsmedelsverket, SVA (statens veterinärmedicinska anstalt) med mera. Internationellt finns till exempel IPM (integrerat växtskydd) från Europeiska unionen. Lokalt behöver lantbrukaren agera på ett förebyggande sätt och i samråd med en rådgivare. I förebyggande åtgärder ingår till exempel en bra jordbearbetning, en bra växtföljd med olika sorter av grödor på fälten, ett bra samarbete med närliggande brukare och en optimal lagringsanläggning. För att förbättra lagringskvalitén måste lantbrukaren se till att skörden har rätt fukthalter i samband med lagringen, för till exempel spannmål behöver skörden ha en fukthalt på mellan 13,0 och 13,2 %[4]. I övrigt är det viktigt att lantbrukare agerar vid rätt tid och rätt plats eftersom det inte går att bekämpa mykotoxiner utan organismer som producerar dessa toxiner.
