Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum,Stuttgart.
Muslimska kalendern ellerislamiska kalendern är enmånkalender. Tideräkningen börjar 16 juli 622 då profetenMuhammed emigrerade frånMekka tillMedina. Det arabiska ordet för denna emigration ärhijra och den muslimska kalendern kallas därför ävenhijrakalendern. När ett datum anges efter hijrakalendern brukar man skriva ett H vid årtalet, men även AH (latinanno hegirae), det vill säga år efter hijra.[1][2]
Idag är det den1 Jumada al-thani 1447 i den islamiska kalendern. Datumet kan skilja en dag beroende på region[3] och ifall det finns olika åsikter om nymånen har skådats en viss dag eller inte.[4]
Ett år i den muslimska kalendern omfattar i enlighet medKoranen (9:36) tolvmånader. Varje månad motsvarar månenssynodiska omloppstid, vilket innebär att de är 29 eller 30 dagar, och att ett år är 354 dagar. Eftersom året är kortare än jordens omloppstid kring solen förskjuts månaderna gradvis i förhållande till årstiderna. Ursprungligen var skillnaden mellan den muslimska och västerländska kalendern 622 år, men det har nu minskat till omkring 579 eftersom ett muslimskt år är kortare.
Anledningen till att muslimerna använder en månkalender är att flera av islams religiösa plikter är knutna till vissa månader och att månens nytändning enligt Koranen visar tidpunkten då dessa skyldigheter skall börja fullgöras. Fastan skall exempelvis genomföras under månadenramadan från tidpunkten då nymånen första gången visar sig fram till nästa nytändning. Detta innebär att månadernas längd då måste motsvara månens synodiska omloppstid. Ett tillförande av en extra månad för att anpassa räkningen till ettsolår fördöms somhedniskt av Koranen (9:37).
Nyårsdagen infaller den första dagen i månadenmuharram.
Eftersom fredagen för muslimerna är dagen för kollektiv dyrkan och den obligatoriska samlingsbönen kan den liknas vidsabbaten i judendomen ochsöndagen i kristendomen. Dock påpekar Gud själv i Koranen (50:38) att han inte tröttnade efter skapelsens sex dagar och fordrar ingen vila från sitt "arbete". Därför kan muslimerna sköta sina vanliga affärer före och efter fredagsbönen som under en vanlig arbetsdag enligt Koranen (62:9-10).[5]
Dhu-al-hijjah är månaden förhajj, en av islams fem pelare. Dhu al-hijja är en av de fyra heliga månaderna.Eid al-adha börjar på den 10:e dagen och slutar vid solnedgången den 12:e dagen av Dhu al-Hijjah.
I många muslimska länder används även dengregorianska kalendern parallellt med den muslimska kalendern för att få tideräkningen i överensstämmelse med den övriga världens.
Med följande formler kan man räkna omårtal från den gregorianska kalendern till hijrakalenderns årtal och tvärtom:
G(årtal enlig den gregorianska kalendern), H(årtal enligt hijrakalendern)
För att slippa de tidsödande räkneoperationerna använder man sedan gammalt tabeller där alla data finns noggrant uträknade. Numera finns digitala omvandlingsprogram.
