Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Musik i Göteborg

Från Wikipedia
Musik i Göteborg

Sonya Hedenbratt ochJimmy Woode, på GöteborgsklubbenWauxhall, 1947.


Musiken i Göteborg har alltid haft en internationell prägel.Göteborg grundades 1621 och under 1600-talet var det stadsmusikanterna som stod för det offentliga musicerandet. Den första egentligakonserten iGöteborg genomfördes iDomkyrkan vid mitten av 1700-talet, och ungefär samtidigt bildades musicerande grupper. I slutet av 1700-talet etablerades de första nöjeslokalerna med musikinriktning.

Musiklivet och musikutbildningen påverkades av attBedřich Smetana bosatte sig i staden vid mitten av 1800-talet. En viktig scen under 1800-talet varBloms Hotell, i och med attJosef Czapek blev kapellmästare där.Göteborgs arbetarinstitut arrangerade "folkkonserter" i slutet av seklet, därElfrida Andrée var en av de mest drivande. I början av 1900-talet fick Göteborg sin första fasta orkester, och därefter restes Konserthuset på Heden. Efter en brand stodett nytt konserthus klart påGötaplatsen 1935.

I början av 1900-talet speladespopulärmusikTrädgårdsföreningens restaurang,Hotell Eggers,Grand Hotel Haglund,Lorensberg,Valand ochLiseberg. 1929 öppnadeWauxhall, som en ny svenskjazzscen. Göteborgska musikartister somEvert Taube,Lasse Dahlquist ochSonya Hedenbratt kom att bli kända långt utanför Göteborg.

Under 1960-talet etablerades en mängd popgrupper i staden, som ett tag benämndes som SverigesLiverpool eller "Liverborg". Bland tongivande musikgrupper fannsThe Spotnicks,Tages ochThe Shakers. Pop- och rockklubbenCue Club fick samtidigt en central roll i svenskt musikliv. Under 1970-talet var Göteborg ett starkt fäste förproggrörelsen, med skivbolag somNacksving, tidskrifter somMusikens makt och grupper somNationalteatern,Nynningen ochMotvind.

Efterpunkens genombrott i slutet av 1970-talet har Göteborgs musikliv präglats avsvartklubbar och alternativaskivbolag och framförallt gjort sig känd inom olika alternativa scener, antingen det handlat ompop,rock,hårdrock,hiphop ellerelektronisk musik. Sveriges förstaravefest hölls i Göteborg 1989, och en form avmelodisk death metal har kommit att benämnas "the Gothenburg sound".Leila K ochHammer Hill Click är exempel på svenska hiphop-pionjärer från Göteborg. Från 1980-talet har Göteborg också gjort sig känt för en mängd större arenakonserter med både internationella namn somBruce Springsteen ochThe Rolling Stones och regionala förmågor somHåkan Hellström.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

1600- till 1800-talen

[redigera |redigera wikitext]

Den första mer offentliga musiken under 1600-talet i Göteborg stodstadsmusikanterna för. Dessa varspelmän,harpospelare,flöjtister ochtrumslagare anställda av staden.[1][2]

De första offentligakonserterna i Göteborg anordnades i mitten av 1700-talet avorganisten i Göteborgs domkyrkaOlof Lidner.[3][4] Hans efterträdare, Carl Dijkman (1759-1770) ochHenric Bäck (1770-1812), tog efter denna tradition skapad av Liedner.[3] Under andra halvan av 1700-talet bildade ävenPatrik Alströmer, äldste son tillJonas Alströmer och medgrundare tillKungliga Musikaliska Akademien, Göteborgs första orkester. Benedictus Schindler, tyskfödd musiker som anlände till Göteborg 1771, ledde orkestern och man anordnade offentliga konserter, där också utländskasolister gästspelade.[5]

Affisch förBedřich Smetanas sista konsert i Göteborg 19 mars 1861.

Academie de musique var en annan musikalisk sammanslutning som bildades i slutet på 1700-talet. Gruppen leddes av konsertmästare La Hay, som bosatte sig i Göteborg på 1780-talet och samlade amatörer för att öva.[6] Han anordnade flera abonnemangskonserter varje år för att stimulera till ökad aktivitet inom konsertlivet. Konserterna anordnades oftast i lokaler som var avsedda för helt andra ändamål. De lokaler som användes mest var Stora Rådhussalen (iGöteborgs rådhus),Bloms Hotell (senareGrand Hotel Haglund) samtComediehusetSillgatan.

1773 öppnade nöjesparkenVauxhall, aktivt fram till 1802, i området kring nuvarande Första Långgatan 10. Nöjesparken innehöll ett värdshus, en störreträdgård, och en dans- och konsertsal. Här anordnades bland annat fester, konserter, danser och maskerader, framförallt för överklassen.

I början av 1800-talet anordnade violinistenEduard d'Aubertkammarmusiksoaréer i Göteborg och grundlade därmed smaken för denna musikstil i Göteborg.Harmoniska Sällskapet bildades 1809 av C.M. Lundholm och bestod helt av amatörer. I början av 1800-talet öppnade även ett värdshus som kalladesMöllerska plantaget, vid dagensPlantagegatan, där det var mycket dans och musik. I tio år drevs värdshuset av änkefru Möller, till det att hon dog ikolera.

Under 1850-1860-talen fick musiklivet i Göteborg ett uppsving. I StockholmstidningenNy tidning för musik skrev man i januari 1856: "Det ser nästan ut som om göteborgarna fått infallet att bringa oss här i Stockholm på skam, vad instrumentalmusikens vård och hägn vidkommer. ...Man ger i Göteborg således abonnerade symfonikonserter, vilket här aldrig fallit någon människa in!".[7]

En starkt bidragande orsak till detta var den tjeckiska kapellmästarenJosef Czapek frånBöhmen, som kom till Göteborg 1847 med en gästande tysk orkester, och som kom att stanna i Göteborg tills han dog 1915.[7] Czapek var bland annat kapellmästare på Bloms Hotell och såg till att den tjeckiske tonsättarenAugust Meissner kom till Göteborg, där han stannade mellan 1855 och 1860. Åren 1848–1878 var Czapek musikdirektör vidGöta artilleriregemente, ledare för Göteborgs orkester 1862–1868 och tjänstgjorde bland annat även som kapellmästare vidStora Teatern, som öppnat 1859 under namnetNya teatern som scen för tal- och musikteater.[7] Czapek återupplivade även Harmoniska Sällskapet som varit vilande under ett antal år och verkade som körledare och sånglärare i flera skolor. Vidare var han organist vidGöteborgs synagoga 1856–1909 och vidEngelska kyrkan 1857–1900.

En annan viktig person för musiklivet i Göteborg under denna period kom också från Bömen, nämligenBedřich Smetana, som verkade i staden åren 1856 till 1862.[7] Smetana inrättade ett musikinstitut där eleverna, mest flickor från stadens välbärgade hem, framträdde inför allmänheten med uppvisningskonserter. Czapek och Smetana återupptog också kammarmusikverksamheten som fört en tynande tillvaro sedan d'Aubert flyttat till Stockholm 1841. År 1862 bildades Göteborgs orkester, genom att några välbeställda Göteborgare lämnade ekonomiska bidrag. Orkestern upphörde 1866 av ekonomiska skäl.

Elfrida Andrée vid orgeln i Göteborgs domkyrka, 1904.

Göteborgs musikförening stiftades 1872, och bestod till stor del av utländska yrkesmusiker. Även denna verksamhet upphörde på grund av ekonomin. I och med att grosshandlareEugène Sundberg donerade 10 000 kronor för att 1884 bilda ett kvartettsällskap, som fick namnetEugène Sundbergs kvartettsällskap, med uppgift att skapa en fast organisation för, och att utveckla, kammarmusiken i staden efter mönster avMazerska kvartettsällskapet i Stockholm.[8]

År 1867 blevElfrida Andrée, inte bara Sveriges utan även Europas, första kvinnligadomkyrkoorganist när hon fick jobbet som organist iGöteborgs domkyrka.[9] Den mycket populära och stridbara dirigenten var inte bara en banbrytande orkesterdirigent utan även kompositör, och tillhörde den svenska tonsättareliten.[10] Hon blev 1879 ledamot iKungliga Musikaliska Akademien och 1921 invald iFöreningen Svenska Tonsättare.[10][9]

Från slutet av 1800-talet arrangeradeGöteborgs arbetarinstitut så kalladeFolkkonserter, som avsåg att sprida musik av hög klass till mindre bemedlade grupper i samhället. Konserterna var endast öppna för arbetare och de lägre samhällsklasserna, varförborgare inte ägde tillträde.[11] Konserterna arrangerades 1895–1897 avKarl Valentin.[12] Från 1897 arrangerades de av Elfrida Andrée, tillsammans med systerdotternElsa Stenhammar. I Andrées regi gavs fram till 1929 över 800 konserter.[13][11]

1900-1950

[redigera |redigera wikitext]
Konserthuset på Heden, omkring 1920.

KonstmecenatenPontus Fürstenberg, som dog 1902, donerade pengar i sitttestamente så att en fond för musik kunde bildas. Avsikten bakom donationen var att ge Göteborg en permanent orkester. Fonden fick namnetEduard Magnus fond, efter Götilda Fürstenbergs far. Orkestern behövde en fast scen för sin verksamhet, men kostnaderna för ett permanent konserthus visade sig för stora och en halvpermanent byggnad skulle istället uppföras i trä som ett provisorium. Aktiebolaget Göteborgs Konserthus bildades ochExercisheden utvaldes som den lämpligaste platsen för byggnaden.[14]

Konserthuset låg på den nordvästra delen avHeden och invigdes 11 februari 1905 med enkonsert avFilharmoniska sällskapets kör samt en 55 man stororkester som spelade under ledning avTor Aulin. Ritningarna var gjorda av arkitektenErnst Krüger.[15] Detta konserthus i trä var vid denna tiden Sveriges största musiklokal och rymde 1 294 personer.Wilhelm Stenhammar var under perioden 1907-1922 konserthusets ledande profil och gästades av kompositörer somJean Sibelius,Carl Nielsen ochChristian Sinding. Vid tioårsjubileet 1915 kunde man räkna in över 1 miljon besökare sedan öppningen, fördelat på 906 konserter, 105 möten och föredrag samt 78 tillställningar av annat slag.

Konserthuset på Götaplatsen.

Konserthuset började brinna vid 12-tiden den 13 januari 1928 och var helt nedbrunnet vid 15.30-tiden. Räddat blev bland annatpartituret till Södermans katolskamässa (enda exemplaret), liksom den storaBechsteinflygeln. Dock blev Malmsjös först tillverkadetaffelpiano från 1843 samt den stora och unika orgeln, lågornas rov.[16] Under åren fram till det nya konserthuset stod klart, arrangerades konserter iLorensbergsteatern, påStora Teatern och iValandhuset.[17]

Redan före konserthusbranden fanns planer på ett nytt konserthus, ett som inte skulle byggas i trä. År 1916 hadeCaroline Wijkdonerat 700 000 kronor till ett nyttkonserthus. År 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita ett konserthuset placerat påGötaplatsen gick tillNils Einar Eriksson.[18][19] Konserthuset stod färdigt 1936 ochStora salensakustik räknas fortfarande till en av världens bästa.

Gösta Hedéns jazzorkesterTrädgårdsföreningens restaurang iGöteborg, cirka 1928. Framför flygeln brödernaOve Rönn och Kai Rönn.

Kring 1920 fanns det flera utländska, och ett antal lokala jazzband i Göteborg som spelade påsvartklubbar, restauranger och caféer. En av det mest kända var pianistenGösta Hedén. UnderGöteborgsutställningen 1923 spelade han med engelsmannenJack Harris och satte därefter ihop egna orkestrar, som alltid bar namnet Gösta Hedéns orkester. Hedén spelade överallt där jazzmusik förekom i Göteborg vid den här tiden, somTrädgårdsföreningens restaurang,Hotell Eggers,Lorensberg ochValand.[20][21]

År 1929 blev danssalongenWauxhall på Första Långgatan ett traditionellt dansställe. Här speladeÅke Fagerlund med sin orkester under de första åren. Efter att Fagerlund tog över dansmusiken påLiseberg, komSam Samson 1931 medMalte Johnson på saxofon. Johnson blev 1936kapellmästare på Wauxhall och efterträddes 1942 avSven Sjöholm, tidigare trumpetare i Johnsons orkester. Under 1930-talet komswingen, och exempelvis speladeLouis Armstrong i Göteborg detta årtionde.[22]

Nöjesfältet Liseberg, som byggdes till Jubileumsutställningen 1923, har under sina närmare 100 år, stått värd för massor av konserter, musikunderhållning och danser, i Konserthallen, på Stora scen, på Polketten och i Lisebergsteatern.

Evert Taube med sin luta.

Under 1930-talet hadeEvert Taube etablerat sig som både författare och bildkonstnär, men det är för visorna, sammanlagt över 200, som han är mest känd. Taubes samlade litterära bidrag får honom att räknas som en av Sveriges nationalskalder.1931 började ävenLasse Dahlquist sjunga in grammofonskivor på Columbia. Genombrottet kom1938 med "Jolly Bob från Aberdeen" och "Här dansar kustens glada kavaljer". Han skrev både text och musik till över tusen visor, många med motiv från Göteborg och Bohuslän.[23][24] Flera av hans visor har blivit allsångsklassiker, som "De' ä' dans på Brännö brygga" 1941 och "Oh boy, oh boy, oh boy!" 1946 samt "Välkommen till Göteborg" från 1970.[25] Många av Evert Taube och Lasse Dahlquists visor präglar fortfarande bilden av Göteborg.

I januari 1940 invigdesRondo vid Liseberg, som under många år var ett av Göteborgs mest välbesökta danspalats. Här spelade alla Sveriges storadansorkestrar.

1950–1990

[redigera |redigera wikitext]
Sven Sjöholm med sin orkester pådanssalongen Wauxhall i Göteborg, omkring 1942.

En musiker som också kommit att prägla bilden av Göteborg och göteborgaren är den folkkära artistenSonya Hedenbratt. Hon gjorde sig först känd som jazzsångerska på 1950-talet, men blev senare riktigt folkkär genom TV-seriernaJubel i busken ochLåt hjärtat va me tillsammans medSten-Åke Cederhök. Hedenbratt och Cederhök blev företrädare för den folkliga humorn som kalladesbuskis som ofta innehöll mycket musik. Det var iJubel i busken som Sonya sjöng om "Sofie Propp" och "Min karl lelle Richard". Den förstnämnda låten hamnade till och med påSvensktoppen1969. En annan musiker från Göteborg, som inte alls på samma sätt förknippas med staden är kompositören och vissångerskanBarbro Hörberg.

Göteborgs förstatraditionella jazzbandHot Circle Jazzband bildades 1946 och fyra år senare bildades Göteborgs mest kända tradjazzband,The Original Landala Red Hot Stompers.[22] Gruppen spelade ofta på fester på Kåken, Valand ochSlöjdis[26]. 1952 togKenneth Fagerlund över som bandbokare på Wauxhall. Fagerlunds repertoar medförde att Wauxhall snart fick ett rykte som en jazzens högborg, närmast liktNalen i Stockholm. På Wauxhall spelade bland annatDuke Ellingtons ochCount Basies orkestrar, och musiker somTeddy Wilson,Toots Thielemans,Clifford Brown,Dizzy Gillespie med flera. Kända jazzmusiker, från den här tiden med rötterna i Göteborg, var bland andraBengt Hallberg ochGilbert Holmström. Andra, somThomas Fehling ochJan Johansson hamnade i Göteborg som studenter, där Johansson under åren 1956–1959 spelade iGunnar Johnsons kvintett i Göteborg med bland andra tenoristenErik Norström.

Den 14 februari 1957 organiserade kulturföreningenStudio Paravan en konsert medRune Lindblad,Sven-Eric Johanson och Bruno Epstein iFolkets hus i Göteborg. Detta var den första konserten i Sverige medelektronisk ochkonkret musik. Samma år gav Paravan utEP:nConcert 57 med Lindblads komposition "Satellit 60" och Epsteins kompositioner "Essay III" och "IV". Precis som konserten, var detta den första utgivna svenska skivan med elektronisk och konkret musik.[27]

Under 1960-talet etablerades en mängd popgrupper i staden, som ett tag benämndes som SverigesLiverpool eller "Liverborg".[28] Bland de mest tongivande musikgrupperna fannsThe Spotnicks som hade stora framgångar internationellt. Andra uppmärksammade Göteborgsband under perioden varTages ochThe Shakers. Även den göteborgska sångerskanDoris Svensson hade en uppmärksammad musikkarriär vid den här tiden. År 1966 öppnade pop- och rockklubbenCue Club, vilken fick en central roll i stadens dåtida musikliv.[29] Klubben flyttade ett flertal gånger och i början av 1970-talet döptes den om tillGustavus Adolphus. Premiärband då varDeep Purple.[30]

1968 och 1969 speladeJimi HendrixLorensbergs Cirkus.

En annan konsertscen vid den här tiden i Göteborg varCirkus i Lorensbergsparken där det förekommit konserter under lång tid. Exempelvis dirigeradeWilhelm Stenhammar en välgörenhetskonsert där 1913, till förmån förTitanic-katastrofens offer, och här framfördeKarl Gerhardkupletter, på sin nyårsrevy som han återkom med år efter år. Men det var under Cirkus sista 10 år, på 1960-talet som det blev en viktig konsertscen för den nya pop- och rockmusiken. Här spelade bland andraBeatles under sin första utlandsturné 1963 förband[31],The Who,Spencer Davis Group ochCream 1967 ochJimi Hendrix både 1968 och 1969. Samma år revs byggnaden.

I juni 1970 arrangeradeGöteborgs konsthall festivalenKomKom som bland annat innebar en utomhuskonsert medGunder Hägg ochLove Explosion – vilket var den första popkonserten påGötaplatsen.[32] Festivalen hölls samtidigt somFesten på Gärdet i Stockholm, så efter att banden spelat i Göteborg åkte de upp till Stockholm, för att delta där.KomKom var den första alternativa popfestivalen i Göteborg och en av de första popfestivalerna i stan över huvud taget. Den följdes i augusti året därpå av Slottsskogsfesten.[32]

Under 1970-talet var Göteborg ett starkt fäste förproggrörelsen. En viktig lokal scen var först allaktivitetshusetHagahuset och efter dess stängning,Sprängkullen.[33] Här fanns också huvudredaktionen för tidningenMusikens makt och skivbolagetNacksving.[33] Särskilt uppmärksammade band från Göteborg varNationalteatern,Nynningen ochMotvind. Den i dessa kretsar inflytelserikeTommy Rander gjorde sig känd för sin kritik mot all musik som saknade ett tydligtsocialistiskt budskap.

1977 öppnadeJazzhuset,[22] och året därpå klubbenNefertiti i och med att föreningen Jazz i Göteborg tog över lokaler som tidigare drivits under namnetJazz Artdur. Båda klubbarna blev viktiga scener för jazzen, men senare även för en mängd andra musikstilar.[34]

Broder Daniel, 1999.

Underpunk- och postpunkvågen, under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, var den så kalladeGarageligan tongivande, genom att skapa en tradition av samarbete och att skapa spelningar för mindre band. Tidiga punkband i Göteborg var bland andraGöteborg Sound,Attentat,Kai Martin & Stick! ochCortex. Bland postpunkbanden kan bland annat nämnasLädernunnan,Allein ochCosmic Overdose. Det senare bandet bestod av en sammanslagning av bandenAnna själv tredje ochÄlgarnas trädgård. Efter att Cosmic Overdose upplösts bildade två av medlemmarna duonTwice a Man. KlubbenErrols på Magasinsgatan blev en viktig samlingspunkt för punken i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. På 1980-talet var skivbolagetRadium 226.05 tongivande på indiemusikscenen, fram till att de köptes upp av MNW 1993, med band somBlue for Two,Stonefunkers,Union Carbide Productions ochSator.

Hammarkullekarnevalen, 2008.

1974 grundades det som kommit att utvecklas tillHammarkullekarnevalen - Sveriges störstakarneval. I tåget förekommer dans och musik från många länder, mycket latinamerikansk somsamba ochsalsa, men även exempelvis svensk och nigerianskfolkdans.[35] 10 år senare startade en andra karneval i Göteborg. Året därpå kom 80.000 besökare till karnevalen som arrangerades påKungsportsavenyn.[36] Bakom arrangemanget lågKarnevalsföreningen, som även drev en klubb på Värmlandsgatan. Men det idealistiska initiativet, som bara växte, var motarbetat av flera av stadens instanser. 1994 lades karnevalen ned. Året därpå, i och medFriidrotts-VM i Göteborg, arrangerade staden ochGöteborg & Co det första så kalladeGöteborgskalaset, med en mängd dans- och konsertscener utomhus. Arrangemanget har fortsatt, men ändrade efter ett tag namn till Göteborgs kulturkalas och kallas numera för enstadsfest.

I slutet av 1980-talet gjorde den gitarrbaseradeindiepopen sitt intåg i stadens musikliv med band somEasy,Mufflon 5,Honey Is Cool ochBroder Daniel. Vid den här tiden var klubbar somMagasinet på Magasinsgatan, Kompaniet Underground på Kungsgatan,PustervikJärntorget ochValvet på Första Långgatan viktiga för musiklivet. Klubben Cue Club hade återuppstått och lagts ned flera gånger, men i januari1996 var det till slut över för klubben då dess lokaler påKungstorget brann. Senare kom dockMudd Club att ligga på samma adress.

Minst lika viktiga för musiklivet i Göteborg var allasvartklubbar och fester, både som konsertscener men även för den framväxande dansmusiken.Sveriges förstaravefest hölls i Göteborg 1989[37][38] och redan året därpå fanns det tre klubbar som regelbundet speladeacid house, bland annat klubbenLove på Magasinet. Även Karnevalsföreningen tog tidigt in acid house-musiken på sina fester.[39] men den första riktiga rejvklubben i Göteborg var svartklubbenLPC på Första Långgatan.[40]

En annan scen för ny musik under den här perioden var det Göteborgsproducerade radioprogrammetLilla Bommen, som under lite olika namn, med Lars Aldman som programledare och redaktör, sändes i P3 mellan 1983 och 1992. Här spelades aktuell alternativ pop och rock med inslag av liveuppträdanden och intervjuer. Stilar som förekom i programmet var exempelvis postpunk, indie, synth, goth och industri, och många svenska band uppmärksammades här för första gången.

Dark Tranquillity, 2014.

Internationellt förknippas Göteborg medThe Gothenburg sound, vilken är en form avMelodisk death metal som växte fram i Skandinavien under 1990-talet. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvisAt the Gates,Dark Tranquillity, ochIn Flames.[41]

Arvingarna i april 2013.

I Göteborgsområdet hör ocksådansband somArvingarna,Flamingokvintetten ochStreaplers hemma, ochVågen på Järntorget, som drevs 1956–2006, var en viktig scen för dansbandsmusiken i Sverige.[42] Arvingarnas låt "Eloise" segrade i svenskaMelodifestivalen 1993, och fick representera Sverige vidEurovision Song Contest 1993 där bidraget slutade på sjunde plats.[43]

I början av 1993 slog GöteborgsgruppenAce of Base igenom stort med debutalbumetHappy Nation. Under åren 1993-2002 släppte de fyra studioalbum vilka tillsammans sålde cirka 40 miljoner exemplar världen över, vilket gör dem till Sveriges tredje bäst säljande musikgrupp genom tiderna, efterAbba ochRoxette.[44]

En av Göteborgshiphoppionjärer varLeila K frånBergsjön som under 1993 var Europas bäst säljande kvinnliga artist.[45] Året därpå grundades detHammarkullebaserade hiphopkollektivetHammer Hill Click, som också brukar beskrivas som några av Göteborgs hiphoppionjärer.[46] 1998 hade gruppen släppt sin första EP, och skulle spela på en fest påBackaplan i slutet av oktober det året, då enbrand uppstod.[46] I branden omkom 63 personer och händelsen skulle komma att användas som ett argument för att kontrollen kring fester och klubbar i Göteborg och Sverige måste bli bättre.

Signifikant för Göteborg som musikstad under 1980- och 1990-talen, men även senare, var även antal stora och omtalade konserter med internationella artister. PåNya Ullevi spelade exempelvisRolling Stones 1982,Bruce Springsteen i juni 1985 ochTina Turner 1996 och år 2000[47] samtMadonna i augusti 2009[48] Större konserter hölls även påEriksbergsområdet under åren 1986-1990, med artister och grupper somDavid Bowie ochU2 1987,Michael Jackson 1988, Rolling Stones och Madonna 1990. Nya Ullevi har även använts för konserter med svenska artister och grupper, somGyllene Tider i augusti 2004[49] och Håkan Hellström i juni 2014[50] samt juni 2016.[51]

Sedan millennieskiftet

[redigera |redigera wikitext]
Gruppen Attentat spelar på Pusterviks scen i Göteborg i mars 2013.

Under år 2001 uppmärksammades Göteborg som så kalladPopstad iSveriges Radio P3.[52]

På 2000-talet finns det en mängd aktiva musikscener och genrer i Göteborg. PåGöteborgs konserthus finnsGöteborgs symfoniker, vilka 1997 utnämndes tillSveriges nationalorkester och bland annat harDeutsche Grammophon använt huset som studio för flera inspelningar.

I Göteborg finns, och har funnits, en mängd små oberoende skivbolag som givit ut nischad musik, inte minst experimentell musik och elektronisk dansmusik somBörft Records,Ideal Recordings,Kning Disk,Höga Nord Rekords ochStilleben Records. 1999 bildades electropopbandThe Knife av den göteborgska syskonduonOlof ochKarin Dreijer, som senare även grundade det egna skivbolagetRabid Records.

I början av 2000-talet etablerade sigJens Lekman frånAngered som en av Sveriges stora poplåtskrivare. En annan artist som vid den här tiden lovordades för sina texter var hiphop-artistenPst/Q, medlem iMobbade barn med automatvapen. Andra omskrivna göteborgska hiphop-artister är exempelvisRoffe Ruff ochGubb. Band somThe Soundtrack of Our Lives ochHåkan Hellström, har blivit något av göteborgska ikoner. Flera Göteborgsbaserade musikproducenter har samarbetat med stora internationella artister, som duon Studio som gjorde remixer förKylie Minouge 2007[53] eller Christoffer Berg som arbetar tillsammans medDepeche Mode.[54]

Under 2000-talet har flera mellanstora konsertlokaler lagts ned. En omtyckt och omdiskuterad scen varTruckstop Alaska på Karlavagnsgatan påHisingen, som var verksam mellan 2003 och 2019 och drevs som kulturförening, med över 25 000 medlemmar.[55][56] Mellanstora konsertlokaler som fortfarande är aktiva är bland andra Pustervik, Musikens Hus iMajorna,Brewhouse i Gårda,Trädgår'n iTrädgårdsföreningen,Sticky fingers på Kaserntorget och Oceanen påStigbergstorget. I början av april 2020 meddelade Nefertiti att de begärts i konkurs på grund av förlorade inkomster i och medcoronaviruspandemin.[57]

I slutet av 1990-talet startadeKalle Gustafsson Jerneholm, från The Soundtrack of Our Lives, inspelningsstudionSvenska Grammofonstudion i Göteborg, som idag är en av Skandinaviens största. Där har Göteborgsband och musiker som The Soundtrack of Our Lives,Silverbullit,José González, Håkan Hellström ochFreddie Wadling spelat in, men även svenska artister somRobyn,Fireside,The Hives,Bad Cash Quartet,Nicolai Dunger,Nina Persson ochThe Sounds, och internationella artister somWhitest Boy Alive,22 Pistepirkko ochJane Birkin.

I juni 2004 inleddeLotta EngbergallsångskvällarLiseberg om somrarna, som sedan juni 2009 sänds iTV4.[58] ISlottsskogen arrangeras varje år festivalenWay Out West. Med start 2007 har festivalen nu växt och blivit en av Sveriges största festivaler.

Etablissemang

[redigera |redigera wikitext]

Scener

[redigera |redigera wikitext]
Allsång med Lotta Engberg på Liseberg i juli 2010

I maj 1923 invigdes Liseberg, som framför allt sommartid används för musikuppträdande och dans.[59]

I januari 1940 invigdesRondo vid Liseberg, som under många år var ett av Göteborgs mest välbesökta dansställen. Här spelade alla Sveriges storadansorkestrar. Rondo är fortfarande en musikscen, men fungerar i dag främst som en plats förkrogshower.

I maj 1971 invigdesScandinavium, som förutom att vara idrottsarena ibland använts till större musikevenemang. I maj 1985 höllsEurovision Song Contest där.[60]

Mellanstora konsertlokaler som fortfarande är aktiva är bland andraPustervik, Musikens Hus iMajorna,Brewhouse i Gårda,Trädgår'n iTrädgårdsföreningen,Sticky fingers på Kaserntorget och Oceanen påStigbergstorget.

Skivbutiker

[redigera |redigera wikitext]

Det har funnit en rad välkända skivbutiker i Göteborg under 1900-talet. En klassisk butik varWaidele som etablerade sig iGöteborgs Arkader redan 1911. Genom åren sålde butiken alla typer av musikinstrument, skivor och kassetter men även radio- samt teveapparater. Senare kom Waidele att öppna fler butiker i stan, och de var verksamma i Göteborg ända fram till 1996. År 1939 skulleDuke Ellington signera skivor i butiken. På väg därifrån skrev han spontant sin autograf på väggen. Samlingen växte därefter fram till 1993, då där fanns över 600 autografer, där absolut merparten var från musiker. Samlingen finns idag på Lisebergs huvudrestaurang.

Andra äldre skivbutiker var exempelvis Grammoforum på Vasagatan, Runes Skivbar och Skivlagret. Utöver dessa såldes mycket skivor på skivavdelningen påDomus Aveny. Skivfyndet startade i början av 1970-talet, och när kedjan var som störst fanns fem butiker i Göteborg. I slutet av 2000-talet lade den sista butiken påFrölunda torg ned.[61] Vid mitten av 1970-talet etablerade sigBengans iMajorna. Butiken blev snabbt uppmärksammad nationellt på grund av sina låga priser och stora import. Sedan 1986 ligger butiken ibiografen Fyrens gamla lokaler påStigbergstorget.

I mitten av 1970-talet öppnade även butiken Dolores på Mölndalsvägen, där det bland annat såldes serier och skivor, både nya och begagnade.[62] Butiken flyttade runt till olika adresser och låg till slut på Södra Allégatan, fram till 2010. Parallellt med butiksverksamheten blev även Dolores ett skivbolag, främst inriktat mothardcore,punk ochmetal. I början av 1990-talet drevs det avIsse Samie med inriktning påpop ochrock. År 2000 köpteEMI-ägdaVirgin Records bolaget.[63]

Andra butiker som var verksamma under 1970- och 1980-talen var till exempel Highflow iGårda och Svens Källare på Nedre Fogelbergsgatan. 1978 öppnade skivbutiken Satisfaction på Husargatan, Göteborgs första renodlade secondhandbörs. I slutet av 1980-talet flyttade de till lokaler påHaga Nygata där butiken var verksam fram till mitten av 2000-talet.

År 1981 öppnade Skivhugget på Masthuggstorget, en butik som började smått men under åren växte och blev en viktig del i Göteborgs musikliv. Framförallt pressade den och Bengans hela tiden priserna för att konkurrera med varandra. I mitten av 2000-talets första decennium började skivförsäljningen sjunka till förmån för dendigitala nedladdningen, och i maj 2008 stängde Skivhugget. Ett antal år innan butiken slog igen hade dock second hand-filialen Andra Långgatans skivhandel öppnat, som fortfarande är verksam.[64]

Under en period på 1980-talet hade StockholmsbutikenPet Sounds även filial i Göteborg.

År 1982 öppnade secondhandbörsen Dirty Records påKungshöjd. 1986 flyttade butiken till Chalmersgatan där den låg fram till 2013. Redan 2005 hade dock ett nytt Dirty Records, med café, öppnat på Andra Långgatan, och den butiken är fortfarande aktiv. Kring sekelskiftet etablerade sig även skivbutiken Blenda På Andra Långgatan, som specialiserade sig på vinylskivor. Det här var en tid då andra skivbutiker nästan helt hade slutat sälja vinyl för att fokusera på försäljning avCD-skivor, samtidigt som intresset för vinyl ökade inom vissa musikkretsar. Butiken blev en samlingspunkt för Göteborgs DJ-kultur, men tvingades stänga 2008.[65] Det var även Blenda, tillsammans med några grannbutiker som 2007 drog igångAndra Långdagen, en årlig improviserad gatufest, som sedan dess levt vidare.[66] Idag ligger Linné Skivbörs i samma lokaler.

År 1991 öppnade secondhandbörsenPennies from Heaven på Södra vägen, som specialiserade sig på jazz, klassiskt och populärmusik före 1950, mycket vinyl ochstenkakor. Butiken låg i olika lokaler på södra vägen fram till mars 2015.[67]

Skivbutiker som fortfarande är verksamma i Göteborg, utöver de som nämnts ovan, är exempelvis Armadillo Record, och Mynt & Musik, båda i Stigbergsbacken. Armadillo började som Yesterday, på Andra Långgatan i mitten av 1980-talet, men flyttade och bytte namn i slutet av 1990-talet.

Större evenemang

[redigera |redigera wikitext]

Melodifestivalen

[redigera |redigera wikitext]
ÅrPlats
1975Göteborgs TV-hus
1982Lisebergshallen
1984Lisebergshallen
1987Lisebergshallen
1990Rondo
2000Göteborgsoperan
2003– (en årlig deltävling)Scandinavium

Eurovision Song Contest

[redigera |redigera wikitext]
ÅrPlats
1985Scandinavium

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Nils Wimarson (1923)Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar, s:934
  2. ^https://runeberg.org/gamlagot/3/0187.html
  3. ^ [ab]Wilhelm Berg (1896-1900)Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, Band 1. 1690-1794, s:101
  4. ^Hans namn stavas ibland Oluf Liedner, Olof Lidner eller Olof Leidner och han var far till poetenBengt Lidner.
  5. ^jan Ling,Apollo Gothenburgensis: Patrick Alströmer och Göteborgs musikliv vid 1700-talets slutArkiverad 3 mars 2020 hämtat från theWayback Machine., s:62
  6. ^Wilhelm Berg (1896-1900)Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, Band 1. 1690-1794, s:114
  7. ^ [abcd]Bothén Anders, Engström Gösta, red (1978). Gnistan 1878-1978. Göteborg: Sällsk. Gnistan. sid. 11-12.Libris428495 
  8. ^Nordisk familjebok (1918)Sundberg, Eugène Uggleupplagan. vol.27, s:713–714
  9. ^ [ab]”skbl.se - Elfrida Andrée”. skbl.se.https://skbl.se/sv/artikel/ElfridaAndree. Läst 25 december 2018. 
  10. ^ [ab]”Levande Musikarv - Elfrida Andrée”. levandemusikarv.se.http://levandemusikarv.se/composers/andree-elfrida/. Läst 27 december 2018. 
  11. ^ [ab]Myreberg, Agneta. ”Kvinnan som inte höll tyst i kyrkan”. Populär Historia nr:3/1996.http://www.popularhistoria.se/artiklar/kvinnan-som-inte-holl-tyst-i-kyrkan/. Läst 15 mars 2011. 
  12. ^Valentin, Karl Froitiof iHerman Hofberg,Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  13. ^Nationalencyklopedin
  14. ^Göteborgs konserthus : Byggnaden och dess utsmyckning, [C-uppsats], Mari-Anne Månsson, Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1989, s. 3ff
  15. ^Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén 1982, s. 79
  16. ^Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 11.Libris190149.ISBN 91-46-13379-8 
  17. ^Göteborg berättar igen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker förlag, Göteborg 1994ISBN 91-7029-149-7 s. 82-84
  18. ^Göteborgs Kommunal Kalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961, s. 319
  19. ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960.Libriss. 36 1406446, s. 36 
  20. ^Moderna tider : Göteborgiana på grammofon. LP. Tonart nr 33. Göteborg, 1990
  21. ^Kjellberg, Erik (2009). Svensk jazzhistoria: en översikt (Rev. nätuppl.). Stockholm: Svenskt visarkiv.Libris11705113.http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:statensmusikverk-211 
  22. ^ [abc]Merja Liimatainen (2016)Town by the Riverside – jazz som kulturarv i Göteborg, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet, ISSN 1653-7491
  23. ^Rune Magnusson (1990) Boken om Lasse Dahlquist, Tre Böcker, sid:5,ISBN 9170290512.
  24. ^Dahlquist hävdade själv i ett TV-program att det snarare rörde sig om fler än tretusen visor.
  25. ^Kristoffer Kviberg (25 juni 2012). ”Kämpade på i regnet” (på svenska). Göteborgsposten.https://www.gp.se/kultur/k%C3%A4mpade-p%C3%A5-i-regnet-1.733961. Läst 4 april 2009. 
  26. ^Peter Lenken (2012)Han fick konstens Göteborg att koka,Expressen, <www.expressen.se>, läst 2015-07-30
  27. ^Arvidson, Mats (2007)Ett tonalt välordnat samhälle eller anarki? : estetiska och sociala aspekter på svenskkonstmusik 1945–1960, Institutionen för kultur, estetik och medier, Lunds univeristet, s:57
  28. ^”60-talspop i Göteborg : Tages, Cue och jag och du av Hans Sidén”. LitteraturMagazinet. Arkiverad frånoriginalet den 3 mars 2022.https://web.archive.org/web/20220303182411/http://www.litteraturmagazinet.se/hans-siden/60-talspop-i-goteborg-tages-cue-och-jag-och-du. Läst 4 april 2020. 
  29. ^Hans Sidén (1991)60-talspop i Göteborg : Tages, Cue och jag och du, Tre Böcker Förlag, Göteborg,ISBN 91-7029-575-1
  30. ^Göteborg precis som igår, Sören Skarback, Warne Förlag 1998ISBN 91-86424-73-4 s. 270
  31. ^https://www.expressen.se/gt/noje/50-ar-sedan-beatles-spelade-i-goteborg/
  32. ^ [ab]”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 2 juli 2020.https://web.archive.org/web/20200702130249/https://konsthallen.goteborg.se/utstallningar/komkom/. Läst 19 februari 2020. 
  33. ^ [ab]Thyrén, David (2009).Musikhus i centrum: två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg, Diss, Stockholm: Stockholms universitet, (sammanfattning)
  34. ^NefertitiaboutArkiverad 16 april 2012 hämtat från theWayback Machine., <www.nefertiti.se>, läst 2012-10-28
  35. ^https://www.expressen.se/gt/folkfest-och-gladje-pa-hammarkullekarnevalen/
  36. ^Ina Lundström (2012-10-16)KalastjuvarArkiverad 21 februari 2020 hämtat från theWayback Machine.,Faktum
  37. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 11 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160311194448/http://rfhl.se/riks/images/rfhl/oberoende/arkiv/7.pdf. Läst 7 mars 2013. 
  38. ^http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4067&artikel=5062935
  39. ^http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4067&artikel=5472931
  40. ^Mikael Jägerbrand (2009-12-04)En neongul tjugoåring, Expressen.se
  41. ^Marsicano, Dan. ”What is Melodic Death Metal”.About.com. Arkiverad frånoriginalet den 22 mars 2022.https://web.archive.org/web/20220322024049/https://www.liveabout.com/what-is-melodic-death-metal-1756186. Läst 28 oktober 2012. 
  42. ^Johan Rylander (24 april 2006)Vågen stängs för gott,Göteborgs-Posten, läst 21 februari 2020
  43. ^”Arvingarna firar jubileum med nya låtar” (på svenska). Sveriges Radio. 12 mars 2019.https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=7172801. Läst 6 april 2020. 
  44. ^https://www.expressen.se/noje/sa-mycket-battre--stjarnans-besked/
  45. ^Victoria Greve (18 oktober 2013) "'Historien om Leila K' av Petter Wallenberg",Sveriges Radio, läst den 19 oktober 2013.
  46. ^ [ab]http://proletaren.se/artikel/det-ar-samhallets-ansvar-att-det-finns-sakra-motesplatser
  47. ^https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/bara-man-pa-ullevis-scen
  48. ^Markus Larsson (10 augusti 2009). ”Storslaget och spretigt” (på svenska). Aftonbladet.https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/a/e1zR09/storslaget--och-spretigt. Läst 6 april 2020. 
  49. ^Per Bjurman (8 augusti 2004). ”Halmstads pärlor överträffar alla förväntningar” (på svenska). Aftonbladet.https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P348Kp/halmstads-parlor-overtraffar-alla-forvantningar. Läst 6 april 2020. 
  50. ^Johan Lindqvist (7 mars 2016). ”Här är Springsteens galna Göteborgsrekord” (på svenska). Göteborgsposten.https://www.gp.se/kultur/h%C3%A4r-%C3%A4r-springsteens-galna-g%C3%B6teborgsrekord-1.3488. Läst 6 april 2020. 
  51. ^Markus Larsson (6 juni 2016). ”Det här kan Håkan aldrig överträffa” (på svenska). Aftonbladet.https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/ngBMMx/det-har-kan-hakan-aldrig-overtraffa. Läst 6 april 2020. 
  52. ^Patrik Andersson (23 januari 2006). ”P3 lägger ned Popstad” (på svenska). Göteborgsposten.https://www.gp.se/kultur/p3-l%C3%A4gger-ned-popstad-1.1147585. Läst 4 april 2020. 
  53. ^https://www.gp.se/kultur/kultur/studiomusiker-i-tiden-1.1197392
  54. ^https://www.releasemagazine.net/christoffer-berg-programming-the-delta-machine/
  55. ^https://www.gp.se/debatt/bevara-truckstop-alaska-1.6067158
  56. ^http://www.truckstopalaska.se/
  57. ^Johan Lindqvist (6 april 2020)Jazzklubben Nefertiti har begärts i konkurs, Göteborgs-Posten, läst 7 april 2020
  58. ^Karin Fredriksson (22 juni 2009). ”Gott humör med Lotta” (på svenska). Helsingborgs dagblad.https://www.hd.se/2009-06-22/gott-humor-med-lotta. Läst 4 april 2020. 
  59. ^”Det här är Liseberg”. Liseberg.https://www.liseberg.se/om-liseberg/var-verksamhet/. Läst 6 april 2020. 
  60. ^Fanny Edstam (19 maj 2015). ”Hemligheten bakom Lill-Lindfors troskupp” (på svenska). Göteborgstidningen.https://www.expressen.se/gt/noje/hemligheten-bakom-lill-lindfors-tros-kupp/. Läst 4 april 2020. 
  61. ^https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/A2bJEj/skivdoden-slar-hart-mot-familjeforetag
  62. ^"SEPTEMBER 2010". optimalpress.com, 2010. Läst 18 april 2016.
  63. ^”Bio”. Dolores.http://www.doloresrecordings.com/omdolores.htm. Läst 16 maj 2012. 
  64. ^https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/skivhugget-skivbutiken-som-hade-allt-1.249599
  65. ^https://www.gp.se/kultur/skivbutiken-blenda-sl%C3%A5r-igen-1.1154428
  66. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 23 februari 2020.https://web.archive.org/web/20200223104214/http://www.goteborgnonstop.se/tag/blenda/. Läst 23 februari 2020. 
  67. ^https://spanaren.se/2015/03/18/unik-skivsamling-i-goteborg-kan-hamna-pa-soptippen/
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Musik_i_Göteborg&oldid=56084987
Kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp