Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Moskva

Koordinater:55°45′6″N37°37′4″Ö / 55.75167°N 37.61778°Ö /55.75167; 37.61778
Från Wikipedia
För andra betydelser, seMoskva (olika betydelser).
Moskva
(Москва)
Huvudstad
Flagga
Stadsvapen
LandRyssland Ryssland
Federalt distriktCentrala federala distriktet
Höjdläge156 m ö.h.
Koordinater55°45′6″N37°37′4″Ö / 55.75167°N 37.61778°Ö /55.75167; 37.61778
Area
 - centralort1 081 km²[1]
 - kommun2 511 km²
Folkmängd
 - centralort11 905 942 (1 januari 2015)[2]
 - kommun12 197 596 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet
 - centralort11 012 invånare/km²
 - kommun4 858 invånare/km²
GrundadFöre 1147
Styrande organStadsduman
BorgmästareSergej Sobjanin[3]
Postnummer101xxx–129xxx
Riktnummer+7 495, +7 499
Geonames524894
524901
Webbplats: www.mos.ru

Moskva (ryska:Москва́,[mɐˈskva]) ärRysslandshuvudstad och störstastad, belägen vidMoskvafloden i den centrala delen aveuropeiska Ryssland. Det är ävenEuropas folkrikaste stad med 12,6 miljoner invånare[4] inom det federala stadsområdet. Helastorstadsområdet omfattar ytterligare två till fyra miljoner invånare, beroende på definition. Området runt huvudstaden tillhörMoskvas oblast med Moskva som huvudstad. Själva staden Moskva ingår dock inte i detta utan utgör en egen administrativ enhet med särskild administrativ status.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Moskva grundades 1147 som ett fort vid Moskvaflodens strand. Namnet på staden kommer av namnet på floden, vars betydelse inte är helt klarlagd. Fortet kom senare att bli dagensKreml.

Staden hade en svår period 1237–1238, dåmongol-tatarer brände ner staden och dödade många av dess invånare. Men Moskva överlevde, och från 1328 till 1547 var staden huvudort ifurstendömet (senarestorfurstendömet) Moskva. UnderIvan I blev Moskva huvudstad iVladimir-Suzdal under mongol-tatarernas styre (Gyllene horden) efter att huvudstaden tidigare legat iTver.

År 1380 ledde en prins av Moskva,Dmitrij Donskoj, ett samlat Ryssland till en viktig seger över tatarerna islaget vid Kulikovo. Efter detta slag tog Moskva ledningen för befrielsen av Ryssland från tatarernas dominans och 1480 hadeIvan III slutligen lyckats bryta loss Ryssland från dem. Moskva blev sedan den centrala makten i Ryssland. Detta förstärktes när Moskva kom i krig medNovgorod och segrade. Moskva blev därefter huvudstad i det ryskatsarriket fram till 1712, då huvudstaden flyttades tillSankt Petersburg.

Den 12 mars 1610 intogJakob de la Gardie staden. Redan i juni samma år lämnade dock de la Gardie och tsarens brorDimitrij staden för att hävaStanisław Żółkiewskis belägring avSmolensk. Stora delar av stadenbrändes ner 1812 underNapoleons ryska fälttåg, efter ryssarnas nederlag vidBorodino. Den började hastigt återuppbyggas 1813. Viktiga minnesmärken somVasilijkatedralen,Kreml, med flera, undkom förödelsen.

Efterrevolutionen flyttades den ryska huvudstaden av strategiska skäl från Sankt Petersburg (Petrograd) till Moskva den 5 mars 1918.

Underandra världskriget stodslaget om Moskva här, underoperation Barbarossa. Staden anfölls av närmare 1,5 miljoner tyskar under ledning avFedor von Bock i oktober 1941. Staden försvarades avGeorgij Zjukov och cirka 1 250 000 man. Densovjetiska armén försvarade staden och segrade. 725 000 man dödades, sårades eller tillfångatogs. Vissa källor[vilka?] hävdar att siffran var ännu högre, över en miljon soldater förlorades på olika sätt. Tyskarna förlorade runt 300 000 man. Även denna källa är omstridd, vissa[vilka?] hävdar att antalet var ännu högre, uppemot 400 000 döda, sårade och tillfångatagna. Slaget slutade först den7 januari1942.

EfterSovjetunionens upplösning 1991 förblev Moskva huvudstad iRyska federationen. Moskva är i dag en stad som slits mellan sin gamla historia och den moderna tidens utveckling, såväl som envärldsstad att räkna med både kulturellt och finansiellt. Nyaskyskrapor av stål med fasader av glas överskuggar de gamla stenskraporna från sovjettiden.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Geografiskt läge

[redigera |redigera wikitext]

Moskva ligger i Rysslands europeiska del vidMoskvafloden som är en biflod till flodenOka. De geografiska koordinaterna är 37,62 östlig längd och 55, 75 nordlig bredd. Centrala Moskva avgränsas i huvudsak av en 109 km långmotorväg som anlades under 1960-talet. Landskapet är kuperat men denmeandrande Moskvafloden skapar ibland höga sluttningar. Flodens längd i staden är ungefär 80 km och dess bredd varierar mellan 115 och 200 meter. I staden upptar Moskvafloden cirka 120 mindre floder som till största del är inbyggd i ett rörsystem. Den 128 km långaMoskvakanalen börjar i stadens västra del och sammanbinder Moskvafloden med flodenVolga.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]
Medeltemperatur (rött) och genomsnittlig nederbörd (blått).

Moskva harinlandsklimat och ligger i dentempererade klimatzonen. Kännetecknande är kalla vintrar och varma somrar med korta vår- och höstperioder. Årsmedeltemperaturen är 4,4 °C och den genomsnittliga nederbördsmängden 575 millimeter (se figur).

Vintertid ligger medeltemperaturen mellan -8° och -10 °C. Inräknat i medeltemperaturen är tillfälliga köldknäppar som kan vara lägre än -30 °C. Tack vare låg vindhastighet och torr luft är det dock lättare att uthärda dessa temperaturer. Sommaren är ofta varm och solig; ibland mycket varm med temperaturer över 35 °C.

Omkring den 16 mars börjar snötäcket att smälta och ungefär den 12 april bryter Moskvaflodens is upp. De första minusgraderna efter sommaren uppmäts omkring den 14 september och i slutet av oktober förekommer ofta det första snöfallet. Regioner i stadens utkant är i genomsnitt två till tre grader kallare än i Moskvas centrum.

Den högsta +38,2 °C, den 29 juli 2010.[5]Den lägsta -42,2 °C, den 17 januari 1940.

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde−6,3−4,21,510,418,421,723,121,515,48,21,1−3,5
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−12,3−11,1−5,61,77,611,513,512,07,12,1−3,3−8,6
 Nederbörd423634445175947765595856
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm •Källa: World Weather Information Service[6]
 
 
42
 
-6
-12
 
 
36
 
-4
-11
 
 
34
 
2
-6
 
 
44
 
10
2
 
 
51
 
18
8
 
 
75
 
22
12
 
 
94
 
23
14
 
 
77
 
22
12
 
 
65
 
15
7
 
 
59
 
8
2
 
 
58
 
1
-3
 
 
56
 
-4
-9

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Moskvas administrativa indelning

Moskvas federala stadsområde är sedan 1 juli 2012 uppdelat i tolv förvaltningsområden som i sin tur är delade i sammanlagt 146 stadsdistrikt. Varje förvaltningsområde har enprefekt som utses av Moskvasborgmästare. Dessutom har varje förvaltningsområde varsinfolkrepresentation (kommunalt råd), som väljs av områdets invånare. Moskvas förvaltningsområden är:

Moskvas förvaltningsområden.
NummerFörvaltningsområdeRyskt namnInvånare(1 januari 2015)[2]
1CentrumЦентральный760 690
2NorrСеверный1 151 160
3NordöstСеверо-Восточный1 402 928
4ÖstВосточный1 495 835
5SydöstЮго-Восточный1 363 859
6SydЮжный1 760 813
7SydvästЮго-Западный1 414 510
8VästЗападный1 316 914
9NordvästСеверо-Западный979 614
10ZelenogradЗеленоградский232 489
11NovomoskovskijНовомосковский183 591
12TroitskijТроицкий108 063
TOTALT12 197 596

Städer och orter under den federala stadens administration

[redigera |redigera wikitext]

Efter en utökning av det federala stadsområdet 2012 omfattar området några mindre städer och orter utanför centrala Moskva, i de sydliga distrikten Novomoskovskij och Troitskij.

Stad/OrtInvånarantal 14 oktober 2010[7]Invånarantal 1 december 2015[2]
Kijevskij8 09510 659
Kokosjkino11 60013 451
Moskovskij17 36633 128
Sjtjerbinka32 45040 748
Troitsk39 87350 315

Före detta städer och orter under stadens administration

[redigera |redigera wikitext]

Moskvas federala stadsområde omfattar idag ett antal platser som tidigare var självständiga städer eller orter, men som idag räknas som stadsdelar på olika nivåer. Några av dessa områden är:

Stad/OrtInvånarantal 9 oktober 2002[8]Invånarantal 14 oktober 2010[7]
Zelenograd215 727221 712
Vnukovo20 10021 041
Nekrasovka7 80319 940
Vostotjnyj12 70012 327

Zelenograd är ett av Moskvas förvaltningsområden, och ligger som en enklav i Moskva oblast, 37 kilometer nordväst om centrala Moskva. Vnykovo ingår i det västra förvaltningsområdet, Vostotjnyj i det östra förvaltningsområdet och Nekrasovka i det sydöstra förvaltningsområdet.

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Stadens styrelse

[redigera |redigera wikitext]

Moskvasverkställande makt består av borgmästaren och stadens regering. Borgmästaren och hans ställföreträdare väljs av stadens befolkning för fyra år. Denlagstiftande makten som även övervakar borgmästaren utövas av Moskvasduma som består av 35 medlemmar.

Sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]

Kreml

[redigera |redigera wikitext]
Kreml.

Kreml är Moskvas äldsta del och har status som minnesmärke. Här öppnas det ryskaparlamentet (duman) i kongressbyggnaden genom presidentens tal och här installeras likaledes presidenten högtidligt. Murarna kring området och de nitton tornen byggdes under 1400-talet. Vid denna tid var det en betydande försvarsanläggning.

I Kreml påträffas flera kyrkor, såsomHimmelsfärdskatedralen från 1479,Bebådelsekatedralen från 1489,Ärkeängelskatedralen från 1509 samtDe tolv apostlarnas kyrka. Innanför murarna finns dessutomIvan den stores klocktorn (Ivan Velikij) från 1508 och flera palats (bland annatStora palatset) samt före detta kloster, kaserner, moderna sammanträdeslokaler samt regeringsbyggnader. Det moderna huset byggdes 1961 och används för internationella kongress samt teater- och dansföreställningar. I en vapenarsenal från 1851 finns ett museum där gamla vapen, krigstroféer, tsarfamiljens kläder, hästdroskor och konstnärliga föremål från ryska manufakturer visas.

Tverskaja-gatan.

I närheten av klocktornet finnsTsarens kanon ochTsarens klocka (ryska:Tsar Kolokol). Den sistnämnda väger 190 000 kg och är 6,6 m hög och är således världens största (existerande)kyrkklocka. Det är dock ingen klocka som används utan den står på marken. Vissa motstridiga källor säger att den har fallit ner i ett torn och därför har en stor spricka.Napoleon I ville ta med sig den tillParis, men på grund av logistikproblemen och vikten fick den stå kvar.

IMBC.

Andra sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]

I stadens centrum liggerRöda torget där de största militärparaderna hölls under sovjettiden. Runt om torget finns bland annatLeninmausoleet ochVasilijkatedralen som är känd för sinalökkupoler. Exempel på andra religiösa byggnader ärKristus Frälsarens katedral ochKazankatedralen.

För vänner avkonst finnsTretjakovgalleriet med ett antal berömda målningar, av bland andraIlja Repin. Förbalett elleropera går man främst tillBolsjojteatern.Allryska utställningscentret, VDNCh (Выставка Достижений Народного Хозяйства, ВДНХ), är också ett av de mest besökta turistmålen.Cirkus Moskva är en mycket populär cirkus i Moskva.Gorkijparken (Парк Культуры) är ett stort, centralt nöjesfält.

Just nu håller man på och bygger ett nytt område i västra Moskva,Moskvas internationella affärscentrum. Området består avskyskrapor och här finns de flesta av Europas tiohögsta byggnader. I Moskva finns även det högstatornet i Europa,Ostankinotornet.

Moskvas tunnelbana är berömd för sin konstnärliga utsmyckning och en sevärdhet i sig.

Transport

[redigera |redigera wikitext]
Sheremetyevo flygplats.

Moskva har totalt fem flygplatser:Sjeremetevos internationella flygplats,Domodedovos internationella flygplats,Bykovoflygplatsen,Ostafievos internationella flygplats samtVnukovos internationella flygplats. Sjeremetievo och Domodedovo är utrikesflygplatserna. 60 procent av alla internationella flygningar hanteras av Sjeremetievoflygplatsen.[9] De olika flygplatserna är belägna olika långt frånMKAD enligt följande: Bykovo: 35kilometer från MKAD, Domodedovo: 22 kilometer, Vnukovo: 11 kilometer, Sjeremetievo: 10 km och Ostafievo: cirka åtta kilometer från ringleden.

Staden är även navet i Rysslands tågnätverk, med dagliga avgångar till destinationer somVladivostok (9 000 kilometer) ochBryssel (2 000 kilometer). Moskva är också utgångspunkten för den så kalladeTranssibiriska järnvägen som gör det möjligt att utan tågbyte åka ända tillKinas östkust och huvudstadenPeking viaMongoliet och dess huvudstadUlan Bator.

I tunnelbanan.

Den lokala transporten i Moskva inkluderarMoskvas tunnelbana, världskänd för de konstnärliga utsmyckningar som finns på många av stationerna, med detaljer som kristallkronor och mosaiker. Detta var ett monument som skulle återspegla Sovjetunionens storhet och styrka. Tunnelbanan invigdes1935 och har i dag tolv linjer fördelade på 200 stationer. Tunnelbanesystemet är ett av världens mest använda med cirka sju miljoner passagerare per dag.[10]

Moskvas Monorail har en linje och sex stationer. Den är totalt 4,7 kilometer lång.

Förorter och intilliggandestäder kan dessutom nås medpendeltåg ochbussar. Pendeltågen till förorterna är avelektrisk typ och kallas på ryska förelektritjka. Det finns även ettspårvagnsnät ochtrådbussnät i staden. Varje dag kör det cirka tre miljoner privatbilar i staden vilket är en kraftig ökning mot tidigare år. Ökningen har medfört en brist på parkeringsplatser samt ökade olyckstillbud. Det finns bara tremotorvägar som passerar Moskva, varavMKAD är en av dem. De andra kallas för "tredje transportringen" och "fjärde transportringen".

Sysselsättning

[redigera |redigera wikitext]

2006 fanns det 8,47 miljoner moskoviter som var arbetsföra. 1,73 miljoner var stadsanställda, 4,42 miljoner var privatanställda och nästan två miljoner var anställda i småföretag. 74 400 personer var arbetslösa.

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Moskva 1400–2002
ÅrFolkmängd
2002
  
10 382 754
1989
  
8 972 300
1979
  
8 142 200
1959
  
6 133 100
1939
  
4 609 200
1926
  
2 101 200
1920
  
1 027 300
1912
  
1 617 157
1897
  
1 038 600
1888
  
753 459
1871
  
601 969
1868
  
416 400
1856
  
368 800
1840
  
349 100
1825
  
241 500
1813
  
215 000
1811
  
270 200
1785
  
188 700
1738
  
138 400
1725
  
145 000
1710
  
160 000
1638
  
200 000
1400
  
40 000

Media

[redigera |redigera wikitext]

Moskva är huvudkvarteret för nästan alla medier (TV,radio och olika sorterstidningar).

Engelskspråkiga media såsomMoscow Times ochMoscow News som är den största[11] och äldsta engelskspråkiga veckotidningen i hela Ryssland.eXile är en nyhetstidning i Moskva känd för sin satiriska inställning och skämt om ryska politiker[12]Expert,Kommersant, ochGazeta är ryskspråkiga medier med huvudkvarter i Moskva.Expert ochKommersant är en av landets ledande och äldsta ryskspråkiga ekonominyhetstidningar.

Andra betydande media i Moskva ärEcho of Moscow, den förstasovjetiska och ryska privata radiokanalen och nyhetsbyrån, ochNTV, en av de första privatägda TV-stationerna i Ryssland. Sedan en lång tid tillbaka har radiostationenRysslands röst sin redaktion i Moskva.

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Moskva var arrangörsort vid deOlympiska sommarspelen 1980. Staden sökteOlympiska sommarspelen 2012, menLondon fick till slut hålla i spelen.Fotbollen är den populäraste sporten, följt avishockey.VM i ishockey 2007 spelades i Moskva. År2013 höllsVM i friidrott i Moskva.Fotbolls-VM 2018 arrangerades i Ryssland, och både invigningsmatchen och finalen spelades påLuzjnikistadion.

I staden ligger ävenCentrala Moskvas Travbana.

Fotboll

[redigera |redigera wikitext]
Luzjnikistadion.

I Moskva finns det åtta fotbollsarenor. Den största ärLuzjnikistadion, som tar 84 745 åskådare. Kända fotbollsklubbar ärDynamo,CSKA,Lokomotiv ochTorpedo. DessutomSpartak, som spelar sina hemmamatcher på Luzjnikistadion. Samma stadion var värd förChampions League-finalen 2008.

Huliganism

[redigera |redigera wikitext]

År2002 attackerades ett dussintalirländska fotbollsfans i Moskva vid en match mellanRysslands ochIrlands landslag av en gruppnynazister. En av irländarna dog senare på grund av sina skador. Senare samma år, under en match mellan Rysslands ochJapans landslag i en VM-match, spelad i Japan men som direktsändes till en folkmassa påPusjkintorget, blev det våldsamt bland folkmassan efter matchen, som slutade med förlust för Ryssland. Folkmassan slog sönder fönster, slog sönder och brände bilar och plundrade affärer. Fyra japanska studenter misshandlades och fler än 100 personer skadades.[13] Moskva är även känt för att ha separata huliganfirmor för kvinnor.

Vänorter

[redigera |redigera wikitext]
Sjuchovtornet,1963, Moskva.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanijArkiverad 3 april 2012 hämtat från theWayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 22 augusti 2010.
  2. ^ [abcd]ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar)Arkiverad 14 maj 2020 hämtat från theWayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 21 augusti 2015.
  3. ^”The Moscow City Mayor”. The Moscow City Mayor. Government of Moscow. Arkiverad frånoriginalet den August 23, 2011.https://web.archive.org/web/20110823154527/http://old.mos.ru/wps/portal/EnglishVersion?rubricId=14107. Läst 18 mars 2010. Arkiverad 23 augusti 2011 hämtat från theWayback Machine.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 23 augusti 2011.https://web.archive.org/web/20110823154527/http://old.mos.ru/wps/portal/EnglishVersion?rubricId=14107. Läst 4 maj 2016. 
  4. ^”Moskva” (på norska). Store norske leksikon.https://snl.no/Moskva. Läst 22 februari 2017. 
  5. ^”Climate monitoring”. Arkiverad frånoriginalet den 16 juli 2011.https://web.archive.org/web/20110716070527/http://www.pogoda.ru.net/monitor.php?id=27612&month=7&year=2010. Läst 27 juli 2006. 
  6. ^”Moskva” (på engelska). World Weather Information Service.http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=206. Läst 22 februari 2017. 
  7. ^ [ab]Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil)Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från theWayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 25 juni 2012.
  8. ^Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil)Arkiverad 24 september 2015 hämtat från theWayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 22 augusti 2010.
  9. ^”Moscow Airports”. Go-Russia. 7 oktober 2007. Arkiverad frånoriginalet den oktober 11, 2007.https://web.archive.org/web/20071011092857/http://go-russia.com/angela.php. Läst 7 oktober 2007. 
  10. ^”Основные технико-эксплуатационные характеристики метрополитенов за 2014 год (Viktiga tekniska och operativa data för tunnelbanan 2014)”. международная ассоциация «Метро»/International Metro Association.http://asmetro.ru/upload/docs/2014.pdf. Läst 25 juni 2016. 
  11. ^”Advertising Information”. The Moscow Times. Arkiverad frånoriginalet den 6 juli 2000.https://web.archive.org/web/20000706192159/http://www.themoscowtimes.com/doc/Adv.html. Läst 6 juli 2006. 
  12. ^McMeekin, Sean (1 januari 2001). ”From Russia With Malice”. Reason Online. Arkiverad frånoriginalet den 5 juli 2006.https://web.archive.org/web/20060705121937/http://reason.com/0101/cr.sm.from.shtml. Läst 6 juli 2006. 
  13. ^Bomko, Jurij och Novik, Gennadij (9 juni 2002). ”Moscow riots after Japan defeat”. ESPN Soccer Network. Arkiverad frånoriginalet den 17 mars 2006.https://web.archive.org/web/20060317045556/http://worldcup.espnsoccernet.com/story?id=215446&lang=us. Läst 20 juli 2006. 

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Huvudstäder iEuropa
Albanien Albanien:Tirana
Andorra Andorra:Andorra la Vella
Belarus Belarus:Minsk
Belgien Belgien:Bryssel
Bosnien och Hercegovina Bosnien-Hercegovina:Sarajevo
Bulgarien Bulgarien:Sofia
Danmark Danmark:Köpenhamn
Estland Estland:Tallinn
Finland Finland:Helsingfors
Frankrike Frankrike:Paris
Färöarna Färöarna:Tórshavn
Gibraltar Gibraltar
Grekland Grekland:Aten
Guernsey Guernsey:St. Peter Port
Irland Irland:Dublin
Island Island:Reykjavík
Isle of Man Isle of Man:Douglas
Italien Italien:Rom
Jersey Jersey:Saint Helier
Kroatien Kroatien:Zagreb
Lettland Lettland:Riga
Liechtenstein Liechtenstein:Vaduz
Litauen Litauen:Vilnius
Luxemburg Luxemburg:Luxemburg
Malta Malta:Valletta
Moldavien Moldavien:Chișinău
Monaco Monaco:Monte Carlo
Montenegro Montenegro:Podgorica
Nederländerna Nederländerna:Amsterdam
Nordmakedonien Nordmakedonien:Skopje
Norge Norge:Oslo
Polen Polen:Warszawa
Portugal Portugal:Lissabon
Rumänien Rumänien:Bukarest
Ryssland Ryssland:Moskva
San Marino San Marino:San Marino
Schweiz Schweiz:Bern(de facto)
Serbien Serbien:Belgrad
Slovakien Slovakien:Bratislava
Slovenien Slovenien:Ljubljana
Spanien Spanien:Madrid
Storbritannien Storbritannien:London
Sverige Sverige:Stockholm
Tjeckien Tjeckien:Prag
Tyskland Tyskland:Berlin
Ukraina Ukraina:Kiev
Ungern Ungern:Budapest
Vatikanstaten Vatikanstaten
Åland Åland:Mariehamn
Österrike Österrike:Wien
Huvudstäder i ickesuveräna stater i kursiverad stil.
v  r
Hjältestäder i före dettaSovjetunionen
v  r
Städer iMoskva oblast
Huvudort:Moskva
Coat of Arms of Moscow oblastFlag of Moscow oblast
v  r
Rysslands administrativa indelning
 
Federala distrikt
 
Federationssubjekt
Delrepubliker
Kraj
Oblast
Federala städer
Autonoma oblast
Autonoma distrikt
v  r
Stationer längsTranssibiriska järnvägen
Stationer
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Moskva&oldid=59026500
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp