Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Mordet på John F. Kennedy

Koordinater:32°46′45″N96°48′31″V / 32.77903°N 96.80867°V /32.77903; -96.80867
Från Wikipedia
Mordet på John F. Kennedy
USA:s presidentJohn F. Kennedy, hustrunJacqueline ochTexas guvernörJohn Connally i bilkortegen i Dallas, Texas, omedelbart före mordet.
PlatsUSADealey Plaza,Dallas,Texas
Koordinater32°46′45″N96°48′31″V / 32.77903°N 96.80867°V /32.77903; -96.80867
Datum22 november1963
12:30 (CST (UTC-6))
MålJohn F. Kennedy
AttacktypPrickskytte
Vapen6,5 × 52 mmitaliensk Carcano M91/38repetergevär
Dödsoffer1 (president Kennedy)
Skadade2 (governör Connally,James Tague)
Misstänkt gärningsmanLee Harvey Oswald
Karta
President Kennedy och hustrun Jacqueline anländer till flygplatsenLove Field iDallas den 22 november 1963.
Lee Harvey Oswald mellan två polismän då Jack Ruby dyker upp och skjuter ihjäl honom.

Mordet på John F. Kennedy ägde rum fredagen den 22 november 1963 klockan 12.30CST (18.30UTC) iDallas iTexas. Bilkortegen med USA:s presidentJohn F. Kennedy och hans fruJacqueline samt TexasguvernörenJohn Connally och dennes fru Nellie färdades på Dealey Plaza, då presidenten träffades av flera skott, både i halsen och i huvudet. Även John Connally träffades. Presidenten fördes i ilfart till Parkland Memorial Hospital, där han dödförklarades en halvtimme senare, klockan 13.00. En utredning tillsatt av den nye presidentenLyndon B. Johnson kom fram till attLee Harvey Oswald ensam mördade Kennedy och skadade Texasguvernören John Connally; denna utredning kom inofficiellt att bli känd somWarrenkommissionen. Initialt stödde en majoritet av den amerikanska allmänheten kommissionens slutsatser, men senare undersökningar pekar på att en majoritet av amerikanerna misstänker en konspiration.[1] En utredning av den amerikanska kongressen – United States House Select Committee on Assassinations (HSCA) – kom också fram till att Kennedymordet troligen utfördes konspiratoriskt.[2] Men denna utredning pekade inte ut vilka personer eller grupper som var inblandade i mordet förutom Lee Harvey Oswald. Kennedymordet är än idag omdebatterat och har givit upphov till en mängd teorier.

Bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Kennedy besökte Texas för att bygga upp stöd inför det kommande valet 1964. Därtill ville han lösa en intern konflikt inom det demokratiska partiet i Texas.[3] En månad innan Kennedy åkte till Dallas hadeAdlai Stevenson, USA:s FN-ambassadör, blivit attackerad där och detta visste Kennedy om.[4] SenatorJ. William Fulbright hade varnat Kennedy för att åka dit. I samband med ett tidigare besök av Adlai Stevenson hade flygblad delats ut med Kennedys ansikte både framifrån och i profil och med texten "Efterlyst för högförräderi" samt med anklagelser riktade mot denne för att lämna över makten till ett kommunistkontrolleratFN. Dallas var således inte riskfritt, men just därför hade Kennedy menat att han inte kunde undvika staden; detta skulle ha sett ut att vara ett tecken på svaghet. Besöket iHouston den 21 november hade dessutom gått över förväntan.[5]

Mordet

[redigera |redigera wikitext]

President Kennedy färdades tillsammans med sin hustru Jacqueline, som bar en rosa dräkt designad avCoco Chanel,[6], guvernören John Connally och hans fru Nellie i en öppen limousin. Klockan 12.30 kom bilkortegen till Dealey Plaza, en öppen plats omgiven av några höga byggnader och gräsbevuxna kullar, och när den passeradeTexas School Book Depository på Elm Street, med en av kullarna rakt framåt, hördes skott. Warrenkommissionen hävdar, liksom en majoritet av vittnena, att tre skott avfyrades.[7] Enligt både Warrenkommissionen ochHSCA träffade en kula Kennedy högt upp på ryggen och kom ut från halsen för att sedan även skadaJohn Connally[8][9]. En andra kula träffade sedan Kennedy i huvudet och slet bort delar av skallbenet och hjärnan. Enligt bägge utredningarna gick kulan in i Kennedy bakifrån. Warrenkommissionen säger inte om detta var kula två eller tre av alla som avfyrades, medan HSCA hävdar att detta var det fjärde och sista skottet. Bilen tog sig på fyra minuter till Parkland Memorial Hospital, där presidenten dödförklarades klockan 13.00. Guvernörens skador var inte livshotande.[10]

Initial utredning

[redigera |redigera wikitext]

Lee Harvey Oswald var anställd vid Texas School Book Depository och hans chef rapporterade till Dallaspolisen att han var försvunnen strax efter mordet.[11] Oswald greps drygt en timme efter mordet på Kennedy, men då för mordet på DallaspolisenJ.D. Tippit som ska ha fått syn på Oswald i stadsdelen Oak Cliff, belägen cirka fem kilometer från Dealey Plaza.[12] Enligt vittnen klev Tippit ur sin bil för att gripa Oswald, men då sköt Oswald honom med fyra skott. Nästa person att få syn på Oswald var skoaffärsinnehavaren Johnny Brewer som såg Oswald bete sig underligt, som om han försökte gömma sig genom att gå in i entrén till skoaffären. Brewer följde därefter Oswald längs gatan och såg honom smyga in i biografen Texas Theatre utan att betala. Brewer uppmärksammade personal i biografen om detta och de ringde i sin tur polisen[13][14]. Ett stort antal poliser anlände snabbt och de kunde efter visst handgemäng gripa Oswald.

På sjätte våningen av Texas School Book Depository fann Dallaspolisen ett Carcano-gevär medkikarsikte[15], som visade sig tillhöraLee Harvey Oswald. Dennesfingeravtryck återfanns även på geväret. I hans plånbok fann man två ID-kort, ett med hans riktiga namn och ett med namnet "Alek Hidell". När det framgick att Oswald var anställd vid Texas Book Depository förstod man att han kunde vara attentatsmannen. Teorin är att han först ska ha åkt buss och därpå taxi hem och hämtat enrevolver innan han gick ut på stan, där han hade stoppats av Tippit och då skjutit denne.[16]

Den 24 november skulle Oswald flyttas från häktet till ettfängelse. Även om det kommit in hotfulla telefonsamtal nöjde man sig med att försöka ta honom ner till källargaraget och sedan transportera honom i en omärkt polisbil. Polischefen hade dessutom ordnat så att pressen skulle kunna närvara. I trängseln bland trettio reportrar och sjuttio polismän dök plötsligtJack Ruby upp, en småkriminell nattklubbsägare medmaffiakontakter, drog fram en revolver, yttrade "you killed my President, you rat" och sköt Oswald i magen. Medvetslös fördes Oswald till sjukhus, där han avled någon timme senare.[17]

Några timmar efter mordet på Oswald höll allmänne åklagarenHenry Wade enpresskonferens, där han framlade bevismaterialet och det rekonstruerade händelseförloppet: flera personer hade sett en person på sjätte våningen i Texas Book Depository med ett gevär i händerna. Där hade man även funnit lådor som placerats så att de dolde en person som satt i fönstret från andra personer i närheten, tre patronhylsor, mordvapnet samt ett handavtryck från Lee Harvey Oswald. När denne kom till arbetet på morddagen hade han haft med sig ett avlångt paket och hans hustru vittnade om att geväret funnits i huset kvällen före attentatet, men sedan försvunnit.[18]

Warrenkommissionen överlämnar sin rapport till president Johnson.

Fem dagar senare tillsatte den nyblivne presidentenLyndon B. JohnsonWarrenkommissionen, ledd avHögsta domstolens ordförandeEarl Warren, med fyra kongressledamöter, tidigare CIA-chefenAllen Dulles ochJohn J. McCloy, tidigare världsbankschef, med syfte att klarlägga vad som skett. Rapporten framlades den 27 september 1964 och den 24 november publicerades vad som angavs vara allt material som de fått fram, men där i själva verket en hel del utelämnats. Slutsatsen var hur som helst att ingen konspiration existerat och att både Lee Harvey Oswald och Jack Ruby agerat på eget bevåg.[19]

Kritik och konspirationsteorier

[redigera |redigera wikitext]

AdvokatenMark Lane, som redan tidigt ifrågasatt bilden av Oswald som den ensammemördaren, publicerade 1966 bokenRush to Judgement, i vilken han hävdade att skott även avlossats framifrån från "the grassy knoll", den gräsbeklädda kullen snett till höger framför bilens färdriktning. Samma år kritiserade journalisten Jay Epstein Warrenkommissionen för att ha arbetat under hård press för att snabbt bli klar och även att "tillvarata nationella säkerhetsintressen". Snart framlades även annan kritik, därSylvia Meager kunde visa på utelämnanden, direkta felaktigheter, motsägelser och förbiseenden i kommissionens arbete.Josiah Thompson fick tillgång till vad som hävdas var tidningen Life's inköpta original avZapruderfilmen, och hävdade att det rörde sig om tre skyttar, där den som dödade presidenten befann sig på kullen. Distriktsåklagaren Jim Garrison iNew Orleans väckteåtal mot Clay Shaw för attentatet, men misslyckades fullständigt och drog därigenom ett löjets skimmer över konspirationsteorierna för en tid framöver.[20]

Året 1976 tillsattes "United States House Select Committee on Assassinations" (HSCA 1976–1979) för att undersöka morden på Kennedy 1963 och påMartin Luther King 1968. Denna fastslog att Oswald avlossade fyra skott, varav två träffade och ett var dödande, men även att akustiska bevis förelåg för att ytterligare en person avlossat skott och att det hela sannolikt rörde sig om enkonspiration. Bakom denna skulle inte ligga vare sigSovjetunionens ellerKubas regeringar,Secret Service,FBI ellerCIA, ej heller organisationer för kubanskaCastro-motståndare ellermaffian, men möjligen kunde enskilda medlemmar ur de två senare ha varit inblandade. Konspirationen ifråga var istället snarast mellan Lee Harvey Oswald och en annan person, avWashington Post kallad "Oswald Harvey Lee", men avfärdad som en "klon".[21]

De akustiska bevisen i fråga kom från en polisman som haft radion på, varvid det hela inspelats. På upptagningen hördes inga skott men däremot kunde ekoimpulsmönster från fem misstänkta gevärsskott detekteras med hjälp av oscilloskop. Därpå arrangerades testskjutningar på Dealey Plaza i Dallas varpå fyra gevärsskott avlossade från skolbokslagret samt ett gevärsskott från det vita staketet på "grassy knoll" matchades exakt med de fem misstänkta ekoimpulsmönsten identifierade inledningsvis. Att endast "fyra" skott presenterades som säkra gevärsskott av HSCA berodde på att dess chef, juristen Robert Blakey,[1] påstod att Kongressen inte skulle acceptera fyndets politiska implikationer och att det därför räckte med "fyra" skott eftersom ju ett av dessa trots allt avlossades framifrån och därmed bevisade en konspiration. Den här 'politiska' manövern har därefter skapat stor förvirring och använts av de som vill avfärda studiens metoder och slutsatser som ovetenskapliga. Vad gäller konspirationen och maffiamedlemmar var detCarlos Marcello, maffiaboss iNew Orleans, som åsyftades. Denne skall efter mordet ha hyrt Ruby för att döda Oswald efter dennes arrestering. FBI avfärdade dock kommissionens åsikter på denna punkt.[22]

Floran avkonspirationsteorier gällande mordet är rik, och inför 30-årsdagen 1993 satteNewsweek,CBS ochThe Washington Post upp ett lag reportrar som gick igenom materialet. De kom fram till att trots att Warrenkommissionen med rätta kunde anklagas för vissa missgrepp, så inverkade detta inte på slutresultatet. Missgreppen sades dock ligga till grund för att konspirationsteorierna kunde flöda så fritt. Trots detta är det fler amerikaner som tror på olika konspirationsteorier än på Warrenkommissionen.[23][24][25]

År 2006 lanseradeBBC en teori i en dokumentär attKuba låg bakom mordet på John F. Kennedy.[26]

Populärkultur

[redigera |redigera wikitext]

Filmatiseringar

[redigera |redigera wikitext]

Musik

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Gary Langer (16 november 2003). ”John F. Kennedy’s Assassination Leaves a Legacy of Suspicion”. ABC News.http://abcnews.go.com/images/pdf/937a1JFKAssassination.pdf. Läst 16 maj 2010. 
  2. ^”Findings of the Select Committee on Assassinations in the assassination of President John F. Kennedy”. United States National Archives. 1979. Arkiverad frånoriginalet den 28 maj 2010.https://web.archive.org/web/20100528122900/http://www.archives.gov/research/jfk/select-committee-report/. Läst 16 maj 2010. 
  3. ^”November 22, 1963: Death of the President” (på engelska).John F. Kennedy Presidential Library & Museum. 5 augusti 2012.http://www.jfklibrary.org/JFK/JFK-in-History/November-22-1963-Death-of-the-President.aspx. Läst 5 augusti 2012. 
  4. ^Schlesinger, Arthur M. Jr, A Thousand Days, s. 931–932.
  5. ^Rystad (2006), s. 196–197.
  6. ^Charles Roux, Edmonde (2005). The World of Coco Chanel, Friends Fashion Fame. sid. 367.ISBN 978-0-500-51216-6. Läst 16 augusti 2019 
  7. ^”Dealey Plaza Earwitnesses”. Mcadams.posc.mu.edu. 24 april 2006. Arkiverad frånoriginalet den 2 juli 2010.https://web.archive.org/web/20100702202638/http://mcadams.posc.mu.edu/shots.htm. Läst 31 juli 2010. 
  8. ^Warren Commission Report,Chapter 1: Summary and Conclusions, s. 18–19.
  9. ^HSCA Report, s. 41–46.
  10. ^Rystad (2006), s. 197–199.
  11. ^Testimony of Roy TrulyArkiverad 8 augusti 2017 hämtat från theWayback Machine., Warren Commission Hearings and Exhibits, vol. 3, s. 230.
  12. ^Testimony of Helen Markham, Warren Commission Hearings and Exhibits, vol. 3, s. 307.
  13. ^Testimony of Johnny Calvin Brewer, 7 H 3–5.
  14. ^Testimony of Julia Postal, 7 H 11.
  15. ^”John F. Kennedy Assassination Homepage :: Warren Commission :: Report :: Page 645”. Jfk-assassination.de. 5 december 2004. Arkiverad frånoriginalet den 27 september 2010.https://web.archive.org/web/20100927011900/http://jfk-assassination.de/warren/wcr/page645.php. Läst 31 juli 2010. 
  16. ^Rystad (2006), s. 199.
  17. ^Rystad (2006), s. 200.
  18. ^Rystad (2006), s. 202–203.
  19. ^Rystad (2006), s. 203–204.
  20. ^Rystad (2006), s. 205–207.
  21. ^Rystad (2006), s. 208–210.
  22. ^Rystad (2006), s. 210.
  23. ^Rystad (2006), s. 218.
  24. ^Langer, Gary (16 november 2004). ”Legacy of Suspicion” (på engelska).ABC News.http://abcnews.go.com/sections/wnt/US/JFK_poll_031116.html. Läst 22 november 2011. 
  25. ^Murphy, Jarrett (21 november 2003). ”40 Years Later: Who Killed JFK?” (på engelska).CBS News. Arkiverad frånoriginalet den 29 februari 2012.https://www.webcitation.org/65nkiaN31?url=http://www.cbsnews.com/stories/2003/11/20/national/main584668.shtml. Läst 22 november 2011. 
  26. ^”JFK assassination 'was Cuba plot'” (på engelska).BBC News. 4 januari 2006.http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4582488.stm. Läst 22 november 2011. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Bishop, Jim (1968) (på engelska). The Day Kennedy Was Shot: An Uncensored Minute-by-Minute Account of November 22, 1963. New York: Funk & Wagnalls 
  • Rystad, Göran (2006). Politiska mord – det yttersta argumentet. Lund: Historiska media.ISBN 91-85377-80-5 
  • Schlesinger, Arthur M. Jr. (1965). A Thousand Days – John F. Kennedy in the White House. New York, USA: Fawcett Premier Books.ISBN 0-449-30021-8 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Lawrence, Lincoln (1968). Dirigerat mord?. Halmstad: Spektra 
  • Manchester, William (1967). En presidents död: 20–25 november 1963. Stockholm: Bonnier 
  • Villius, Hans (1971). Skotten i Dallas: mordet på president Kennedy. Stockholm: Sveriges Radio 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mordet_på_John_F._Kennedy&oldid=58081572
Kategorier:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp