| Danmarks konung | |
.svg) | |
| Titel | Kongen af Danmark (svenska: Danmarks konung) |
|---|---|
| Residens | Amalienborg |
| Säte | Köpenhamn |
| Mandatperiod | Livstid |
| Förste innehavare | Ongendus(700-talet) första omnämnda kung (Alkuin) Gorm den gamle(900-talet) skriftligt belagt (inhemskakällor) |
| Inrättat | omdiskuterat |
| Efterträdare | Kronprins Christian |
| Webbplats | kongehuset.dk |
| Danmarks statsskick | |
 Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlag | |
|---|---|
| Danmarks rikes grundlag | |
| Lagstiftande makt | |
| Folketinget | |
| Monarken | |
| Verkställande makt | |
| Monarken | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Ministerier | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Administrativ indelning | |
| Regioner | |
| Kommuner |
|
| Arvföljden efterFrederik X |
|---|
| Danmarks monarki |
Danmark är enkonstitutionell monarki där landetsstatschef ärkung ellerregerande drottning som tillsätts efter en avFolketinget (Danmarkslagstiftande församling) i lag fastställdtronföljd.[1]
Danmark har varit enmonarki så långt tillbaka i tiden som det finns skriftliga källor överlandets historia. Mellan 1660 och 1848 råddeenvälde.Huset Oldenburg har regerat Danmark sedan 1448 och sidogrenenSchleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg tillträdde tronen medKristian IX 1863.
Frederik X av Danmark är Danmarks kung sedan den14 januari2024. Hans äldste son,kronprins Christian (född 2005) är landetstronföljare.
Den danska monarkin är bland de äldsta kontinuerliga i världen och kan med säkerhet dateras tillGorm den gamle (död kring år 958). Det danska kungariket var från början ett valkungadöme; men i praktiken var valet oftast begränsat till den regerande monarkens äldste son. I gengäld måste kungen underteckna enhandfästning, som reglerade maktförhållandet mellan denne och undersåtarna.
De äldre grenarna av den danska kungasläkten utdog 1448 medKristofer av Bayern. Efterträdare blevgreven av Oldenburg somKristian I och denne blev stamfar för den huvudlinje som satt utan avbrott på Danmarks tron fram till 1863, då den siste i huvudlinjen avled.
Vid införande av enväldet vid nyåret 1660/61, efter denmisslyckadesvenska belägringen av Köpenhamn, infördes en regelrättarvsmonarki. Arvföljden gick efter principen omprimogenitur med möjlighet för kvinnlig arvsrätt i andra hand, blev fastställt i 1665 års Kongelov, som även reglerade kungahusets inre angelägenheter. De senare delarna av Kongeloven kvarstod också efter 5 juni 1849, då enväldet upphörde och en konstitutionell monarki infördes.
Huvudlinjens siste kung,Fredrik VII, dog 1863 utan barn. Tronen gick enligt 1853 års Arvefølgelov till prins Christian avGlücksborg, en ättling påsvärdslinjen tillKristian III och vars hustru var betydligt närmare släkt med huvudlinjen (systerdotter tillKristian VIII). Denne blev somKristian IX stamfar till dennuvarande kungaätten på Danmarks tron.
Den danska monarken är enligtDanmarks rikes grundlag innehavaren av den högstaverkställande makten, liksom av den lagstiftande makten tillsammans medFolketinget, men kungamakten kan enligt grundlagen enbart utövas genom ministrarna.[2] Monarken är den som utser och entledigarlandets statsminister, som är den ledamot avFolketinget som är ledare för det största partiet eller den största koalitionen av partier, enligtparlamentarismens grundprincip.[3]
Monarkens underskrift tillsammans med ansvarig ministers namnteckning krävs för attlagar,förordningar och andrarättsakter ska äga giltighet. Åtta gånger om året sammanträder monarken, tronföljaren och regeringen i statsrådet där statshandlingar officiellt undertecknas.[4][5]
Monarken är värd för inkommande utländska statsbesök och reser på statsbesök i utlandet samt ackrediterar utlända ambassadörer i Danmark samt utfärdar danska ambassadörerskreditivbrev.[3]
Monarken är herre och stormästare för landetsstatsordnar –Elefantorden ochDannebrogorden.[6] Därtill kvartstår alltjämträtten att adla, även om den sällan används (enbart två gånger underMargrethe II:s tid på tronen). Monarken måste enligt grundlagen vara medlem avDanska folkkyrkan som är denevangelisk-lutherskastatskyrkan.
Representation och residens
SeLista över Danmarks regenter
Tronföljdslagen från 1953 (Tronfølgeloven) begränsar arvsrätten till Danmarks tron tillKristian X:s legitima ättlingar. Innan 1953 års lag antogs gällde agnatiskprimogenitur, d.v.s. att enbart män kunde ärva tronen. Om ändringen 1953 inte hade genomförts hadeFredrik IX, som saknade en son, inte efterträtts av sin äldsta dotterMargrethe utan av sin brorPrins Knud. Man ändrade sålunda till agnatisk-kognatisk primogenitur, likt vad som gällt länge i Storbritannien.
Sedan 2009 har Danmark kognatiskprimogenitur, likt vad som gällt i Sverige sedan 1980, d.v.s. att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön.
Wikimedia Commons har media som rörDanmarks monarki.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||
