Den här artikeln eller det här avsnittetinnehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras.(2021-07) Motivering:Monarker föds och dör, inte alltid det uppdaterats. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom attredigera artikeln eller diskutera saken pådiskussionssidan.
Länder som har monarki som statsskick
Monarki (frångrekiskamonos, 'en', ocharchein, 'att härska') är ettstatsskick i vilketstatschefen är enmonark. Det har tidigare i historien ofta funnitsvalmonarkier, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid iarv inom en och sammaätt. Något som skiljer en monarki från enrepublik är att i en monarki är monarken oftaststatschef på livstid, medan statschefen i en republik normalt är vald för en viss ämbetsperiod. Det finns i dag 29 monarkier i världen.
Monarkin har olika namn beroende på vilken titel statschefen har. Är det enkonung ellerdrottning kallas denkonungadöme. Är det enhertig ellerhertiginna kallas denhertigdöme. Är det enfurste ellerfurstinna kallas denfurstendöme. Är det enkejsare eller kejsarinna kallas denkejsardöme. Är det enpåve kallas denpåvedöme. Är det ensultan kallas densultanat. Är det enemir kallas denemirat.
Monarkin är en av de äldsta formerna av statsstyre och har sin grund i hurstammar styrdes. Många monarkier har sin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha korats direkt av dessa (”konung av Guds nåde”). Monarken tänktes styra på nåd av gudomligheten och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken var härskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var konung, präst och gud i en och samma person. KejsarHirohito av Japan avsade sig sin gudomliga status efter andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarande vara ättling till solgudinnanAmaterasu. I Thailand liksom i Kambodja anses konungafamiljen ha i det närmaste gudomlig status. Så var även fallet i de för-columbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper ellerkaster i samhället.
Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bliparlamentära demokratier. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkens makt genom att blikonstitutionella monarkier. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier i vilka monarken är enväldig, exempelvisBrunei,Bhutan,Kuwait,Saudiarabien ochSwaziland. I andra länder, somJordanien ochMarocko, har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtal monarkier statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; iLiechtenstein har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.
I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, uråldrig kontinuitet och för statsskicket i sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sina undersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara ”folklig”, men bör ändå upprätthålla en viss distans till gemene man. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsad eller – som i Sverige – ingen politisk makt. En suverän, även utan politisk makt, fungerar som en gemensam ”galjonsfigur” för landets invånare oavsett ursprung och politisk hemvist.
Medan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, har monarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utan kanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’[1] och exempelvis den aztekiska härskartitelntlatoani betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare är oftast en feminin form av den manliga titeln, men det nordiska ’drottning’ och engelskans ’queen’ utgör ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, konung respektive kejsare. Ett par utländska titlar har emellertid letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd.
Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande:
Reglerna försuccessionsordning varierar i olika monarkier, men generellt i enkonstitutionell monarki regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ettparlament. I en arvmonarki gårstatschefens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebär successionen att monarken skall efterträdas genomprimogenitur, det vill säga att hans äldste son står först i tur, därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå kommer döttrarna i fråga. Om ingen lämplig tronarvinge står till buds kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands konungahus. Månget krig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande länderna varit oklara.
I en delautokratier, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som omstatschefsrollen går i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvisNordkorea ochSyrien. I sådana länder är det en omöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med det ledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposterde facto av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundar sig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen (parlamentarism).
En monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis iFrankrike ochRyssland), genom att monarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis iTyskland) eller genom en folkomröstning där folket väljer att i stället bilda enrepublik (exempelvis iItalien).
I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvisEngland ochSpanien). I några fall har monarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947 och 1975 ochUngern mellan 1920 och 1944.
En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och vars anhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad, kallas förtronpretendent.
Andorra är världens endasamfurstendöme (franskaco-principauté, katalanskaco-principat) därFrankrikes president och biskopen iUrgel ärstatschefer. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvisFörenade arabemiraten där monarkerna tillsammans väljer en president. IMalaysia finns det en federalkonung som kallasYang di-Pertuan Agong (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de niosultanerna som är arvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia.Samoa var fram till 2007 delvis en monarki medMalietoa Tanumafili II som furste/konung (hans titel varmalietoa) på livstid men samregerande med en demokratiskt vald president.
Förutom att vara denromersk-katolska kyrkans ledare är påven även härskare överVatikanstaten. Eftersom katolska präster måste leva icelibat kan han således inte ge upphov till någon biologisk arvtagare. Hans efterträdare väljs därför av kardinalerna vid en så kalladkonklav. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes bland släktingarna i dessa familjer. (Se vidarenepotism.)
Regenterna i de sju monarkier (emirat) som bildar Förenade arabemiraten väljer en av dem själva till president. Historiskt sett har oftastemiren avAbu Dhabi valts.
Det förekommer att vissa monarker går ihop och bildar en federal regering; exempelvis bestårFörenade arabemiraten av fleraemirat ochMalaysia består av flerasultanat. I vissa länder kan monarker eller stamhövdingar fortsätta att existera som härskare av en provins eller ett territorium som ingår i en republik. Det är inte ovanligt att dessa styrelseformer liknar en traditionell monarki; monarken har ett hov, prestige och inflytande samt ibland även centralmaktens välsignelse för sin verksamhet. Andra submonarker verkar i det fördolda eller till och med i exil.
Rådet för territorietWallis- och Futunaöarna består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation medAssemblée territoriale.
Rådet för territorietWallis- och Futunaöarna består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation medAssemblée territoriale.
Rådet för territorietWallis- och Futunaöarna består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation medAssemblée territoriale.
Även om konungen inte har någon politisk makt erhåller han ett stipendium från Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stöd blandzulufolket i KwaZulu-Natal.
Självständiga monarkier som tidigare har varit republiker
.jpg)
.png)
_(cropped).jpg)
.jpg)
