Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Minneapolis

Koordinater:44°58′55″N93°16′9″V / 44.98194°N 93.26917°V /44.98194; -93.26917
En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet.
Från Wikipedia
Minneapolis
Stad (city)
Minneapolis flagga
LandUSA USA
DelstatMinnesota
CountyHennepin County
Höjdläge264 m ö.h.
Koordinater44°58′55″N93°16′9″V / 44.98194°N 93.26917°V /44.98194; -93.26917
Area148,84 km² (2010)[3]
Folkmängd429 954 (2020)[4]
Befolkningstäthet2 889 invånare/km²
Grundad1850[1]
BorgmästareJacob Frey (2018–) (Minnesota DFL)[2]
TidszonCST (UTC-6)
 - sommartidCDT (UTC-5)
ZIP-kod55401, 55402, 55403, 55404, 55405, 55406, 55407, 55408, 55409, 55410, 55411, 55412, 55413, 55414, 55415, 55416, 55417, 55418, 55419, 55420, 55421, 55422, 55423, 55424, 55425, 55426, 55427, 55428, 55429, 55430, 55431, 55432, 55433, 55434, 55435, 55436, 55437, 55438, 55439, 55440, 55441, 55442, 55443, 55444, 55445, 55446, 55447, 55448, 55449, 55450, 55454, 55455, 55458, 55459, 55467, 55470, 55474, 55479, 55480, 55483, 55484, 55485, 55486, 55487 och 55488
Riktnummer612
GNIS-kod655030
Geonames5037649
5037657
Översiktskarta
Översiktskarta
Översiktskarta
Minnesotas läge i USA
Minnesotas läge i USA
Minnesotas läge i USA
Wikimedia Commons: Minneapolis
Webbplats: https://www.minneapolismn.gov/
Redigera Wikidata

Minneapolis (IPA/ˌmɪniˈæpəlɪs/) är den största staden i delstatenMinnesota iUSA och är residensstad icountytHennepin.[5] Staden ligger på båda sidor omMississippifloden precis norr om flodens sammanflöde med flodenMinnesota och gränsar tillSaint Paul,Minnesotas huvudstad. Tack vare att staden ligger precis bredvid Saint Paul kallas städernaTwin cities (Tvillingstäderna). De två städerna utgör det fjortonde största storstadsområdet iUSA, med 4,1 miljoner invånare.[6]United States Census Bureau uppskattade invånarantalet i själva Minneapolis till 407 207 år2016.[7] Staden är rik på vatten med över 20 sjöar, våtmarker, åar och vattenfall samtMississippifloden. Minneapolis var en gång i tiden världens största mjölproducent och ett nav för timmerindustri. Idag är staden ett stort affärscentrum, ett av de största mellanChicago ochSeattle.[8] Minneapolis hör till USA:s mest bildade städer och har många kulturella organisationer som drar kreativa människor till staden förteater,bildkonst,författarskap ochmusik. Invånarna har länge haft stöd av publika sociala program samt genom privat och kollektivfilantropi.[9][10]

Namnet Minneapolis består avsiouxspråkets ord för vatten,mni[11], ochpolis, det grekiska ordet för stad.[12] Minneapolis kallas ävenCity of Lakes ochMill City.[8]

Minneapolissigill togs upp av Minneapolisstadsråd den5 juni1878. Sigillet består av en sköld centrerad på en rund form. Skölden består av en illustrerad vy överSaint Anthonyfallen, den gamlahängbron överMississippifloden, kvarnar och stadensskyline. Symbolerna i förgrunden är enplogbill, en skyl, en tunnamjöl, ettkugghjul, en storcirkelsåg och en trave virke. Ovan skölden, bland solstrålarna, står stadens mottoEn Avant, vilket är franska för "Framåt".

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Taoyateduta var en av de 121siouxledare som från 1837 till 1851 gav upp det som idag är Minneapolis[13]
Mdewakantons traditionella bosättningsområde

Dakota, den östliga grupperingen inomSiouxfolket, var regionens enda invånare ända tillsfranska utforskare kom dit runt 1680. USA:s regering pressadeMdewakantonfolket att sälja sitt land vilket tillät folk från väster att bosätta sig där.Minnesota Territorial Legislature godkände Minneapolis som stad på Mississippis västbank 1856.[14][15] År 1867 blev Minneapolis storstad,[15] vilket var samma år som järnvägsförbindelsen mellan Minneapolis ochChicago öppnades.[16] Staden slogs ihop medSt. Anthony 1872.[17][16]

Minneapolis utvidgades runtSaint Anthonyfallen, Mississippiflodens högsta vattenfall. Mjölnare hade använt vattenkraft sedan hundrataletf.Kr.,[18] men resultaten var så påtagliga mellan 1880 och 1930 att staden har beskrivits somdet största direktproducerande vattenkraftscentrat världen någonsin skådat.[19] För länge sedan var skogsindustrin i norraMinnesota så omfattande att 17 sågverk opererade med hjälp av fallets kraft. År 1871 fanns det på den västra flodbanken 23 fabriker, som valskvarnar, spinnerier, järnverk, järnvägsverkstad och fabriker förbomull, papper, bälten och trädhyvleri.[20] Jordbrukarna påGreat Plains odladesäd som transporterades på järnvägen till stadens 34 valskvarnar varPillsbury ochGeneral Mills blev beredare. År 1905 framställde Minneapolis nästan tio procent av landets mjöl och korn.[21] Vid maximal produktion producerade en kvarn mjöl till 12 miljoner brödlimpor per dag.[22]

TVå män som lastade mjöl och en mjölsäck varpå det står "Monahan s Minneapolis and Pillsbury tryck"
Lastarmjöl,Pillsbury, 1939.

Minneapolis genomgick dramatiska förändringar för att stoppa diskrimineringen så tidigt som 1886 närMartha Ripley grundadeMaternity Hospital för alla mödrar, gifta som ogifta.[23] När man började möta motgångar underden stora depressionen skapades lagar som erkände arbetarnas rättigheter, främst på grund av en storstrejk 1934 bland Minneapoliskuskar.[24]Enmedborgarrättsaktivist ochfacklig förkämpe,guvernörHubert Humphrey, deltog i grundandet avFair Employment Practices Commission och ett råd för mänskliga relationer som medlade förminoriteternas sak från 1946.[25] Minneapolis kämpade mot de vitas makt, deltog idesegregationen och kämpade för deafrikansk-amerikanska rättigheterna. Minneapolis var 1968 födelseplatsen förAmerican Indian Movement.[26]

Under 1950- och 1960-talet rev staden runt 200 byggnader och över 25kvarter som en del avstadssaneringen, ungefär 40 procent avdowntown, hela distriktet Gateway och många byggnader med utmärkande arkitektur som till exempel Metropolitan Building som revs år 1961. Försök att rädda byggnaden misslyckades.[27]

Mississippifloden och Saint Anthonyfallen 1915. Till vänster, Pillsbury "A" Mill, kraftstationer och Stone Arch Bridge. Idag är Minnesota Historical Societys "Mill City Museum" i Washburn "A" Mill, över floden just till vänster om fallen. I mitten av bildens vänstra del ligger Northwestern Consolidated Milling Company. Den höga byggnaden är Minneapolis City Hall. I förgrunden till höger ligger Nicollet Island samt Hennepin Avenue Bridge.
Mississippifloden ochSaint Anthonyfallen 1915. Till vänster, Pillsbury "A" Mill, kraftstationer ochStone Arch Bridge. Idag ärMinnesota Historical Societys "Mill City Museum" iWashburn "A" Mill, över floden just till vänster om fallen. I mitten av bildens vänstra del liggerNorthwestern Consolidated Milling Company. Den höga byggnaden ärMinneapolis City Hall. I förgrunden till höger liggerNicollet Island samtHennepin Avenue Bridge.


Geografi och klimat

[redigera |redigera wikitext]
Människor flyger drake vid Lake Harriet, frusna och övertäckta med snö
Lake Harriet med istäcke under vintern. Isblock som stod i vallar genom retirerande glaciärer skapade Minneapolis sjöar.[28]
Mississippifloden i Minneapolis.

Minneapolis allmänna och ekonomiska historia är båda knutna till vatten, stadens specifika fysiska kännetecken som skapades i området undersista istidsperioden. Med utlopp i tillbakadragande glaciärer ochLake Agassiz för mer än 10 000 år sedan kom störtsjöar av vatten från en glaciärflod som skar Mississippiflodens ochMinnehahaflodensflodbäddar underifrån och skapade idag viktiga vattenfall i Minneapolis.[29][30] Minneapolis har en total yta på 151,3 km2 (varav 6 procent är vatten) som huvudsakligen ligger på enartesisk brunn[8] och annan flack terräng.[31][32] Vattnet drivs avavrinningsdistrikt som går ihop med Mississippifloden och stadens trevattendrag.[33] Det finns tolv sjöar, tre stora dammar och fem namnlösa våtmarker i Minneapolis.[34]

Stadens centrum ligger strax söder om 45° nordligbreddgrad.[35] Stadens lägsta punkt på 209 meter ligger i närheten av den plats därMinnehahafloden korsarMississippifloden.Prospect Park Water Tower anges ofta vara stadens högsta punkt[36][37] och ett plakat iDeming Heights Park utmärker den högsta toppen, men enligtGoogle Earth är den högsta toppen istället i närheten avWaite Park i nordöstra Minneapolis som är knappt 300 meter hög.

Lake Calhoun, eller idag känd som Bde Maka Ska.

Minneapolis har ett, iÖvre mellanvästern, typisktinlandsklimat. Vintrarna är ofta kalla och torra medan somrarna är behagliga även om det ibland blir hett och fuktigt. EnligtKöppens system ligger Minneapolis i zonenfuktigt kontinentalklimat (DFA) ochUSDA klassificerarodlingszonen till zon 5. Staden genomgår en stor mängd nederbörd och liknande väderfenomen, såsomsnö,hagel,is,regn,åska,tornados ochdimma. Den högsta uppmätta temperaturen i Minneapolis är 42,2 °C i juli 1936 och den lägsta uppmätta temperaturen är −40,6 °C i januari 1888. Den mest snörika vintern av de som har uppmäts var 1983-84 med drygt 2,5 meter snö.[38]

På grund av dess nordliga läge iUSA och brist på tillräckligt stora vattenförekomster i närheten för att sansa luften utsätts Minneapolis då och då för kalla arktiskaluftmassor, speciellt under januari och februari. Den genomsnittliga årliga temperaturen på 7 °C gör Minneapolis-St.Paul till kallaste större stadsområde ikontinentala USA.[39]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde−6−24142126292722144−3
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−16−11−529141716114−4−12
 Nederbörd26,420,147,258,782,3110,2102,6102,968,353,649,325,4
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm •Källa:[40]
 
 
26
 
-6
-16
 
 
20
 
-2
-11
 
 
47
 
4
-5
 
 
59
 
14
2
 
 
82
 
21
9
 
 
110
 
26
14
 
 
103
 
29
17
 
 
103
 
27
16
 
 
68
 
22
11
 
 
54
 
14
4
 
 
49
 
4
-4
 
 
25
 
-3
-12

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Person går in på ASI:s huvudingång.
American Swedish Institute. Invandrare frånSkandinavien invandrade med start från 1860-talet.

Lakotastammar, huvudsakligen frånMdewakanton var så tidigt som 1500-talet kända som permanent bosatta nära sitt heliga område,Saint Anthonyfallen.[17] Nya bosättare anlände under 1850-1860-talet till Minneapolis, huvudsakligen frånNew England,New York ochKanada samt även frånSverige,Finland,Norge ochDanmark. Gästarbetare frånMexiko ochLatinamerika blev också en del av kulturen.[41] Sedermera kom även invandrare frånTyskland,Italien,Grekland,Polen/Tjeckien samt östra och södra Europa. Dessa invandrare bosatte sig i nordöstra delen av staden, vilken fortfarande har kvar etniska influenser, framförallt i dess polska kvarter.Judar frånRyssland och övriga Östeuropa slog sig huvudsakligen ner i stadens nordliga delar innan de i stor skala flyttade till förorterna i väst under 1950- och 1960-talet.[42]Asiater kom frånKina,Filippinerna,Japan ochKorea. Två grupper kom en kort tid på grund avUSA:s regerings evakueringar,japaner under1940-talet ochindianer under 1950-talet. Från 1970-talet och framåt har asiater kommit frånVietnam,Laos,Kambodja ochThailand. Från och med1990-talet har ett stort antallatinos kommit, tillsammans med invandrare frånAfrikas horn och då framföralltSomalia med upp till 40 000 invandrare.[43] Under2000-talet har Minneapolis invandrarvänlighet fortsatt ochmetropolis har ökat med 127% hos utlandsfödda mellan1990- och2000-talet.[44]

United States Census Bureau uppskattade befolkningen i Minneapolis till 377 392 år 2007, vilket är en minskning med 1,4 % sedan folkräkningen 2000.[7] Invånarantalet växte fram till 1950 när kulmen på 521 718 invånare nåddes, varefter folk flyttade ut till förorterna fram till runt 1990. Antaletafroamerikaner,asiater ochspanjorer ökade under de senaste årtiondena, en trend som nu har ändrats.[45] Enligt undersökningar gjorda mellan 2005 och 2007 är antalet icke-spanska vithyade 63,3 % av Minneapolis invånare vilket ökats från 62,5 % sedan 2000[46][47] Jämfört med resten av USA, enligt undersökningar gjorda 2005, har staden färrekaukasier, spanjorer, äldre och arbetslösa invånare, medan den har fler invånare över 18 år och fler med en college-examen.[48] Bland medborgare i USA har Minneapolis den fjärde högsta andelen homosexuella och bisexuella av den vuxna populationen med 12,5 % (efterSan Francisco samt strax efterSeattle ochAtlanta).[49][50]

Enligt undersökningen, gjord mellan 2005 och 2007, uppgår antalet vita till 68,1 % av Minneapolis invånare av vilka 63,3 % var icke-spanska vita. Antalet färgade ellerafroamerikaner uppgick till 17,7 % av vilka 17,6 % var icke-spanska.Indianer utgjorde 1,3 % av Minneapolis population av vilka 1,2 % var icke-spanska. Asiat-amerikaner utgjorde 5,1 % av populationen, medan amerikaner med ursprung iStillahavsöar utgjorde mindre än 0,1 %. Invånare från andra områden utgjorde 4,7 % av populationen av vilka 0,5 % var icke-spanska. Invånare som härstammar från flera områden utgjorde 3 % av befolkningen av vilka 2,7 % var icke-spanska. Därutöver utgjorde amerikaner med spanskt eller latinamerikanskt ursprung 9,5 % av befolkningen.[51][52]

Folkräkningen i Minneapolis från1860 -2007
År18601870188018901900191019201930194019501960197019801990200020052007
Invånarantal3 00013 00046 887164 738202 718301 408380 582464 356492 370521 718482 872434 400370 951368 383382 618372 811377 392
Placering i USA[53]381819181815161725323442

Ekonomi

[redigera |redigera wikitext]
Skyskrapa i Minneapolis tillhörande ett finansbolag från Minneapolis.

Ekonomin i dagens Minneapolis är huvudsakligen grundad på handel, finansväsen, järnvägs- och lastbilstjänster, hälsovård och industrier. Mindre delar finns i branscherna förlagsverksamhet, malning, livsmedelsframställning, grafisk konst, försäkringar, utbildning ochhögteknologi. Industrin producerar motorfordon och andra metallprodukter, kemikalier, jordbruksprodukter, elektronik, datorer, medicinska instrument och utrustning, plast och maskiner.[54]

Fem huvudkvarter från företag på listanFortune 500 finns i Minneapolis,Target Corporation, U.S. Bancorp, Xcel Energy, Ameriprise Financial och Thrivent Financial for Lutherans. På deras lista med 1000 företag, Fortune 1000, listas även PepsiAmericas, Valspar och Donaldson Company.[55] Förutom arbete inom staten är stadens största arbetsgivare Target,Wells Fargo, Ameriprise,Star Tribune, U.S. Bancorp, Xcel Energy,IBM, Piper Jaffray, RBC Dain Rauscher, ING Group, och Qwest.[56]

Target Corporation med över 366 000 anställda har 1 685 affärer i alla USA:s stater förutomVermont.[57]

Wi-Fi-tillgänglighet, transportlösningar, medicinska försök, universitetsforskning och uTVecklingsutgifter, utbildningen hos arbetskraften och energibevarande är så långt över USA:s genomsnitt att staden 2005 utsågs till "Top Tech City" (Bästa tekniska staden ung.) av tidningen Popular Science.[58] Staden utsågs till den näst bästa staden 2006 enligt en omröstning gjord av ett finansföretag kallat "Kiplinger's" av "smarta ställen att leva i". Staden utsågs även till en av "Sju coola städer" för unga proffs.[59][60]

Twin Cities bidrar till 63,8 % avstatens totala produktion. Området runtmetropolis sammanlagda produktionssumma av $145,8 miljarder och dessper capita-inkomst ligger på 14 plats i USA. År 2000 sjönk inkomsten för att återigen stiga med 3,8 % år 2005, även om det var under landets genomsnittliga 5 %.[61][62]

Federal Reserve i Minneapolis försörjer Minnesota,Montana,North ochSouth Dakota och delar avWisconsin ochMichigan.[63][64]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Walker Art Center innehållersamtidskonst ochperformance och innehåller även en av landets fem största samtidskonstsamlingar.[65]

Regionens invånare ser näst efterNew York mestteaterper capita[66] och har den tredje största teatermarknaden i USA efter New York ochChicago, med teatrar som "Illusion", "Jungle", "Mixed Blood Theatre Company", "Penumbra", "Mu Performing Arts", "Bedlam Theatre", "the Brave New Workshop", "the Minnesota Dance Theatre", "Red Eye", "Skewed Visions", "Theater Latté Da", "In the Heart of the Beast Puppet and Mask Theatre", "Lundstrum Center for the Performing Arts", och "the Children's Theatre Company".[67] Staden hyserMinnesota Fringe Festival, landets största av jury obedömda konstfestival.[68] Den franska arkitektenJean Nouvel formgav ett nytt trescenskomplex[69] förGuthrie Theater, ett prototypalternativ tillBroadway som grundades i Minneapolis1963.[70] Minneapolis köpte och renoverade teatrar som "Orpheum", "State Theatre" och "Pantages Theatre"vaudeville och filmhus påHennepin Avenue som nu används för konserter och föreställningar.[71] Slutligen renoverades en fjärde teater för att bli en del avHennepin Center for the Arts, för att tillsammans bildaMinnesota Shubert Performing Arts and Education Center, där tjugo teatergrupper huserar samt webbaserad konstutbildning finns tillgänglig.[72]

Minneapolis Institute of Art som byggdes1915 i södra centrala Minneapolis, är stadens största konstmuseum med 100 000 konststycken i dess permanenta kollektion. En ny flygel formgiven avMichael Graves färdigställdes2006 för samtida och moderna verk och mer galleriutrymme.[69]Walker Art Center är beläget på toppen av Lowry Hill nära stadensdowntown. Museets storlek dubblerades2005 avHerzog & de Meuron och fortsätter att expanderas med 6,1hektar med en park som formgivits av Michel Desvigne TVärs över gatan frånMinneapolis Sculpture Garden.[73]Weisman Art Museum, som formgavs avFrank Gehry förUniversity of Minnesota, öppnade1993. En ny del, formgiven av samma person, beräknades öppna2009.[74]

Prince studerade vidMinnesota Dance Theatre genomMinneapolis Public Schools.[75]

Prince är Minneapolis mest kända musikaliska personlighet.[76] Med andra lokala musiker, av vilka många spelade in påTwin/Tone Records,[77] hjälpte han till att göraFirst Avenue och7th Street Entry till mötesplatser för både artister och publik.[78] Andra framstående artister från Minneapolis är bland annatSoul Asylum,Hüsker Dü ochThe Replacements, vars frontmanPaul Westerberg fortsatte med en framgångsrik solokarriär, och vars basistTommy Stinson spelar iGuns N' Roses. The Replacements och Hüsker Dü anses ofta vara första vågens punkrocksband som härstammar från Minneapolis, en genre som har återuppväckts av nya hardcore-punkband såsomSet Your Goals ochthe Grunge-influeradeSlaughter on Penn Ave.[79][80]

Minnesota Orchestra spelar klassisk och populär musik iOrchestra Hall under regissörenOsmo Vänskä vars mål är att göra den till landets bästa.[81]2008 öppnade den 100 år gamlaMacPhail Center for Music en ny facilitet formgiven av James Dayton.[82]

Tom Waits släppte två sånger om staden,Christmas Card from a Hooker in Minneapolis (Blue Valentine 1978) och9th & Hennepin (Rain Dogs 1985) ochLucinda Williams spelade inMinneapolis (World Without Tears 2003). Staden, därMN Spoken Word Association och det självständiga hip-hopskivbolagetRhymesayers Entertainment huserar i staden, som har fått uppmärksamhet för rap,hiphop ochspoken word. Hiphop-gruppenAtmosphere, alla från Minneapolis, nämner ofta staden i sina sångtexter.[83]

Minneapolis ochSeattle är tillsammans Amerikas mest bildade städer.[84] Minneapolis, som ett center för tryckning och utgivning av böcker,[85] var ett naturligt ställe för konstnärer att öppna "Open Book", det största litteratur- och bokkonstcentret i USA, som utgörs avLoft Literary Center,Minnesota Center for Book Arts ochMilkweed Editions, som emellanåt kallas landets största självständiga ideella litterära utgivare.[86] Centret ställer ut och lär ut både samtida konst och traditionella metoder att skriva, göra papper, trycka brev och binda böcker.[86]

Sport

[redigera |redigera wikitext]
Professionella idrottsklubbar i Minneapolis
KlubbSportLigaHemmaarenaEtableradMästerskapstitlar
Minnesota TwinsBasebollMajor League Baseball,American League, Central DivisionTarget Field1961World Series-mästare 1987 och 1991
Minnesota VikingsAmerikansk fotbollNational Football League,National Football Conference, North DivisionU.S. Bank Stadium1961NFL-mästare 1969
Minnesota TimberwolvesBasketNational Basketball Association,Western Conference,Northwest DivisionTarget Center1989
Minnesota LynxBasketWomen's National Basketball Association,Western ConferenceTarget Center1999WNBA-mästare 2011, 2013 och 2015
Minnesota UnitedFotbollMajor League Soccer, Western ConferenceTCF Bank Stadium2017

Baseboll

[redigera |redigera wikitext]
Minnesota Twins hemmaarenaTarget Field.

1884 grundadesbasebollklubbenMinneapolis Millers, som var en mycket framgångsrik klubb iMinor League Baseball och spelade fram till och med 1960. För klubben spelade 15 spelare som senare valdes in iNational Baseball Hall of Fame.

Millers upphörde när staden fick en klubb iMajor League Baseball (MLB) för första gången 1961. Det var en redan existerande klubb,Washington Senators, som flyttade till Minneapolis inför säsongen och bytte namn tillMinnesota Twins. Twins spelade från början iMetropolitan Stadium, men flyttade 1982 till inomhusarenanHubert H. Humphrey Metrodome. Där nådde klubben stora framgångar och vannWorld Series två gånger, 1987 och 1991. Sedan 2010 spelar klubben iTarget Field.

Amerikansk fotboll

[redigera |redigera wikitext]

Med början 1905 fanns en proffsklubb iamerikansk fotboll i staden. Klubben hetteMinneapolis Marines och gick 1921 med iNational Football League (NFL), som då hette American Professional Football Association. Klubben lades ned efter 1924 års säsong, men återuppstod 1929–1930 under namnetMinneapolis Red Jackets.

Därefter dröjde det till 1961 innan NFL återkom till Minneapolis, i form av en ny klubb som fick namnetMinnesota Vikings. Liksom basebollklubben Twins spelade Vikings 1961–1981 iMetropolitan Stadium och därefter iHubert H. Humphrey Metrodome. Där blev man kvar något längre än Twins, till och med 2013, och efter två säsonger i den tillfälliga hemmaarenanTCF Bank Stadium spelar Vikings sedan 2016 iU.S. Bank Stadium. Vikings har spelat iSuper Bowl fyra gånger (Super Bowl IV 1970,Super Bowl VIII 1974,Super Bowl IX 1975 ochSuper Bowl XI 1977), men förlorat samtliga.

Basket

[redigera |redigera wikitext]

Under 1940- och 1950-talen vannbasketklubbenMinneapolis Lakers sex mästerskap i tre olika ligor (National Basketball League [NBL],Basketball Association of America [BAA] ochNational Basketball Association [NBA]) innan klubben flyttade tillLos Angeles 1960 och bytte namn tillLos Angeles Lakers. Klubben var den första från Minneapolis att spela i den högsta ligan i någon sport.[87]

1989 började den nya klubbenMinnesota Timberwolves spela i NBA. Första säsongen spelade även de iHubert H. Humphrey Metrodome för att därefter flytta tillTarget Center. Klubben har aldrig blivit NBA-mästare.

Tio år efter Timberwolves komMinnesota Lynx iWomen's National Basketball Association (WNBA) 1999. Det var också en nybildad klubb och de har hela tiden spelat iTarget Center. Lynx har vunnit WNBA-mästerskapet tre gånger, 2011, 2013 och 2015.

Fotboll

[redigera |redigera wikitext]

FotbollsklubbenMinnesota United började spela iMajor League Soccer (MLS) 2017 som en nybildad klubb. Den första hemmaarenan varTCF Bank Stadium.

Övrigt

[redigera |redigera wikitext]
Minnesota Golden Gophers basketlag.

IshockeyklubbenMinnesota Wild iNational Hockey League (NHL) spelar iXcel Energy Center i grannstadenSt. Paul.

American Wrestling Association (AWA) drevs i Minneapolis från 1960 till 1990-talet.[88]

Bland större sportevenemang som hållits i staden kan bland annatSuper Bowl XXVI 1992, fjärde finalen avNCAA Men's Division I Basketball Championship 1992 och 2001 samtvärldsmästerskapen i konståkning 1998 nämnas.[89][90][91]

Talangfulla amatöridrottsmän har spelat i olika skolor i Minneapolis. Med start från 1920- och 1930-talen har skolor i centrala Minneapolis samt De La Salle High School och Marshall High School rönt stora framgångar. Från och med 1930-talet harMinnesota Golden Gophers vunnit åtskilliga nationella mästerskap ibaseboll,boxning,amerikansk fotboll,golf,gymnastik,ishockey,velodromcykling inomhus och utomhus,simning ochbrottning.[87][92][93]

Parker och rekreation

[redigera |redigera wikitext]
Minnehaha Falls ligger i en 78ha stor stadspark.[94][95]

Minneapolis parksystem har kallats den bäst formgivna, bäst finansierade och bäst underhållna iUSA.[96] Försiktighetsåtgärder, donationer och insatser av viktiga personer gjorde att arkitekten Horace Cleveland kunde skapa sin finastelandskapsarkitektur, där han bevarade geografiska landmärken och länkade ihop dem medboulevarder och parkvägar.[97][98] De olika delarna av stadsdelen Chain of Lakes förbinds av cykel-, joggings- och gångvägar. Det finns också tillgång tillsimning,fiske,picknick,båtturer ochskridskoåkning. En parkväg för bilar, encykelväg och en gångväg för fotgängare går längs med den 84 km långa vägen som går vidGrand Rounds Scenic Byway.[99] Invånare i staden trotsar varje år det kalla vädret underdecember för att se på nattliga parader, så kalladeHolidazzle Parade.[100]

Theodore Wirth har lett utvecklingen av parksystemet.[101] Idag är 16,6 % av staden parker och det finns 72kvadratmeter park per invånare och var 2008 den mest parktäta staden per invånare av städer med liknande befolkningstäthet i USA.[102][103][104]

Maraton i Minneapolis 2006.

Parkerna sammanlänkas på många ställen och en organisation kalladMississippi National River and Recreation Area kopplar ihop regionala parker och besökscenter. Landets äldsta publika vildblomsträdgård,Eloise Butler Wildflower Garden and Bird Sanctuary, ligger iTheodore Wirth Park som ligger i förorten Golden Valley är runt 60 % avCentral Parks storlek.[105][106] Minnehaha Park, som innehåller Minnehahafallen, som är 16 meter höga, är en av stadens äldsta och mest populära parker och har över 500 000 besökare per år.[95]Henry Wadsworth Longfellow gav Hiawathas fru namnet Minnehaha från vattenfallen i Minneapolis iThe Song of Hiawatha, en bästsäljande och ofta parodierad 1800-talsdikt.[107]

Runner's World klassar Minneapolis och Saint Paul som Amerikas sjätte bästa stad förlöpare.[108] Minneapolis maraton, halvmaraton och 5K startade imaj2009 med mer än 1 500 på startlinjen.[109][110]Twin Cities Marathon går genom Minneapolis och Saint Paul i oktober varje år och drar drygt 250 000 besökare. Maratonet är ett kval tillBostons maraton ochOS. Det finns tre lopp utöver det riktiga maratonet; Ett lopp för barn, ett lopp på 1,6 km (1mile) samt ett lopp på 16 km.[111] I Minneapolis bor det flergolfareper capita än i någon annan större stad iUSA.[112]

Det finns femgolfbanor i staden.[113] Minnesota har landets största mängdcyklister,sportfiskare ochskidåkareper capita.Hennepin County har landets näst högsta mängd hästar per capita iUSA.[66] Scott och Brennan Olson skapade (och sedermera sålde)rollerblade, företaget som populariseradeinlinesåkning.[114]

Valley Fair

[redigera |redigera wikitext]
En avberg och dalbanorna på Valley Fair.
Åkattraktion på Valley Fair.

Valley Fair är en 0,5 km² stor nöjespark i Minneapolis. Nöjesparken har drygt 75 åkattraktioner, av vilka åtta ärberg- och dalbanor. Parken öppnade 1976 till en kostnad av 7,5 miljoner dollar[115] och ägs avCedar Fair Entertainment Company. Parken är öppen mellanMemorial Day ochLabor Day samt runtHalloween under namnet Valley Scare. Trots att parken inte är lika känd som bland annatCedar Point så har Valley Fair många kända åkattraktioner. Sedan starten harCedar Fair Entertainment Company spenderat 96 miljoner dollar på parken.[115]

Styre

[redigera |redigera wikitext]
Fest i ett av Minneapolis 81 grannskap, Willard-Hay.

Minneapolis är huvudsätet för partietMinnesota Democratic-Farmer-Labor Party (DFL), ett dotterparti tillDemokratiska partiet. Minneapolis stadsråd har mest kraft och representerar stadens 13 distrikt - i USA kallat ward. Rådet har tolv medlemmar från DFL och en frånGreen Party of Minnesota.R. T. Rybak, även han från DFL, är den nuvarande borgmästaren i Minneapolis. Borgmästarens makt är relativt liten men har lite att säga till om som att utse personer till till exempel polischef. Parker, beskattning och allmännyttiga byggnader har halvsjälvständiga nämnder och uttaxerar sina egna skatter och avgifter med reservation förBoard of Estimamte and Taxation limits.[116][117][118][119]

Invånarna i staden har en unik och kraftfull påverkan på grannskapspolitiken. Grannar samordnar aktiviteter med hjälp avNeighborhood Revitalization Progam (NRP) som skapades på 1990-talet av staden och staten som beviljade 400 miljoner dollar för programmet i mer än 20 år.[120] Minneapolis är uppdelat i samhällen, som i sin tur är uppdelat i grannskap. I vissa fall arbetar två eller fler grannskap tillsammans under en organisation. Några områden är allmänt kända som smeknamn av näringslivsorganisationer.[121][122]

Minneapolis City Hall, stadshuset i Minneapolis.

Jordens dags organisatörer klassade Minneapolis som nionde bästa stad över huvud taget och näst bäst bland städer av medelstorlek iUrban Environment Report (2007), en studie baserad på indikatorer av miljöbetingad hälsa och dess påverkan på människor.[123]

Tidigt i Minneapolis historia upplevde staden en period av korruption i det lokala styret och brott var vanligt fram till en ekonomisk lågkonjunktur i mitten av 1900-talet. Efter 1950 minskade befolkningen och stora delar avdowntown förlorades på grund av stadsförnyelse och byggande avstörre vägar. Resultatet var enavstannad och fröjdfull miljö fram till 1990-talet.[124] Tillsammans med ekonomisk återhämtning ökade antaletmord. Polisdepartementet i Minneapolis importerade ett datasystem frånNew York som sände officerare till brottstäta områden trots anklagelser motrasprofilering; resultatet var en minskning av större brott. Efter 1999 ökade antalet mord under fyra år, till det högsta i modern historia under 2006,[125] varpå det gick ner 22% från 2007 till 2008 och 39% från2006.[126] Politikerna debatterar om orsaker och lösningar, bland annat att utöka antalet poliser, att ge ungdomar alternativ till gäng och droger och att hjälpa familjer som lever i fattigdom. Man investerade under 2007 i allmän säker infrastruktur, anställde mer än 40 nya poliser och fick en ny polischef, Tim Dolan.[127][128]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Bibliotek i Minneapolis.

Skolorna i Minneapolis består av 36 370 studenter i bådegrundskola och efterföljande studier, såsomHigh School. Distriktet administrerar runt 100 allmänna skolor av vilka 45 är grundskolor, sjumellanskolor, sju high schools, åttasärskolor, åtta alternativa skolor, 19 förkortade alternativa skolor och femcharter schools. Med auktoritet som beviljas av statenslagstiftande makt är skolstyrelsen inblandad i politik, väljerskolinspektörer och övervakar distriktetsbudget,läroplan,personal och institutioner. Studenterna talar nittio olika modersmål och de flesta skolmeddelanden skrivs påengelska,hmongspråket,spanska ochsomaliska.[129][130][131] Runt 44% av studenterna i Minneapolis Public School (Minneapolis allmänna skolor) utexaminerar, vilket sätter staden på sjätte sämsta plats av landets 50 största städer.[132] Förutom allmänna skolor finns det i staden mer än 20privatskolor och akademier samt omkring 20charter schools.[133][134]

Minneapolis collegemiljö domineras av det huvudsakligacampuset som tillhörUniversity of Minnesota där fler än 50 000studenter,akademiker ochöverliggare närvarar vid fler än 20college, skolor och institut.[135] Det skolprogram som var populärast 2007 varrådgivning och personlig service,kemiteknik,psykologi,makroekonomi,tillämpad matematik och ideell förvaltning.[136] Med bland annat en så kalladBig Ten-skola och sätet för Golden Gophers är University of Minnesota det fjärde största campuset i USA i när det gäller registrering.[137]

Northrop Mall i University of Minnesota.

Collegen Minneapolis Community and Technical College, Dunwoody College of Technology (privat), Globe University/Minnesota School of Business och Art Institutes International Minnesota erbjuder alla yrkesutbildningar. Augsburg College, Minneapolis College of Art and Design och North Central University är privata fyraåriga college. Capella University, Minnesota School of Professional Psychology och Walden University har sina huvudkvarter i Minneapolis samt några fler, bland annat det allmänna fyraåriga universitetet Metropolitan State University och det privata fyraåriga University of St. Thomas har campus i staden.[138]

Countyt Hennepins bibliotekssystem driver alla allmännabibliotek i staden.[139]Minneapolis Public Library råkade ut för en allvarlig ekonomisk nedgång under2007 och tvingades att stänga tre bibliotek i grannskapet.[140] Det nyaCentral Library i stadensdowntown formgavs avCésar Pelli och öppnade 2006.[141] Tio olika samlingar bidrar till en total summa av över 25 000 olika böcker och resurser förforskare, bland annat de speciella Minneapolis Collection och Minneapolis Photo Collection.[142] Enligt en nyligen gjord räkning användes 1 696 453 olika föremål i systemet årligen och biblioteket svarar på fler än 500 000 efterforskning- och faktletningsfrågor varje år.[143]

Under 2007 klassades Minneapolis innevånare som USA:s mest bildade. Studien som utfördes av Live Science undersökte 69 städer i USA med en folkmängd på över 250 000 invånare. De fokuserade på sex huvudfaktorer: Antalet bokhandlare, tidningsutgivningen, biblioteksresurser, periodiska utgivningsresurser, uppnående av pedagogiska mål samt internetresurser. På andra plats komSeattle och trea var Minneapolis grannstad,Saint Paul, Minnesota följt avDenver ochWashington, D.C..[144]

Transport

[redigera |redigera wikitext]
METRO Blue Line nära Cedar/Riverside station.

Hälften av invånarna i Minneapolis-Saint Paul arbetar i staden där de bor.[145] De flesta invånarna körbil men 60% av de 160 000 invånarna som arbetar idowntown pendlar på annat sätt än i enskilda bilar.[146] Andra transportmedel än bil uppmuntras.Metropolitan CouncilsMetro Transit, vilka driverlight railsystemet och de flesta av stadens bussar, erbjuder gratis resbiljetter genomGuaranteed Ride Home-programmet för att dämpa fruktan för att pendlare annars tillfällgtvis blir strandade om, till exempel, de arbetar sent.[147] Metro Blue Line (Tidigare Hiawatha Line) kör fler än 34 000 passagerare dagligen och kör ända frånflygplatsen ochMall of America till stadens centrum. Större delen av sträckan går i marknivå även om delar av linjen består av upphöjda spår, och ungefär 3,2 km av spåret går under marken, bland annat Lindbergh-terminalens tunnelbanestation vid flygplatsen. Under slutet av 2009 utökades sträckan knappt en halv kilometer västerut, med en ny slutstation på Target Field därMinnesota Twins nya arena byggts.[148][149]

METRO Green Line färdigställdes under 2014 och sammankopplar centrala Minneapolis, där den delar stationer med METRO Blue Line,University of Minnesota och slutligenSaint Paul.

Det finns för närvarande utbyggnadsplaner för båda spårvagnslinjerna.

Den 65 kilometer långa järnvägslinjenNorthstar Commuter, som går från Big Lake genom de nordliga förorterna med slutstation på Target Field öppnade i november 2009.[150]

11 km inbyggda gångbroar, så kalladeskyways i ett system kallatMinneapolis Skyway System sammanlänkar 80 kvarter i centrum.Restauranger ochdetaljhandelsaffärer kopplade till dessa passager är öppna på vardagarna.[151][152]

Enligt bestämmelserna förtaxibilar från 2009 krävs det minst 10% rullstolstillgänglighet och viss användning av annat bränsle änbensin eller bränslesnåla fordon. Från och med 2011 kommer gränsen på 343 taxibilar i staden att lätta, alternativt försvinna.[153]

Cyklist på vintern.

Minneapolis har den näst högsta procentuella andelen cykelpendlare i USA.[154] Över 10 000 cyklister åker på cykelvägarna varje dag, och många cyklar även på vintern.Public Works Department utökadecykelbanssystemet frånGrand Rounds Scenic Byway (ofta förkortat Grand Rounds) till 90 km cykelspår som inte går på vägarna, bland andraMidtown Greenway,Light Rail Trail,Kenilworth Trail,Cedar Lake Trail ochWest River Parkway Trail längs medMississippifloden. Minneapolis har dessutom 54 km cykelspår på stadsvägarna avsedda för cyklar och man premierar cykling genom att utrusta bussarna med cykelställ och genom att erbjuda cykelkartor online.[155] Många av dessa spår och broar, såsomStone Arch Bridge (stenvalvsbro), där gamla järnvägslinjer nu har gjorts om till spår för cyklister och gångare.[156] 2007 klassadeForbes Minneapolis som världens femte renaste stad, mycket på grund av cykelbanorna.[157]

Minneapolis flygplats (MSP) utbredningsområde är 1 400hektar stort[158] i stadens sydöstra del. Flygplatsen betjänar tre internationella, tolv nationella, sjucharter- och fyra regionala transportföretag.[159] samt är nav och säte förNorthwest Airlines,Mesaba Airlines samt Sun Country Airlines.[160]

Järnvägslinjen Empire Builder, som trafikeras av tåg frånAmtrak mellan stationerna iChicago och Seattle, går förbi Minneapolis-St.Paul och tåg på linjen stannar i St.Paul en gång åt vardera hållet varje dag.[161]2009 förväntas en bekostad järnvägslinje för pendling öppnas mellan stadens centrum och stadenBig Lake. Linjen kommer nyttja redan existerande järnvägar och kommer dagligen trafikeras av 5000 pendlare.[162]

Media

[redigera |redigera wikitext]
WCCO-TV vidNicollet Mall.

Det finns fem större tidningar i Minneapolis;Star Tribune,Finance & Commerce,Minnesota Spokesman-Recorder, universitetstidningenMinnesota Daily ochMinnPost.com. Andra tidskrifter som ges ut med jämna mellanrum ärCity Pages veckovis,Mpls.St.Paul ochMinnesota Monthly månadsvis samt tidskriftenUtne.[85] Det fanns under 2008 även drygt 20 internetbaserade tidningar, bland annatMinnesota Independent,Twin Cities Daily Planet,Downtown Journal,Cursor samtMNSpeak.[163] 1996 skrevThe New York Times attNu finns det t-shirts som det står "Murderapolis" på, vilket lokala journalister oavsiktligt har givit staden som smeknamn samt tillskrivit tidningen.[164][165][166]

Minneapolis har en blandning av radiokanaler och ett bra lyssnarstöd för den allmänna radion men på den kommersiella marknaden driver en ensam organisation sju stationer. Lyssnarna stöder tre ideella kanaler inomMinnesota Public Radio, som är ettpublic service-bolag. Minneapolis Public Schools och University of Minnesota driver båda varsin radiokanal. Nätverken sänder på anslutna stationer, och det finns två kanaler drivna av religiösa organisationer.[167][168]

Radiostationen KFAI i Cedar-Riverside är en offentlig station.

Stadens första TV-program sändes av St. Paul station ochABC:s dotterbolag KSTP-TV. Den första sändningen i färg gjordes av WCCO-TV,CBS dotterbolag som ligger i Minneapolis centrum.[85] Staden sänder ävenFOX,NBC,MyNetworkTV samtThe CW genom deras dotterbolag i staden samt genom en självständig station.[169] tvillingarna Brandon och Brenda Walsh från TV-serienBeverley Hills kommer från Minneapolis.[170]American Idol hade provsjungningar för den sjätte säsongen i Minneapolis år 2006.[171] ochLast Comic Standing hade provspelningar för den femte säsongen i Minneapolis 2007.[172]

En staty avMary Tyler Moore i Minneapolis centrum på Nicollet Mall högtidlighåller den legendariska TV-serien som fiktivt utspelade sig i Minneapolis,The Mary Tyler Moore Show, vilken sändes avCBS. Statyn visar var delar av seriens öppningssekvens inspelades. Programmet tilldelades treGolden Globes och 31Emmy Award.[173][174]

Religion och välgörenhet

[redigera |redigera wikitext]
St. Mark's Episcopal Cathedral iLoring Park, Minneapolis. Tvärs över vägen I-94 frånMinneapolis Sculpture Garden.

Siouxfolket, som var de ursprungliga invånarna på den plats där Minneapolis nu ligger, trodde påWakan Tanka (Den store anden), och förvånades över att inte alla europeiska nybyggare var religiösa.[175] Fler än 50kyrkosamfund ochreligioner samt några välkända kyrkor har därefter etablerats i Minneapolis. De som kom frånNew England var mestadels kristnaprotestanter,kväkare ochuniversalister.[175] Stadens äldsta kontinuerligt använda kyrka i staden,Our Lady of Lourdes Catholic Church, i närheten avNicollet Islands östra strand byggdes 1856 av universalister och blev strax efteråt uppköpt av enfranskkatolskkongregation.[176] 1878 grundadesShaarai Tov som 1902 blev Minneapolis förstajudiskakongregation vilka byggdesynagogan i grannskapet East Isles, känt efter 1920 somTemple Israel (Israeltemplet).[42] St. Mary's Orthodox Cathedral grundades 1887, öppnade enmissionärskola 1897 och skapade det förstarysk-ortodoxaseminariet i USA.[177][178] Landets förstabasilika, denromersk-katolskaSaint Mary-basilikan (Basilica of Saint Mary), i närheten av Loring Park, namngavs avPius XI.[175]

Christ Church Lutheran, formgiven avEliel Saarinen.

Billy Graham Evangelistic Association, tidningenDecision, och World Wide Pictures film- och programdistribution hade sitt huvudsäte i Minneapolis i runt 40 år mellan sena 1940-talet fram till 2000-talet.[179]TV-predikantenJim Bakker och hans fruTammy Faye möttes medan de närvarade vid detpentekostala North Central University och startade ett TV-sänt prästämbete som under 1980-talet nådde ut till 13,5 miljoner hushåll.[180] Idag har Mount OlivetLutheran Church i sydvästra Minneapolis 6 000 aktiva medlemmar och är världens störstalutherskaförsamling.[181]Christ Church Lutheran i grannskapet Longfellow är ett avarkitektenEliel Saarinens finaste arbeten. Kongregationen uppförde sedermera en pedagogisk byggnad formgiven av hans son,Eero Saarinen.[182][183]

Välgörenhet ochfilantropi är en del av samhället.[184] Mer än 40% av stadens vuxna ärvolontärarbetare, vilket är den högsta procenten i hela USA.[185]Katolsk välgörenhet (Catholic Charities) är en av världens största lokala bidragsgivare tillsocialt arbete.[186]ARC hjälper en miljonflyktingar, både sådana som flytt själva eller blivit tvingade till det, från över tio länder iAfrika,Balkan ochAsien varje år.[187]Business Ethics grundades i Minneapolis och var tidningenCRO:s föregångare.[188][189] Minnesotas äldstastiftelse,Minneapolis Foundation, investerar och administrerar över 900 välgörenhetsfonder och kopplar donatorer tillideella organisationer.[190]Storstadsområdet ger 13% av dess totala filantropiska donationer tillkonst ochkultur. Majoriteten av den uppskattade summan en miljard dollar som den nyligen gjorda utbyggnaden av konstinstitutioner kostade bidrogs till privat.[191]

Hälsa och samhällsservice

[redigera |redigera wikitext]
Hennepin County Medical Center (HCMC) i Minneapolis centrum.

Minneapolis har sju sjukhus, av vilka fyra är rankade bland USA:s bästa avU.S. News & World Report:Abbott Northwestern Hospital (vilken är en del avAllina Hospitals & Clinis),Children's Hospitals and Clinics of Minnesota,Hennepin County Medical Center (HCMC) samtUniversity of Minnesota Medical Center.[192]Minneapolis VA Medical Center,Shriners Hospitals for Children samt AllinasPhillips Eye Institute tjänstgör också i staden.[193][194]Mayo Clinic iRochester ligger 75 minuter söder om staden.[195]

Hjärtkirurgi utvecklades vid universitetetsVariety Club Hospital där fler än 200 patienter, många av dem barn, hade överlevt öppna ingrepp på hjärtat år 1957.Medtronic arbetade tillsammans med kirurgenC. Walton Lillehei fram och byggde bärbara och implanterbarapacemakers för hjärtat ungefär vid samma tid.[196]

HCMC öppnade 1887 som ett stadssjukhus och kallades även General Hospital.[197] Som ett allmänt undervisningssjukhus och traumacentrum får HCMC årligen över 325 000 besök, varav vilka 100 000 är akuta, och under 2008 erbjöd man omkring 18% av Minnesotas okompenserade vård.[198][199][200]

EnSnow emergency.

Samhällsserviceföretag ärreglerademonopol. Xcel Energy förser staden medelektricitet, CenterPoint Energy förser den med gas, Qwest driver telefonnätet och Comcast står förkabel-TV.[201] Under 2007 påbörjades ett arbete med att täcka hela staden medWi-Fi som försörjs i tio år avUS Internet of Minnetonka till ett pris för invånarna på 20 dollar i månaden och för företag 30 dollar i månaden.[202] Minneapolis är en av de största städerna att införa allmänWi-Fi över hela staden och i juli 2008 var nästan hela staden täckt även om det fanns otäckta fläckar här och var i stadens östra och västra delar.[202][203]

Staden erbjuder och distribuerar vatten och kräver en fast månatlig sophämtningsavgift för sophämtning,återvinning och hämtning av stora föremål. Invånare som återvinner får en belöning. Farligt avfall hanteras på Hennepin Countys sorteringsgård.[201] Efter varje ordentligt snöfall, så kallatsnow emergency, plogar Minneapolis Public Works Street Division drygt 1 600 km gator och knappt 650 km gångar - lika långt som från Minneapolis tillSeattle och tillbaka. Förordningar reglerar parkering på plogsträckorna undersnow emergencies såväl som snöskottning i hela staden.[204]

Vänorter

[redigera |redigera wikitext]

Invånarna har internationella kontakter med elvavänorter:[205][206]

Samt informella band med:

Innan var Minneapolis vänort med:KanadaWinnipeg (Kanada).[207]

Kända personer från Minneapolis

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Minneapolis,10 juli 2009.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^hämtat från:franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^läs online,www.minneapolismn.gov , läst: 8 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^United States Census Bureau,2010 U.S. Gazetteer Files,United States Census Bureau, 2010, läst: 9 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^United States Census Bureau (red.),USA:s folkräkning 2020,läs online, läst: 1 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^”Hennepin County Minneapolis, Minnesota (counties)”. Online Highways. Arkiverad frånoriginalet den 22 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090822214345/http://www.ohwy.com/mn/y/y27053.htm. Läst 8 augusti 2009. 
  6. ^”Population Estimates for the 100 Most Populous Metropolitan Statistical Areas Based on July 1, 2006 Population Estimates: April 1, 2000 to July 1, 2006” (på engelska) (PDF). U.S. Census Bureau. 5 april 2007. Arkiverad frånoriginalet den 15 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070615121028/http://www.census.gov/Press-Release/www/releases/archives/cb07-51tbl2.pdf. Läst 8 augusti 2009. 
  7. ^ [ab]”Details Minneapolis city, Minnesota” (på engelska). U.S. Census Bureau Population Estimates Program. 2016. Arkiverad frånoriginalet den 18 maj 2016.https://web.archive.org/web/20160518095204/http://factfinder.census.gov/faces/tableservices/jsf/pages/producTView.xhtml?src=bkmk. Läst 26 april 2016. 
  8. ^ [abc]”Minneapolis”. Emporis Buildings (emporis.com). Arkiverad frånoriginalet den 23 april 2007.https://web.archive.org/web/20070423121403/http://www.emporis.com/en/wm/ci/?id=101331. Läst 5 augusti 2009. 
  9. ^”American's Most Literate Cities”. Central Connecticut State University. 2007. Arkiverad frånoriginalet den 7 februari 2009.https://web.archive.org/web/20090207235606/http://www.ccsu.edu/AMLC07/Default.htm. Läst 8 augusti 2009. 
  10. ^”A History of Minneapolis: Social Services”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070107165116/http://www.mpls.lib.mn.us/history/rs2.asp. Läst 8 augusti 2009. 
  11. ^”Dakota Dictionary Online”. University of Minnesota Department of American Indian Studies. Arkiverad frånoriginalet den 19 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090819084503/http://fmdb.cla.umn.edu/dakota/FMPro?-db=dakota.fp5&-format=definition.htm&-lay=entry&-sortfield=entry&-op=eq&word=mni&-recid=33486&-find=. Läst 5 augusti 2009. 
  12. ^Bright, William (2007). Native American Placenames of the United States. Norman, Okla.: University of Oklahoma Press. sid. 286.ISBN 0806135980.http://books.google.com/books?id=5XfxzCm1qa4C&pg=PA286&lpg=PA286&dq=mni+polis+-wikipedia&source=web&ots=ZRewo1kpqs&sig=e9IMQWv96H6cNhOsq8d5Kks0ODU&hl=en&sa=X&oi=book_result&resnum=8&ct=result. Läst 8 augusti 2009 
  13. ^Kappler, Charles J., Washington: Government Printing Office, red. (1904), Indian Affairs: Laws and Treaties, "II (Treaties, 1778-1883)", Oklahoma State University Library, läst 5 augusti 2009 ,”Treaty with the Sioux”. 29 oktober 1837. Arkiverad frånoriginalet den 1 december 2008.https://web.archive.org/web/20081201174618/http://digital.library.okstate.edu/kappler/vol2/treaties/sio0493.htm. Läst 5 augusti 2009. ,”Treaty with the Sioux—Sisseton and Wahpeton Bands”. 23 juli 1851. Arkiverad frånoriginalet den 16 juni 2008.https://web.archive.org/web/20080616144255/http://digital.library.okstate.edu/kappler/Vol2/treaties/sio0588.htm. Läst 5 augusti 2009.  och”Treaty With the Sioux—Mdewakanton and Wapahkoota Bands”. 5 augusti 1851. Arkiverad frånoriginalet den 11 juli 2007.https://web.archive.org/web/20070711133037/http://digital.library.okstate.edu/kappler/Vol2/treaties/sio0591.htm. Läst 5 augusti 2009. 
  14. ^”Minneapolis City Guide” (på engelska).http://www.superpages.com/cities/Minneapolis-MN/. Läst 13 augusti 2009. 
  15. ^ [ab]”Minneapolis, Minnesota - History” (på engelska).http://www.spiritus-temporis.com/minneapolis-minnesota/history.html. Läst 13 augusti 2009. [död länk]
  16. ^ [ab]”A History of Minneapolis: Railways” (på engelska).http://204.169.52.42/history/tr2.asp. Läst 13 augusti 2009. [död länk]
  17. ^ [ab]”A History of Minneapolis: Mdewakanton Band of the Dakota Nation, Parts I and II”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 4 januari 2009.https://web.archive.org/web/20090104133936/http://www.mpls.lib.mn.us/history/eh1.asp. ,
    ”A History of Minneapolis: Minneapolis Becomes Part of the United States”. Arkiverad frånoriginalet den 4 januari 2009.https://web.archive.org/web/20090104054439/http://www.mpls.lib.mn.us/history/eh3.asp. 
    ”A History of Minneapolis: Governance and Infrastructure”. Arkiverad frånoriginalet den 25 september 2008.https://web.archive.org/web/20080925073717/http://www.mpls.lib.mn.us/history/cg1.asp. 
  18. ^”History of Technology”. HistoryWorld (historyworld.net).http://www.historyworld.net/wrldhis/PlainTextHistories.asp?groupid=1222. Läst 13 augusti 2009. 
  19. ^Anfinson, Scott F. (1989). Part 2: Archaeological Explorations and Interpretive Potentials: Chapter 4 Interpretive Potentials. "49". The Institute for Minnesota Archaeology.http://www.fromsitetostory.org/sources/papers/mnarch49/49a-concl.asp. Läst 13 augusti 2009. 
  20. ^Frame, Robert M.; Hess, Jeffrey (januari 1990). ”West Side Milling District, Historic American Engineering Record MN-16”. U.S. National Park Service (via U.S. Library of Congress). sid. 2. Arkiverad frånoriginalet den 2 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140702035218/http://memory.loc.gov/cgi-bin/ampage?collId=pphhdatapage&fileName=mn%2Fmn0100%2Fmn0100%2Fdata%2Fhhdatapage.db&recNum=2&itemLink=r%3Fpp%2Fhh%3A%40FIELD%28DOCID%20%40BAND%28%40lit%28MN0100%29%29%29. Läst 13 augusti 2009. 
  21. ^Salisbury, ???Rollin D.; Harlan Harland Barrows, Walter Sheldon Tower (1912). The Elements of Geography. University of Michigan, återutgiven av H. Holts företag. sid. 441.http://books.google.com/books?vid=0_4TqunTYNFlQnPEq4&id=tPkBbeU1u-kC. Läst 27 juni 2007 
  22. ^”History”. Mill City Museum. Arkiverad frånoriginalet den 13 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070513131533/http://www.millcitymuseum.org/history.html. Läst 13 augusti 2009. 
  23. ^Atwater, Isaac (1893). History of the City of Minneapolis, Minnesota. Munsell (via Google Books). sid. 257–262.http://books.google.com/books?vid=0LlqBGKsYE_wDk91844nXj&id=CoVGorZ2vWMC&pg=250#PRA2-PA257,M1. Läst 23 april 2007 
  24. ^[https://web.archive.org/web/20070607180957/http://www.mnhs.org/library/tips/history_topics/81truckersstrike.html ”1934 Truckers' Strike (Minneapolis)”]. Minnesota Historical Society. Arkiverad frånoriginalet den 7 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070607180957/http://www.mnhs.org/library/tips/history_topics/81truckersstrike.html. Läst 5 maj 2007. 
  25. ^Reichard, Gary W. (Summer 1998). ”Mayor Hubert H. Humphrey”. Minnesota History (Minnesota Historical Society) "56" (2): ss. 50–67. Arkiverad frånoriginalet den 29 september 2007.https://web.archive.org/web/20070929103059/http://www.mnhs.org/market/mhspress/MinnesotaHistory/FeaturedArticles/5602050-67/index. Läst 6 maj 2007. 
  26. ^Harry Davis (RealVideo). Almanac. Twin Cities Public Television.http://video1.tpt.org:8080/ramgen/almanac/show/1824.rm?start=30:25. Läst 13 augusti 2009 Arkiverad 27 september 2007 hämtat från theWayback Machine.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 27 september 2007.https://web.archive.org/web/20070927185058/http://video1.tpt.org:8080/ramgen/almanac/show/1824.rm?start=30:25. Läst 13 augusti 2009.  och”American Indian Movement”. Encyclopaedia Britannica. 2007.http://www.britannica.com/eb/article-9006120/American-Indian-Movement. Läst 26 april 2007. 
  27. ^Hart, Joseph (1998-05-06). ”Room at the Bottom”. City Pages (Village Voice Media) "19" (909). Arkiverad frånoriginalet den 30 april 2001.https://web.archive.org/web/20010430213049/http://www.citypages.com/databank/19/909/article4952.asp. Läst 1 april 2007. 
  28. ^”Water Resources Report” (PDF). Minneapolis Park & Recreation Board. 21 november 2003. Arkiverad frånoriginalet den 9 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070809040939/http://www.minneapolisparks.org/documents/caring/WQ_Annual_2003/1-Overview03.pdf. Läst 7 augusti 2007. 
  29. ^”Mississippi: River Facts”. U.S. National Park Service. 14 juni 2006.http://www.nps.gov/miss/forteachers/brjrrivefact.htm. 
  30. ^”Police Recruiting: About Minneapolis”. City of Minneapolis. 2006.http://www.ci.minneapolis.mn.us/police/recruiting/aboutmpls.asp. Läst 29 april 2007. 
  31. ^”Minneapolis”. Encarta. 1993–2007. Arkiverad frånoriginalet den 17 april 2007.https://web.archive.org/web/20070417111501/http://encarta.msn.com/encyclopedia_761572218/Minneapolis.html. Läst 13 augusti 2009 Arkiverad 17 april 2007 hämtat från theWayback Machine.
  32. ^”Minnesota—Place and County Subdivision”. U.S. Census Bureau. 2000. Arkiverad frånoriginalet den 12 februari 2020.https://archive.today/20200212034246/http://factfinder.census.gov/servlet/GCTTable?-geo_id=04000US27&-mt_name=DEC_2000_SF1_U_GCTPH1_ST7&-ds_name=DEC_2000_SF1_U. Läst 24 mars 2007. 
  33. ^”State of the City: Physical Environment” (PDF). Minneapolis Planning Division. 2003. Arkiverad frånoriginalet den 8 mars 2008.https://web.archive.org/web/20080308061447/http://www.ci.minneapolis.mn.us/planning/soc03/2003PhyEnv.pdf. Läst 27 april 2007. 
  34. ^”State of the City” (PDF). Planning Division of the Minneapolis Department of Community Planning and Economic Development. 2003. Arkiverad frånoriginalet den 9 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070809040958/http://www.ci.minneapolis.mn.us/planning/soc03/2003fullcopy.pdf. Läst 7 augusti 2007. 
  35. ^”The 45th Parallel”. Wurlington Bros. Press. Arkiverad frånoriginalet den 25 november 2006.https://web.archive.org/web/20061125014324/http://www.wurlington-bros.com/45th/Mpls.html. Läst 18 januari 2007. 
  36. ^”Minnesota Preservation Planner IX (2)” (PDF). Minnesota Historical Society. 21 november 1998. Arkiverad frånoriginalet den 24 juni 2004.https://web.archive.org/web/20040624021145/http://www.mnhs.org/about/publications/planner/Spring1998.pdf. Läst 21 mars 2007. 
  37. ^”Elevations and Distances in the United States”. U.S. Department of the Interior — U.S. Geological Survey. 29 april 2005. Arkiverad frånoriginalet den 16 januari 2008.https://web.archive.org/web/20080116113632/http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 11 april 2007. 
  38. ^Fisk, Charles (3 mars 2007). ”Links to Some of the More Interesting Years With Accompanying Notes”. Arkiverad frånoriginalet den 18 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070518201556/http://home.att.net/~minn_climo/. Läst 25 mars 2007. 
  39. ^7 grader C från 1971-2000 enligtU.S. Census som anger källorna”Normals 1971–2000”. National Climatic Data Center.http://www.ncdc.noaa.gov/oa/climate/online/ccd/nrmavg.txt. Läst 25 mars 2007.  ochFisk, Charles (3 mars 2007). ”Minneapolis-St. Paul Area Daily Climatological History of Temperature, Precipitation, and Snowfall, A Year-by-Year Graphical Portrayal (1820–Present)”. Arkiverad frånoriginalet den 18 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070518201556/http://home.att.net/~minn_climo/. Läst 25 mars 2007. 
  40. ^”Monthly Averages for Minneapolis, MN” (på engelska). The Weather Channel.http://www.weather.com/weather/wxclimatology/monthly/USMN0503. Läst 27 oktober 2007. 
  41. ^GR Anderson Jr (1 oktober 2003). ”Living in America”. City Pages. Arkiverad frånoriginalet den 7 april 2008.https://web.archive.org/web/20080407031350/http://articles.citypages.com/2003-10-01/news/living-in-america/. Läst 29 april 2008. 
  42. ^ [ab]Nathanson, Iric. ”Jews in Minnesota” (PDF). Jewish Community Relations Council. Arkiverad frånoriginalet den 28 december 2006.https://web.archive.org/web/20061228224800/http://www.minndakjcrc.org/Docs/Jews%20of%20Minnesota%20by%20Iric%20Nathanson.pdf. Läst 14 april 2007. 
  43. ^”A History of Minneapolis: Residents of the City”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 12 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070212175108/http://www.mpls.lib.mn.us/history/. Läst 12 februari 2007. 
  44. ^”Minneapolis/St. Paul in Focus: A Profile from Census 2000”. Metropolitan Policy Program, The Brookings Institution. November 2003. Arkiverad frånoriginalet den 8 juli 2008.https://web.archive.org/web/20080708215745/http://www.brookings.edu/reports/2003/11_livingcities_minneapolis_stpaul.aspx. Läst 29 april 2008. 
  45. ^Star TribuneArkiverad 20 augusti 2009 hämtat från theWayback Machine.
  46. ^”Undersökningen 2000”. Arkiverad frånoriginalet den 12 februari 2020.https://archive.today/20200212042035/http://factfinder.census.gov/servlet/QTTable?_bm=y&-qr_name=DEC_2000_SF1_U_DP1&-geo_id=16000US2743000&-ds_name=DEC_2000_SF1_U&-_lang=en&-redoLog=false&-_sse=on. Läst 13 augusti 2009. 
  47. ^”Undersökningen 2007”. Arkiverad frånoriginalet den 11 februari 2020.https://archive.today/20200211183821/http://factfinder.census.gov/servlet/ADPTable?_bm=y&-qr_name=ACS_2007_3YR_G00_DP3YR5&-geo_id=16000US2743000&-ds_name=ACS_2007_3YR_G00_&-_lang=en&-redoLog=false&-_sse=on. Läst 13 augusti 2009. 
  48. ^”American Fact Finder”. U.S. Census Bureau. 2005. Arkiverad frånoriginalet den 20 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090820033608/http://factfinder.census.gov/servlet/ACSSAFFFacts?_event=&geo_id=16000US2743000&_geoContext=01000US%7C04000US27%7C16000US2743000&_street=&_county=minneapolis&_cityTown=minneapolis&_state=04000US27&_zip=&_lang=en&_sse=on&ActiveGeoDiv=&_useEV=&pctxt=fph&pgsl=160&_submenuId=factsheet_1&ds_name=null&_ci_nbr=null&qr_name=null&reg=null%3Anull&_keyword=&_industry=. Läst 8 januari 2007. 
  49. ^”12.9% in Seattle are gay or bisexual, second only to S.F., study says”. The Seattle Times. 21 november 2006.http://seattletimes.nwsource.com/ABPub/zoom/html/2003432941.html. Läst 20 mars 2009. 
  50. ^Gates, Gary J. (October 2006). ”Same-sex Couples and the Gay, Lesbian, Bisexual Population: New Estimates from the American Community Survey” (PDF). Williams Institute, UCLA School of Law, University of California, Los Angeles. Arkiverad frånoriginalet den 7 november 2006.https://web.archive.org/web/20061107151432/http://www.law.ucla.edu/williamsinstitute/publications/SameSexCouplesandGLBpopACS.pdf. Läst 26 februari 2008. 
  51. ^”Factfinder i Minneapolis”. Arkiverad frånoriginalet den 11 februari 2020.https://archive.today/20200211180324/http://factfinder.census.gov/servlet/ACSSAFFFacts?_event=Search&geo_id=&_geoContext=&_street=&_county=Minneapolis&_cityTown=Minneapolis&_state=&_zip=&_lang=en&_sse=on&pctxt=fph&pgsl=010. Läst 5 augusti 2009. 
  52. ^”Factfinder i Minneapolis”. Arkiverad frånoriginalet den 11 februari 2020.https://archive.today/20200211181758/http://factfinder.census.gov/servlet/ADPTable?_bm=y&-context=adp&-qr_name=ACS_2007_3YR_G00_DP3YR5&-ds_name=ACS_2007_3YR_G00_&-tree_id=3307&-redoLog=false&-geo_id=16000US2743000&-_sse=on&-format=&-_lang=en. Läst 5 augusti 2009. 
  53. ^Gibson, Campbell (June 1998). ”Table 1. Rank by Population of the 100 Largest Urban Places, Listed Alphabetically by State: 1790-1990”. U.S. Census Bureau. Arkiverad frånoriginalet den 13 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070513081426/http://www.census.gov/population/documentation/twps0027/tab01.txt. Läst 1 maj 2007. 
  54. ^. 2007.http://www.britannica.com/eb/article-242049/Minneapolis. Läst 24 mars 2007 
  55. ^”Fortune 500: Minnesota”. Cable News Network, Time Warner. 2008.http://money.cnn.com/magazines/fortune/fortune500/2008/states/MN.html. Läst 28 juni 2008. 
  56. ^Black, Sam (2006-01-26). ”Top employer in downtown Minneapolis: Target”. Minneapolis / St. Paul Business Journal (American City Business Journals, Inc).http://twincities.bizjournals.com/twincities/stories/2006/01/23/daily56.html. Läst 19 september 2007. 
  57. ^”Company Overview”. Target Corporation. 21 november 2008.http://investors.target.com/phoenix.zhtml?c=65828&p=irol-homeProfile. Läst 16 oktober 2008. 
  58. ^Pacella, Rena Marie (2005--). ”Top Tech City: Minneapolis, MN”. Popular Science. Arkiverad frånoriginalet den 20 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070120105003/http://www.popsci.com/popsci/technology/generaltechnology/fb679aa138b84010vgnvcm1000004eecbccdrcrd.html. Läst 18 januari 2007. 
  59. ^Jane Bennett Clark (1 oktober 2005). ”Seven Cool Cities”. Kiplinger's Personal Finance (The Kiplinger Washington Editors, Inc). Arkiverad frånoriginalet den 8 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070208105322/http://www.kiplinger.com/magazine/archives/2005/10/cities.html. Läst 11 februari 2007. 
  60. ^”50 Smart Places to Live: #2 Minneapolis-St. Paul, Minn.”. The Kiplinger Washington Editors, Inc. (Kiplinger.com). 1 juni 2006.http://www.kiplinger.com/features/archives/2006/05/minneapolis.html. Läst 11 februari 2007. 
  61. ^”The Role of Metro Areas in the U.S. Economy” (PDF). Global Insight. 2006. Arkiverad frånoriginalet den 30 november 2006.https://web.archive.org/web/20061130172627/http://www.usmayors.org/74thWinterMeeting/metroeconreport_January2006.pdf. Läst 12 februari 2007. 
  62. ^”Personal Income and Per Capita Personal Income by Metropolitan Area, 2003–2005”. Bureau of Economic Analysis. 6 september 2006. Arkiverad frånoriginalet den 16 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070216235339/http://www.bea.gov/newsreleases/regional/lapi/mpi_newsrelease.htm. Läst 12 februari 2007. 
  63. ^Levy, David (December 1992). ”Interview with Paul Volcker”.The Region. Arkiverad frånoriginalet den 11 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071011144942/http://minneapolisfed.org/pubs/region/92-12/int9212.cfm. 
  64. ^”Federal Reserve Bank of Minneapolis”. Arkiverad frånoriginalet den 8 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070608183833/http://minneapolisfed.org/info/mpls/. Läst 30 april 2007. 
  65. ^Abbe, Mary (11 september 2007). ”Walker Art Center hires 'rising star' to take helm”. Star Tribune (Avista Capital Partners). Arkiverad frånoriginalet den 17 december 2007.https://web.archive.org/web/20071217091845/http://www.startribune.com/entertainment/art/11384796.html. Läst 2 juni 2009. 
  66. ^ [ab]”Newspapers: Star Tribune”. The McClatchy Company. Arkiverad frånoriginalet den 8 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070208044607/http://www.mcclatchy.com/146/story/456.html. Läst 11 februari 2007. 
  67. ^Horwich, Jeff (6 april 2005). ”Council moves closer to theater deal, but concerns remain”. Minnesota Public Radio. Arkiverad frånoriginalet den 16 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070116080553/http://news.minnesota.publicradio.org/features/2005/04/06_horwichj_vote/. Läst 13 maj 2010. 
  68. ^”Minnesota Fringe Festival” (PDF). Minnesota Fringe Festival. Arkiverad frånoriginalet den 22 november 2010.https://web.archive.org/web/20101122123516/http://fringefestival.org/pdf/press/2008_presskit.pdf. Läst 13 maj 2010. 
  69. ^ [ab]Joubert, Claire (maj 2006). ”Boom Town” (PDF). Mpls.St.Paul (via Meet Minneapolis). Arkiverad frånoriginalet den 15 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070615121803/http://minneapolis.org/mediaroom/assets/mplsnews/sa1E74.pdf. Läst 13 maj 2010. 
  70. ^”Guthrie Theatre”. Minnesota Historical Society. Arkiverad frånoriginalet den 9 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070309094537/http://www.mnhs.org/library/tips/history_topics/04guthrie.html. Läst 13 maj 2010. 
  71. ^”Theatre History”. Hennepin Theatre Trust. Arkiverad frånoriginalet den 29 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070329025356/http://www.hennepintheatredistrict.org/history/. Läst 13 maj 2010. 
  72. ^”Minnesota Shubert Performing Arts and Education Center” (PDF). Artspace Projects, Inc. Arkiverad frånoriginalet den 8 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100808065741/http://www.artspace.org/properties/shubert/. Läst 13 maj 2010. 
  73. ^”Minneapolis Sculpture Garden”. Arkiverad frånoriginalet den 5 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070205145654/http://garden.walkerart.org/index.wac. Läst 13 maj 2010. 
  74. ^Abbe, Mary (8 mars 2007). ”A twist in the tinfoil—Gehry doing Weisman addition”. Star Tribune. Avista Capital Partners. Arkiverad frånoriginalet den 20 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070320160928/http://www.startribune.com/1375/story/1041820.html. Läst 13 maj 2010. 
  75. ^Palmer, Caroline (26 april 2000). ”Footsteps”. City Pages (Village Voice Media) 21 (1012). Arkiverad frånoriginalet den 24 augusti 2000.https://web.archive.org/web/20000824154451/http://www.citypages.com/databank/21/1012/article8622.asp. Läst 13 augusti 2009. Arkiverad 24 augusti 2000 hämtat från theWayback Machine.
  76. ^Matos, Michaelangelo in Brackett, Nathan (2004-11-02). The New Rolling Stone Album Guide (4). Fireside. sid. 64.ISBN 0-74320-169-8.http://www.rollingstone.com/music/artists/prince/biography 
  77. ^”The Twin/Tone catalog”. Twin/Tone Records. 1978–1998.http://www.twintone.com/ttcat.html. Läst 15 januari 2007. 
  78. ^”First Avenue & 7th Street Entry Band Files”. Minnesota Historical Society. 1999–2004. Arkiverad frånoriginalet den 10 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070210215156/http://www.mnhs.org/library/findaids/00233.html. Läst 12 februari 2007. 
  79. ^”PunkFunkRockPop”. Minnesota Historical Society.http://www.mnhs.org/collections/mplsmusic/bands.htm. Läst 13 mars 2010. 
  80. ^George-Warren, Holly; Romanowski, Patricia och Pareles, Jon (21 november 2001). ”The Rolling stone encyclopedia of rock & roll”. Fireside via Google Books. sid. 818.http://books.google.com/books?id=9lYYAAAAIAAJ. Läst 13 mars 2010. 
  81. ^Oestreich, James R. (17 december 2006). ”MUSIC; A Most Audacious Dare Reverberates”. The New York Times.http://www.nytimes.com/2006/12/17/arts/music/17oest.html. Läst 13 maj 2010. 
  82. ^Mack, Linda (10 januari 2008). ”MacPhail: a new note for the Minneapolis riverfront”. MinnPost. Arkiverad frånoriginalet den 18 april 2008.https://web.archive.org/web/20080418110211/http://www.minnpost.com/stories/2008/01/10/526/macphail_a_new_note_for_the_minneapolis_riverfront. Läst 13 maj 2010. 
  83. ^Atmosphere (4 januari 2005). "I Wish Those Cats @ Fobia Would Give Me Some Free Shoes" och "Sep Seven Game Show Them" och "7th St. Entry" påHeadshots: SE7EN.Rhymesayers, ASIN: B0006SSRXS [Explicit lyrics].
  84. ^”Minneapolis and Seattle tie for nation’s most literate city”. Minneapolis / St. Paul Business Journal. 24 december 2008.http://twincities.bizjournals.com/twincities/stories/2008/12/22/daily28.html. Läst 13 maj 2010. 
  85. ^ [abc]”A History of Minneapolis: News, Media and Publishing”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070815174815/http://www.mpls.lib.mn.us/history/index.asp. Läst 12 februari 2007. 
  86. ^ [ab]Chamberlain, Lisa (30 april 2008). ”With Books as a Catalyst, Minneapolis Neighborhood Revives”. The New York Times.http://www.nytimes.com/2008/04/30/realestate/commercial/30books.html. Läst 30 april 2008. 
  87. ^ [ab]”A History of Minneapolis: Amateur Sports” (på engelska). Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 4 januari 2009.https://web.archive.org/web/20090104111753/http://www.mpls.lib.mn.us/history/sp1.asp.  samt”A History of Minneapolis: Professional Sports” (på engelska). Minneapolis Public Library. 2001. Arkiverad frånoriginalet den 21 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070221045749/http://www.mpls.lib.mn.us/history/sp2.asp. Läst 12 februari 2007. 
  88. ^”About The AWA” (på engelska). AWA Wrestling Entertainment. 2006. Arkiverad frånoriginalet den 2 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070302093605/http://www.awastars.com/about.htm. Läst 16 mars 2007. 
  89. ^George, Thomas (25 maj 1989). ”Minneapolis Gets 1992 Super Bowl” (på engelska). The New York Times.http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=950de3dc1730f936a15756c0a96f948260. Läst 18 juli 2008. 
  90. ^”1992 NCAA Men's Division I Basketball Tournament” (på engelska). HickokSports.com. 17 april 2008. Arkiverad frånoriginalet den 6 december 2012.https://archive.is/20121206015419/http://www.hickoksports.com/history/ncaambask1992.shtml. Läst 18 juli 2008. 
  91. ^Brodie, Rob (6 april 1998). ”Arkiverade kopian” (på engelska). Ottawa Sun. Arkiverad frånoriginalet den 8 december 2012.https://archive.is/20121208135335/http://www.canoe.ca/Skating98Worlds/apr6_worlds.html. Läst 18 juli 2008. 
  92. ^”Summary: National Collegiate/Division I Men's” (på engelska) (PDF).National Collegiate Athletic Association (NCAA). 2005–2006. Arkiverad frånoriginalet den 3 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070103053742/http://www.ncaa.org/library/records/championship_summaries/mens_champs_records_summaries.pdf. 
  93. ^”Summary: National Collegiate/Division I Women's” (på engelska) (PDF).National Collegiate Athletic Association (NCAA). 2005–2006. Arkiverad frånoriginalet den 3 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070103053701/http://www.ncaa.org/library/records/championship_summaries/womens_champs_records_summaries.pdf. Läst 4 oktober 2007. 
  94. ^Cairn, Rich och Susan (21 november 2003). ”History of Minnehaha Creek Watershed” (PDF). Minnehahacreek.org. Arkiverad frånoriginalet den 25 september 2007.https://web.archive.org/web/20070925233351/http://www.minnehahacreek.org/pdf/MinnehahaHistory.pdf. Läst 17 augusti 2007. 
  95. ^ [ab]”Minnehaha Park”. Minneapolis Park & Recreation Board. Arkiverad frånoriginalet den 12 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070212203626/http://www.minneapolisparks.org/default.asp?PageID=4&parkid=252. Läst 25 mars 2007. 
  96. ^Garvin, Alexander (19 juni 2002). The American City : What Works, What Doesn't (2). McGraw-Hill Professional. sid. 67.ISBN 0-07137-367-5 
  97. ^Loring, Charles M. (1915). History of the Parks and Public Grounds of Minneapolis. Minnesota Historical Society, University of Michigan (via Google Books). sid. 601–602.http://books.google.com/books?vid=0DBNDCIwwq1_LSUCWrdOEG2&id=RDMC_Qw899IC&pg=PA599#PPA601,M1. Läst 11 april 2007 
  98. ^Nadenicek, Daniel J. och Neckar, Lance M. in Cleveland, H. W. S. (2002). Landscape Architecture, as Applied to the Wants of the West; with an Essay on Forest Planting on the Great Plains. University of Massachusetts Press, ASLA Centennial Reprint Series. sid. xli.ISBN 1-55849-330-1 
  99. ^”Grand Rounds Scenic Byway”. National Scenic Byways Online (byways.org). Arkiverad frånoriginalet den 5 april 2007.https://web.archive.org/web/20070405122026/http://www.byways.org/explore/byways/2243/. 
  100. ^”Join Us at the Macy's Holidazzle Parade”. Emergency Foodshelf Network.http://www.emergencyfoodshelf.org/EventsAndNews/UpcomingEvents/EventsItem.aspx?pkID=237. Läst 24 december 2007. 
  101. ^”Theodore Wirth (1863–1949)”. National Recreation and Park Association. Arkiverad frånoriginalet den 28 september 2007.https://web.archive.org/web/20070928132543/http://www.nrpa.org/content/default.aspx?documentId=3778. Läst 24 april 2007. 
  102. ^Magnusson, Jemilah (March/April 2005). ”The Top 10 Green Cities in the U.S”. The Green Guide (National Geographic Society (TheGreenGuide.com)) "107". Arkiverad frånoriginalet den 29 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070329022054/http://www.thegreenguide.com/doc/107/cities. 
  103. ^”Minneapolis Local Surface Water Management Plan” (PDF). Minneapolis Public Works & Engineering. odaterad, samtida med folkräkningen 2000.http://www.ci.minneapolis.mn.us/stormwater/docs/LSWMPSec3-LandWaterResourcesAssessment.pdf. Läst 9 april 2007. 
  104. ^Walsh, Paul (8 juli 2008). ”Minneapolis, St. Paul parks shine in national report”. Star Tribune. Arkiverad frånoriginalet den 16 juli 2011.https://web.archive.org/web/20110716132751/http://www.startribune.com/local/stpaul/24070614.html?location_refer=%24urlTrackSectionName. Läst 17 juli 2008. 
  105. ^”Theodore Wirth Park, MN”. National Scenic Byways Online (byways.org). Arkiverad frånoriginalet den 9 juli 2013.https://web.archive.org/web/20130709031802/http://byways.org/explore/byways/2243/places/12691/. 
  106. ^”FAQs”. Central Park Conservancy (centralparknyc.org). 2006. Arkiverad frånoriginalet den 14 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070314013712/http://www.centralparknyc.org/centralparkhistory/faqs. Läst 25 mars 2007. 
  107. ^”Henry Wadsworth Longfellow”. Encyclopaedia Britannica. 2007.http://www.britannica.com/eb/article-4274/Henry-Wadsworth-Longfellow. Läst 30 april 2007 
  108. ^Adams, Lori; Gorin, Amy; Rennie, Doug; Rushlow, Amy; Sayago, Joanna. ”The 25 Best Running Cities in America”. Runner's World. Rodale. Arkiverad frånoriginalet den 18 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070818034452/http://www.runnersworld.com/article/0%2C7120%2Cssssssssssssssssss6-239-283--8155-4-1X2X3X4X5X6X7-8%2C00.html. Läst 14 april 2007. 
  109. ^”Minneapolis Marathon, Half Marathon and 5K”. Team Ortho. Arkiverad frånoriginalet den 12 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100812030936/http://www.teamortho.us/Minneapolis_Marathon. Läst 1 juni 2009. 
  110. ^Nelson, Tim (31 maj 2009). ”More than 1,500 turn out for first Minneapolis Marathon”. Minnesota Public Radio.http://minnesota.publicradio.org/display/web/2009/05/31/minneapolis_marathon/. Läst 1 juni 2009. 
  111. ^”Twin Cities Marathon”. Twin Cities Marathon (mtcmarathon.org). Arkiverad frånoriginalet den 11 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071011192752/http://www.mtcmarathon.org/. Läst 29 mars 2007. 
  112. ^”What's Happening in the Area”. Mall of America. Arkiverad frånoriginalet den 18 april 2007.https://web.archive.org/web/20070418182817/http://www.mallofamerica.com/adults_itinerary_detail_objectname_Whats_happening_area.aspx. Läst 30 mars 2007. 
  113. ^”America's 100 Greatest Golf Courses/2007-08”. Golf Digest. 2007. Arkiverad frånoriginalet den 21 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090821105524/http://www.golfdigest.com/rankings/courses/greatest/2007/100greatestcourses_gd200705?currentPage=2. 
  114. ^”Inventor of the Week Archive: Scott & Brennan Olson (spelling corrected per rowbike.com)”. Lemelson-MIT, MIT School of Engineering. August 1997. Arkiverad frånoriginalet den 2 maj 2006.https://web.archive.org/web/20060502164738/http://web.mit.edu/invent/iow/Inline.html. Läst 25 februari 2007. 
  115. ^ [ab]”Park Information::Valley Fair Amusement Park & Soak City - History of Valley Fair” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 17 februari 2012.https://web.archive.org/web/20120217040630/http://www.valleyfair.com/public/information/history.cfm. Läst 13 augusti 2009. 
  116. ^”City Council”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 7 februari 2016.https://web.archive.org/web/20160207042452/http://www.ci.minneapolis.mn.us/council/. 
  117. ^”Minneapolis City Council candidates”. E-Democracy (e-democracy.org). 26 oktober 2005. Arkiverad frånoriginalet den 18 oktober 2006.https://web.archive.org/web/20061018195829/http://www.e-democracy.org/wiki/Minneapolis_City_Council_candidates. Läst 24 mars 2007. 
  118. ^Anderson, G.R. Jr. (10 juli 2002). ”The Compulsiveness of the Long-Distance Runner”. City Pages (Village Voice Media) "23" (1127). Arkiverad frånoriginalet den 30 september 2007.https://web.archive.org/web/20070930215823/http://citypages.com/databank/23/1127/article10544.asp. Läst 21 mars 2007. 
  119. ^”Board of Estimate and Taxation”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 11 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070811190728/http://www.ci.minneapolis.mn.us/boards-and-commissions/estimate-taxation.asp. Läst 27 juni 2007. 
  120. ^Fagotto, Elena; Archon, Fung (15 februari 2005). ”The Minneapolis Neighborhood Revitalization Program: An Experiment in Empowered Participatory Governance” (PDF). Institute of Development Studies, LogoLink (ids.ac.uk). Arkiverad frånoriginalet den 24 juli 2006.https://web.archive.org/web/20060724184021/http://www.ids.ac.uk/logolink/resources/downloads/Recite_Confpapers/NRPFinal.pdf. Läst 5 april 2007. 
  121. ^”City of Minneapolis. Neighborhoods & Communities” (PDF). GIS Business Services, City of Minneapolis. 2004, uppdaterad januari 2006.http://www.ci.minneapolis.mn.us/about/maps/neighborhoods.pdf. 
  122. ^”City of Minneapolis Business Associations” (PDF). Minneapolis Community Planning and Economic Development (CPED) Department. 17 november 2005. Arkiverad frånoriginalet den 12 januari 2011.https://web.archive.org/web/20110112102937/http://www.ci.minneapolis.mn.us/cped/business_association_directory.pdf. Läst 10 februari 2007. 
  123. ^”Urban Environment Report, City Environment Data: Minneapolis, Minnesota”. Earth Day Network. Arkiverad frånoriginalet den 7 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071007225201/http://www.earthday.org/UER/report/mn_minneapolis_detail.html. Läst 24 februari 2007. 
  124. ^Moskowitz, Dara (11 oktober 1995). ”Minneapolis Confidential”. City Pages (Village Voice Media) "16" (775). Arkiverad frånoriginalet den 27 september 2007.https://web.archive.org/web/20070927230747/http://citypages.com/databank/16/775/article2415.asp. Läst 21 mars 2007. 
  125. ^”Uniform Crime Reports”. Minneapolis Police Department, CODEFOR Unit. Arkiverad frånoriginalet den 5 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070205000321/http://www.ci.minneapolis.mn.us/police/crime-statistics/ucr/index.asp. Läst 10 februari 2007. 
  126. ^”Minneapolis crime falls for 2nd year in a row”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 19 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090819064852/http://ww.ci.minneapolis.mn.us/mayor/news/20081222newsmayor_2008crimereport.asp. Läst 24 april 2009. 
  127. ^Williams, Brandt (9 januari 2007). ”Homicide problem awaits Minneapolis' new police chief”. Minnesota Public Radio.http://minnesota.publicradio.org/display/web/2007/01/09/dolan/. 
  128. ^Scheck, Tom (25 augusti 2005). ”Sparks fly at Minneapolis mayoral debate”. Minnesota Public Radio.http://news.minnesota.publicradio.org/features/2005/08/25_scheckt_mplsdebate/. Läst 21 mars 2007. 
  129. ^”MPS Facts 2006–2007”. Minneapolis Public Schools. Arkiverad frånoriginalet den 10 december 2006.https://web.archive.org/web/20061210024903/http://www.mpls.k12.mn.us/MPS_Facts2.html. 
  130. ^”About MPS”.http://www.mpls.k12.mn.us/about.html. 
  131. ^”Board of Education”. Arkiverad frånoriginalet den 2 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070502192059/http://www.mpls.k12.mn.us/Board_of_Education.html. Läst 24 mars 2007. 
  132. ^Diaz, Kevin (31 mars 2008). ”Minneapolis schools get failing grade on dropouts”. Star Tribune (Avista Capital Partners). Arkiverad frånoriginalet den 3 april 2008.https://web.archive.org/web/20080403172542/http://www.startribune.com/politics/state/17176006.html. Läst 3 april 2008. 
  133. ^”Alphabetical List of Nonpublic Schools”. Minnesota Department of Education. 2005. Arkiverad frånoriginalet den 18 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070818090501/http://app.education.state.mn.us/Directories/report_c14.jsp. 
  134. ^”Charter Schools”. 2005. Arkiverad frånoriginalet den 1 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070501192312/http://app.education.state.mn.us/Directories/report_c11.jsp. Läst 24 mars 2007. 
  135. ^”Minnesota, University of”. 2007.http://www.britannica.com/eb/article-9002014/Minnesota-University-of. Läst 24 mars 2007 
  136. ^”University of Minnesota Rankings”.U.S. News and World Report via Regents of the University of Minnesota. Arkiverad frånoriginalet den 29 december 2007.https://web.archive.org/web/20071229044207/http://www.grad.umn.edu/Prospective_Students/rankings/index.html. Läst 4 februari 2008. 
  137. ^”NCES Digest of Education Statistics”. 2005.http://nces.ed.gov/programs/digest/d05/tables/dt05_215.asp. Läst 24 mars 2007. 
  138. ^”Post-Secondary Schools”. Minnesota Department of Education. 2005. Arkiverad frånoriginalet den 1 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070501191935/http://app.education.state.mn.us/Directories/report_e8.jsp. Läst 24 mars 2007. 
  139. ^”Guiding Principles for the Consolidation of Library Services in Hennepin County” (PDF). Hennepin County Library. Arkiverad frånoriginalet den 3 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071003205555/http://www.mplib.org/consolguidingprinciples.pdf. Läst 23 november 2008. 
  140. ^”Frequently Asked Questions: Library Board Decisions and Libraries Closing”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 26 oktober 2006. Arkiverad frånoriginalet den 30 maj 2007.https://web.archive.org/web/20070530024712/http://www.mpls.lib.mn.us/mpl-future-faqs.asp. Läst 12 februari 2007. 
  141. ^”Arts at MPL: Cesar Pelli”. 2 februari 2007. Arkiverad frånoriginalet den 29 april 2007.https://web.archive.org/web/20070429000713/http://www.mpls.lib.mn.us/artsmpl_pelli.asp. Läst 24 mars 2007. 
  142. ^”Unique Collections”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 15 mars 2007. Arkiverad frånoriginalet den 12 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071012015736/http://www.mpls.lib.mn.us/specialcoll.asp. Läst 12 februari 2007. 
  143. ^”MPL Annual Report” (PDF). 2004. Arkiverad frånoriginalet den 21 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070221211519/http://www.mplib.org/2004annualreport.pdf. Läst 24 mars 2007. 
  144. ^[1]
  145. ^”Minneapolis/St. Paul in Focus: A Profile from Census 2000” (PDF). Brookings Institution, Living Cities Census Series. 2003. Arkiverad frånoriginalet den 16 april 2007.https://web.archive.org/web/20070416161349/http://www.brookings.edu/es/urban/livingcities/MinneapolisStPaul2.pdf. Läst 8 april 2007. 
  146. ^Cati Vanden Breul (28 september 2005). ”Downtown Minneapolis named one of 17 best commuting districts”. The Minnesota Daily. Arkiverad frånoriginalet den 30 september 2007.https://web.archive.org/web/20070930181419/http://www.mndaily.com/articles/2005/09/28/65331. Läst 16 mars 2007. 
  147. ^”Guaranteed Ride Home”. Metro Transit. Arkiverad frånoriginalet den 26 augusti 2007.https://web.archive.org/web/20070826095513/http://www.metrotransit.org/riderprograms/grh.asp. Läst 26 juni 2007. 
  148. ^”APTA Transit Ridership Report” (PDF). American Public Transportation Association. Third Quarter, 2006. Arkiverad frånoriginalet den 15 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070615121802/http://www.apta.com/research/stats/ridership/riderep/documents/06q3rep.pdf. 
  149. ^”Hiawatha Line”. Metro Transit. 2006.http://www.metrotransit.org/improvingTransit/hiawathaLightRail.asp. Läst 3 februari 2007. 
  150. ^Hult, Karla (15 november 2009). ”Northstar Commuter Rail service officially begins Monday”. kare11 News.http://www.kare11.com/news/news_article.aspx?storyid=828374&catid=391/. Läst 30 november 2009. [död länk]
  151. ^”Skyways”. Meet Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 6 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070306100109/http://www.minneapolis.org/travelinfo/skyways.asp. Läst 21 mars 2007. 
  152. ^Gill, N.S.. ”Skyways: Downtown Minneapolis and St. Paul Skyways”. About.com. About, Inc., The New York Times Company. Arkiverad frånoriginalet den 16 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070316054525/http://minneapolis.about.com/cs/shoppingservice/a/skyways.htm. Läst 15 mars 2007. 
  153. ^”Amending ordinance relating to Taxicabs” (PDF). City of Minneapolis. 2006. Arkiverad frånoriginalet den 15 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070615121821/http://www.ci.minneapolis.mn.us/council/2006-meetings/20060922/Docs/06a-Taxicab-Amendments.pdf. Läst 16 mars 2007. 
  154. ^”Minneapolis Closes the Gap with #1 Portland”. U.S. Census Bureau via City of Minneapolis.http://www.ci.minneapolis.mn.us/bicycles/MinneapolisClosesGap.asp. Läst 7 mars 2009. 
  155. ^”Where to Ride in Minneapolis”. City of Minneapolis. 1997–2004. Arkiverad frånoriginalet den 28 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070128075643/http://www.ci.minneapolis.mn.us/bicycles/where-to-ride.asp. Läst 16 april 2007. 
  156. ^”Stone Arch Bridge”. Minneapolis Park & Recreation Board. Arkiverad frånoriginalet den 4 november 2006.https://web.archive.org/web/20061104045634/http://www.minneapolisparks.org/default.asp?PageID=4&parkid=268. Läst 16 mars 2007. 
  157. ^Malone, Robert (2007-04-16). ”Which Are The World's Cleanest Cities?”. Forbes.http://www.forbes.com/2007/04/16/worlds-cleanest-cities-biz-logistics-cx_rm_0416cleanest.html. Läst 28 april 2007. 
  158. ^”History and Mission”. Metropolitan Airports Commission. Arkiverad frånoriginalet den 1 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070301010553/http://www.mspairport.com/mac/organization/history.aspx. Läst 27 juni 2007. 
  159. ^”A History of Minneapolis: Air Transportation”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 9 december 2006.https://web.archive.org/web/20061209112222/http://www.mpls.lib.mn.us/history/tr5.asp. Läst 12 februari 2007. 
  160. ^”Pilot Groups”. Air Line Pilots Association. Arkiverad frånoriginalet den 9 juli 2007.https://web.archive.org/web/20070709065118/http://www.alpa.org/?tabid=183. Läst 15 mars 2007. 
  161. ^”St. Paul-Minneapolis, MN (MSP)”. Amtrak. Arkiverad frånoriginalet den 4 april 2007.https://web.archive.org/web/20070404195900/http://www.amtrak.com/servlet/ContentServer?pagename=Amtrak%2Fam2Station%2FStation_Page&c=am2Station&cid=1080080551718&ssid=85. Läst 26 april 2007. 
  162. ^”Facts and Figures”. Minnesota Department of Transportation and Northstar Corridor Development Authority. Arkiverad frånoriginalet den 28 juli 2007.https://web.archive.org/web/20070728102106/http://www.mn-getonboard.org/facts.html. Läst 16 mars 2007. 
  163. ^Córdova, Cristina (19 februari 2008). ”Arkiverade kopian”. The Rake (Rake Publishing). Arkiverad frånoriginalet den 26 februari 2008.https://web.archive.org/web/20080226210755/http://www.rakemag.com/reporting/features/all-news-fits-and-then-some. Läst 2 mars 2008. 
  164. ^Anderson, G.R. Jr. (21 mars 2007). ”The Human Shield”. City Pages (Village Voice Media) "28" (1372). Arkiverad frånoriginalet den 2 april 2007.https://web.archive.org/web/20070402074813/http://citypages.com/databank/28/1372/article15246.asp. 
  165. ^Shortal, Jana (6 april 2007). ”Arkiverade kopian”. KARE-11. Arkiverad frånoriginalet den 16 december 2012.https://archive.is/20121216085354/http://www.kare11.com/news/news_article.aspx?storyid=250393. Läst 13 augusti 2009. 
  166. ^Johnson, Dirk (30 juni 1996). ”Nice City's Nasty Distinction: Murders Soar in Minneapolis”. The New York Times (The New York Times Company).http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9A07E7DB1E39F933A05755C0A960958260. Läst 6 april 2008. 
  167. ^December, John (1 mars 2007). ”Media - Radio - Minneapolis-St. Paul, Minnesota, USA”. Arkiverad frånoriginalet den 27 april 2007.https://web.archive.org/web/20070427160532/http://www.december.com/places/msp/radio.html. 
  168. ^”HD Radio: Minneapolis-St. Paul”. iBiquity Digital Corporation. Arkiverad frånoriginalet den 27 september 2007.https://web.archive.org/web/20070927210921/http://www.ibiquity.com/hd_radio/hdradio_find_a_station?state=&theCity=MinneapolisStPaulMN. Läst 18 mars 2007. 
  169. ^Weeks, John (2003). ”Minneapolis / St. Paul: Minnesota Twin Cities Area: Digital TV & HDTV Cheat Sheet”.http://www.johnweeks.com/stuff/dTVmsp.html. Läst 18 mars 2007. 
  170. ^Sparling, David A., Internet Movie Database. ”Plot summary for "Beverly Hills, 90210"”.http://imdb.com/title/tt0125674/plotsummary. Läst 14 mars 2007. 
  171. ^Gary Levin (10 juli 2006). ”Idol tryouts begin Aug. 8”. USA Today (Gannett Company, Inc).http://www.usatoday.com/life/television/news/2006-07-10-idol-auditions_x.htm. Läst 14 mars 2007. 
  172. ^”NBC's "Last Comic Standing" Live Tour”. North Shore Music Theatre. Arkiverad frånoriginalet den 15 juli 2007.https://web.archive.org/web/20070715131643/http://www.nsmt.org/index.php?option=com_content&task=view&id=638&Itemid=1723. Läst 15 maj 2007. 
  173. ^”Mary Tyler Moore statue”. Meet Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 20 april 2007.https://web.archive.org/web/20070420151236/http://www.minneapolis.org/thingstodo/mtm_icon.asp. Läst 21 mars 2007. 
  174. ^”Awards for "Mary Tyler Moore" (1970)”. Internet Movie Database.http://imdb.com/title/tt0065314/awards. Läst 14 mars 2007. 
  175. ^ [abc]”A History of Minneapolis: Religion”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). Arkiverad frånoriginalet den 29 april 2007.https://web.archive.org/web/20070429084801/http://www.mpls.lib.mn.us/history/rs1.asp. Läst 30 april 2007. 
  176. ^”Our Lady of Lourdes Catholic Church”. Yahoo! Travel. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110521062430/http://travel.yahoo.com/p-travelguide-3502708-our_lady_of_lourdes_catholic_church_minneapolis-i?action=describe. Läst 30 april 2007. 
  177. ^FitzGerald, Thomas E. (1998). The Orthodox Church. Praeger/Greenwood.ISBN 0-27596-438-8.http://books.google.com/books?id=_F5yntZocGIC 
  178. ^”About St. Mary's”. St. Mary's Orthodox Cathedral. 2006.http://www.stmarysoca.org/about.html. Läst 19 mars 2007. 
  179. ^”Billy Graham and the Billy Graham Evangelistic Association - Historical Background”. Billy Graham Center. 11 november 2004. Arkiverad frånoriginalet den 27 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070227151243/http://www.wheaton.edu/bgc/archives/bio.html. Läst 19 mars 2007. 
  180. ^Camhi, Leslie (23 juli 2000). ”FILM; The Fabulousness Of Tammy Faye”. The New York Times (The New York Times Company).http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=940DE4D9103BF930A15754C0A9669C8B63. Läst 6 april 2008. 
  181. ^Vaughan, John N. (Januari 2005). ”Growth Trends”. Church Report. Christy Media, LLC. Arkiverad frånoriginalet den 6 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071006194427/http://www.thecronline.com/mag_article.php?mid=518&mname=January. Läst 30 april 2007. 
  182. ^”Eliel Saarinen”.http://www.britannica.com/eb/article-9064591/Eliel-Saarinen 
  183. ^”Koulun sijainti / School location”. Finnish Language School of Minnesota. Arkiverad frånoriginalet den 29 september 2007.https://web.archive.org/web/20070929064412/http://www.minnesotafinnish.org/index.asp?Type=B_BASIC&SEC=%7BB54C9348-CFFF-47DB-9421-2849B0C03231%7D. Läst 7 augusti 2007. 
  184. ^”A History of Minneapolis: Social Services”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2007.https://web.archive.org/web/20070107165116/http://www.mpls.lib.mn.us/history/rs2.asp. Läst 12 februari 2007. 
  185. ^Ohlemacher, Stephen (9 juli 2007). ”Detroit area has volunteer spirit”.Detroit Free Press. Arkiverad frånoriginalet den 27 september 2007.https://web.archive.org/web/20070927012411/http://www.freep.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20070709%2FNEWS06%2F707090365%2F1008%2FNEWS. Läst 17 juli 2007. 
  186. ^”Catholic Charities of St. Paul & Minneapolis”. Charity Navigator. 2006.http://www.charitynavigator.org/index.cfm?bay=search.summary&orgid=3438. Läst 30 april 2007. 
  187. ^”American Refugee Committee International”. Charity Navigator. 2006.http://www.charitynavigator.org/index.cfm?bay=search.summary&orgid=3284. Läst 30 april 2007. 
  188. ^”History”. Business Ethics (business-ethics.com). 2005. Arkiverad frånoriginalet den 13 oktober 2009.https://web.archive.org/web/20091013011949/http://www.business-ethics.com/about_bizeth. Läst 19 mars 2007. 
  189. ^”100 Best Corporate Citizens Repeat Performers”. CRO (thecro.com). 2006–2007.http://www.thecro.com/?q=node/111. Läst 19 mars 2007. 
  190. ^”The Minneapolis Foundation”. Charity Navigator. 2006.http://www.charitynavigator.org/index.cfm?bay=search.summary&orgid=4100. Läst 30 april 2007. 
  191. ^Cohen, Burt (May 2006). ”The Spirit of Giving” (PDF). Mpls.St.Paul (via Meet Minneapolis). Arkiverad frånoriginalet den 15 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070615121803/http://minneapolis.org/mediaroom/assets/mplsnews/sa1E74.pdf. Läst 21 mars 2007. 
  192. ^”Best Hospitals”. U.S.News & World Report (U.S.News & World Report, L.P.). Arkiverad frånoriginalet den 13 mars 2009.https://web.archive.org/web/20090313110304/http://www.usnews.com/listings/hospitals. Läst 28 mars 2009. 
  193. ^”Hospitals, Physicians and Organizations”. Hennepin County Library. Arkiverad frånoriginalet den 18 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070618171811/http://www.hclib.org/pub/search/SubTopics.cfm?Topic=Health%2FWellness&SubTopic=Hospitals%2FPhysicians%20and%20Organizations. 
  194. ^”Twin Cities Shriners Hospital”. Shriners International. Arkiverad frånoriginalet den 28 mars 2009.https://web.archive.org/web/20090328080639/http://shrinershq.org/hospitals/Twin%5FCities/. Läst 29 mars 2009. 
  195. ^”Rochester, Minnesota Campus”. Mayo Foundation. Arkiverad frånoriginalet den 10 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070310025927/http://www.mayo.edu/education/mcr.html. Läst 15 mars 2007. 
  196. ^Jeffrey, Kirk (2001). Machines in Our Hearts: The Cardiac Pacemaker, the Implantable Defibrillator, and American Health Care. Johns Hopkins University Press. sid. 59–65.ISBN 0-80186-579-4 
  197. ^”A History of Minneapolis: Medicine”. Minneapolis Public Library (mpls.lib.mn.us). 2001. Arkiverad frånoriginalet den 22 november 2007.https://web.archive.org/web/20071122162857/http://www.mpls.lib.mn.us/history/rs3.asp. Läst 12 februari 2007. 
  198. ^”Verified Trauma Centers”. American College of Surgeons. 26 mars 2009. Arkiverad frånoriginalet den 7 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140707233016/http://www.facs.org/trauma/verified.html. Läst 28 mars 2009. 
  199. ^”About HCMC”. Arkiverad frånoriginalet den 3 maj 2009.https://web.archive.org/web/20090503223235/http://www.hcmc.org/medcenter/about.htm. Läst 13 augusti 2009. 
  200. ^”HCMC Governance”. Hennepin County Medical Center (HCMC). Arkiverad frånoriginalet den 19 februari 2009.https://web.archive.org/web/20090219003331/http://hcmc.org/governance.htm. Läst 28 mars 2009. 
  201. ^ [ab]”Utilities”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 5 februari 2007.https://web.archive.org/web/20070205013657/http://www.ci.minneapolis.mn.us/residents/utilities.asp. Läst 7 april 2007. 
  202. ^ [ab]”Wireless Minneapolis Frequently Asked Questions”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 5 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070305172334/http://www.ci.minneapolis.mn.us/wirelessminneapolis/wirelessfaq.asp. Läst 7 april 2007. 
  203. ^”Wireless Minneapolis Coverage Map”. USI Wireless. 2008. Arkiverad frånoriginalet den 7 augusti 2012.https://web.archive.org/web/20120807101322/http://www.usiwireless.com/service/minneapolis/schedule.htm. Läst 19 juli 2008. 
  204. ^”Snow and Ice Control”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 15 februari 2010.https://web.archive.org/web/20100215015006/http://www.ci.minneapolis.mn.us/snow/snow-removal-basics.asp. Läst 4 maj 2007. 
  205. ^”International Connections”. City of Minneapolis. Arkiverad frånoriginalet den 3 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160303183327/http://www.ci.minneapolis.mn.us/government/international.asp. Läst 29 juli 2009. 
  206. ^Baran, Madeleine (31 juli 2009). ”City council approves Najaf, Iraq as Minneapolis' sister city”. Minnesota Public Radio.http://minnesota.publicradio.org/display/web/2009/07/31/iraq-sister-city/. Läst 1 augusti 2009. 
  207. ^”Winnipeg City Council minutes for 1978” (PDF). Miles Mac Alumni Association. Arkiverad frånoriginalet den 6 juli 2011.https://web.archive.org/web/20110706185508/http://www.mmcalumni.ca/v2/docs/ol/Winnipeg%20City%20Council%20Minutes%20for%201978.pdf. Läst 11 augusti 2009. 
  208. ^”Richard Dean ANDERSON: astrology and birth chart” (på engelska).http://www.astrotheme.com/portraits/N8vj53TQcbx4.htm. Läst 13 augusti 2009. 
  209. ^”SLUG - Biography - Fake for Real” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 20 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090820044445/http://www.fakeforreal.net/index.php/2005/12/14/703-slug-biography. Läst 13 augusti 2009. 
  210. ^”J. Paul Getty” (på engelska).http://www.answers.com/topic/j-paul-getty. Läst 13 augusti 2009. 
  211. ^Evans, Noell Wolfgram. ”Packed Full of Goodness: The Animations of Terry Gilliam” (på engelska).http://www.digitalmediafx.com/Features/terry-gilliam.html. Läst 13 augusti 2009. 
  212. ^”Twins Greats” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 24 juli 2008.https://web.archive.org/web/20080724095152/http://www.minnesotatwinstickets.com/twins-great/kent-hrbek-tickets.php. Läst 13 augusti 2009. 
  213. ^”Where was Hubert Humphrey born what town?” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 10 mars 2012.https://web.archive.org/web/20120310073038/http://wiki.answers.com/Q/Where_was_Hubert_Humphrey_born_what_town. Läst 13 augusti 2009. 
  214. ^”Vice President Hubert Horario Humphrey” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 19 november 2000.https://web.archive.org/web/20001119021400/http://www.lbjlib.utexas.edu/johnson/archives.hom/FAQs/humphrey/HHH_home.asp. Läst 13 augusti 2009. 
  215. ^”Bradley Joseph - MinneWiki” (på engelska). 29 juni 2009. Arkiverad frånoriginalet den 20 mars 2012.https://web.archive.org/web/20120320071707/http://minnewiki.publicradio.org/index.php/Bradley_Joseph. Läst 13 augusti 2009. 
  216. ^”Happy Birthday, Garrison Keillor, Radio Host and Author” (på engelska). 7 augusti 2009. Arkiverad frånoriginalet den 10 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090810090004/http://www.findingdulcinea.com/features/profiles/k/garrison-keillor.html. Läst 13 augusti 2009. 
  217. ^”Biography of Walter F. Mondale” (på engelska).http://www.mnc.net/norway/Mondale.htm. Läst 13 augusti 2009. 
  218. ^”Prince” (på engelska).http://www.rockhall.com/inductees/prince. Läst 13 augusti 2009. 
  219. ^”Kirby Puckett” (på engelska).http://www.popstarsplus.com/sports_kirbypuckett.htm. Läst 13 augusti 2009. 
  220. ^”Semisonic - Biography” (på engelska). Arkiverad frånoriginalet den 20 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090820043318/http://www.ask.com/music/artist/Semisonic/174730. Läst 13 augusti 2009. 
  221. ^”The Andrews Sisters - Information from Answers.com” (på engelska).http://www.answers.com/topic/the-andrews-sisters. Läst 13 augusti 2009. 
  222. ^”Jesse Ventura Biography (Wrestler/Athlete/State Governor)” (på engelska).http://www.infoplease.com/biography/var/jesseventura.html. Läst 13 augusti 2009. 
  223. ^”Paul Westerberg - Biography” (på engelska).http://www.imdb.com/name/nm0922581/bio. Läst 13 augusti 2009. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Countyn och städer iMinnesota iUSA
Städer
Countyn
Aitkin ·Anoka ·Becker ·Beltrami ·Benton ·Big Stone ·Blue Earth County ·Brown ·Carlton ·Carver ·Cass ·Chippewa ·Chisago ·Clay ·Clearwater ·Cook ·Cottonwood ·Crow Wing ·Dakota ·Dodge ·Douglas ·Faribault ·Fillmore ·Freeborn ·Goodhue ·Grant ·Hennepin ·Houston ·Hubbard ·Isanti ·Itasca ·Jackson ·Kanabec ·Kandiyohi ·Kittson ·Koochiching ·Lac qui Parle ·Lake ·Lake of the Woods ·Le Sueur ·Lincoln ·Lyon ·McLeod ·Mahnomen ·Marshall ·Martin ·Meeker ·Mille Lacs ·Morrison ·Mower ·Murray ·Nicollet ·Nobles ·Norman ·Olmsted ·Otter Tail ·Pennington ·Pine ·Pipestone ·Polk ·Pope ·Ramsey ·Red Lake ·Redwood ·Renville ·Rice ·Rock ·Roseau ·St. Louis ·Scott ·Sherburne ·Sibley ·Stearns ·Steele ·Stevens ·Swift ·Todd ·Traverse ·Wabasha ·Wadena ·Waseca ·Washington ·Watonwan ·Wilkin ·Winona ·Wright ·Yellow Medicine
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Minneapolis&oldid=57591291
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp