Minerva var visdomens och den strategiska krigskonstens gudinna iromersk mytologi. Hon tillhörde denKapitolinska Triaden tillsammans medJupiter ochJuno och tillbads i det berömda templet påCapitolium i Rom såsom stadens och statens skyddsgudinna.
Hennes föregångare var den etruskiska gudinnanMenrva, men slutet av republikens tid likställdes hon med grekernasAthena och övertog därmed dennas myter, attribut och utseende.[1] Därmed associerades hon liksom Athena med ormen, olivträdet och ugglanGlaucus, som symboliserar vishet och bildning. I Rom kom hon dock aldrig i praktiken att dyrkas som krigsgudinna, till skillnad från Athena hos grekerna.
Romarna dyrkade främst Minerva i hennes egenskap av beskyddare för konst och hantverk. Hon var närmast beskyddarinna för all slagshantverk ochkonstskicklighet. Hon kallades till exempelMinerva Medica som läkekonstens skyddsgudinna, ochhennes tempel påAventinen var samlingslokal för officiellt erkända yrkesföreningar ochkorporationer.
Minervas viktigaste högtidQuinquatrus firades 19-23 mars under stor anslutning särskilt av yrkesutövare. Skolorna hade under dessa dagar ferier, och lärarna erhöll ofta en extra gåva.
_(35457438033).jpg)
