Sjolochov föddes ikosackbyn Vjosjenskaja näraRostov-na-Donu och debuterade på1920-talet med en serie lyriska berättelser med motiv från Sydryssland,Den azurblå stäppen och andra noveller (1926, svensk översättning 1961).
Sjolochov är mest känd för romanenStilla flyter Don (volym 1–4, 1928–40, svensk översättning 1930–42), som i den ryska realismens tradition kraftfullt och färgrikt skildrar kosacksamhällets sönderfall underrevolution ochinbördeskrig. Han omarbetade romanen 1953, vilket innebar en tydlig anpassning till densocialistiska realismen. Romanen, med sina starka tids- och livsskildringar, föranledde Sjolochovs Nobelpris i litteratur 1965, och filmatiserades i tre delar (1957–58) av regissörenSergej Gerasimov (1906–85).
Sjolochov uttryckte på partikongressen 1966 sin stora tillfredsställelse över att författarnaSinjavskij ochJulij Daniel, sju respektive fem års tvångsarbete, blivit dömda och skällde ut dem som tagit dem i försvar. Senare liknade han vissa enskilda författare, med adressSolsjenitsyn, vid Coloradoskalbaggar, vilka borde utrotas.[1]
