IförcolumbianskaMesoamerika utvecklades många kulturer till avanceradecivilisationer somOlmek,Toltek,Teotihuacán,Zapotek,Maya ochAztek innan den första kontakten med européer kom. År 1521 erövrade och koloniseradeSpanien territoriet och administrerade det som vicekonungadömetNya Spanien som så småningom skulle bli Mexiko då kolonin blevsjälvständig år 1821. Efter självständigheten präglades den följande perioden av ekonomisk instabilitet, territoriell utbrytning ochinbördeskrig, inklusiveutländska interventioner av två imperier och två långa inhemska diktaturer. Det senare ledde till denmexikanska revolutionen 1910, som kulminerade strax före införandet av 1917 års konstitution och framväxten av landets nuvarande politiska system. I valet i juli 2000 var det första gången som ett oppositionsparti vann ordförandeskapet från Institutionella revolutionära partiet (spanska:Partido Revolucionario Institucional, PRI).
Det finns flera hypoteser om namnet Mexikos ursprung och betydelse. Vad som är säkert, är att Mexiko kommer från språketnahuatl. En teori är att ordet Mexiko består avmētz-tli 'måne' ochxīc-tli 'navel' och ändelsen-co 'i, i stället för' som betyder’I månens centrum’, så huvudstaden var representerad på fleracodexar som centrum av världen. Denaztekiska huvudstadenTenochtitlan låg även i mitten avTexcocosjön.[25]
År 1810 deklarerade en grupp upprorsmän landets självständighet, vilket inledde ett inbördeskrig, detmexikanska frihetskriget, motNya Spaniens kolonialregering, som var lojal mot Spanien. Inbördeskriget slutade med en förhandlingslösning som gjorde att Mexiko blev självständigt 1821.Republiken Texas bröt sig ut från Mexiko 1837. Frankrike passade på att anfalla 1838 i det så kalladeBakelsekriget och Texas införlivades slutligen iUSA 1846. Samma år förklarade USA krig mot Mexiko i syfte att realisera deterritoriella ambitioner man hade framfört redan kort efter Mexikossjälvständighet. Detnordamerikanska interventionskriget pågick fram till 1848. Under denna tid hade republikenYucán deklarerat sig självständig och neutral i konflikten. I fredsfördraget tvingades Mexiko avstå från stora landområden (se ävenUSA:s territoriella expansion), vilket idag i stort sett består av de nuvarande amerikanska delstaternaKalifornien,Nevada,Utah,Arizona ochNew Mexico.
År 1858 ställdes motsättningar mellan denliberalaregeringen medBenito Juárez i ledningen ochkonservativa krafter på sin spets och Reformkriget (La Guerra de Reforma) inleddes. Detta inbördeskrig kom att vara i tre år. 1860 segrade regeringsstyrkorna under Juarez. Efter kriget befann sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställdes betalningarna av utlandsskulden på två år. På grund av detta, trots att betalningarna återupptogs, skickadeFrankrike,Storbritannien och Spanien år 1862 trupper tillVeracruz.Senare drog Storbritannien och Spanien tillbaka sina trupper, medan Frankrike förklarade krig och påbörjade en militär kampanj. Islaget vid Puebla den 5 maj 1862 besegrades fransmännen av den mexikanska armén. Efter att den franska armén fått förstärkningar intog man staden Puebla den 17 mars 1863 och i slutet 1863 var de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen.
Mexiko konstituerades som en monarki och de styrande föreslogFerdinand Maximilian, ärkehertig avÖsterrike, som kejsare. År 1864 undertecknade de konservativa,Napoleon III och Maximilian av Habsburg en överenskommelse och Maximilian ”accepterade Moctezumastron” och anlände till Veracruz i maj 1864. Mexikanska trupper och en folklig gerilla fortsatte oupphörligen att strida mot den franska armén. År 1866 beslöt Frankrike att ta hem sina trupper, varpå de Juáreztrogna trupperna återerövrade landet. Maximilian och hans kollaboratörer tillfångatogs och arkebuserades. År 1876 började den diktatur som fått namnet "Porfiriatet". GeneralenPorfirio Díaz, tidigare allierad med Benito Juarez, framtvingade ett omval och valdes till president. 1880 valdes en vän till Díaz och 1884 valdes Díaz till president på nytt. Han stannade på posten till 1911.
Under Porfirio Díaz diktatur försämrades levnadsvillkoren för de stora massorna och under 1900-talets första år inträffade en rad mindre uppror och väpnade aktioner utförda av olika revolutionära grupper. 1910 utbröt denmexikanska revolutionen. 1911 besegrade revolutionära styrkor underFrancisco Villa,Emiliano Zapata ochPascual Orozco den federala armén. Ett flertal uppror följde dock, startade både av anhängare till Porfirio Díaz och av Emiliano Zapata. På grund av dessa och motsättningar mellan de olika revolutionära styrkorna fortsatte dock striderna till 1916.Venustiano Carranza blev revolutionsledare 1915 och president 1917. År 1920 gjordes uppror mot presidenten Venustiano Carranza som mördades. Makten övertogs av Carranzas tidigare militäre befälhavareÁlvaro Obregón.
År 1929 bildades det politiska partiet Partido Nacional Revolucionario, PNR, som senare bytte namn till Partido Revolucionario Institucional, PRI. PRI kom att ha makten i Mexiko till slutet av1990-talet, dåVicente Fox från högerpartietPAN blev president. Vid valet 2006 vann återigen PAN, med en minimal marginal över vänsterpartiet PRD, och Felipe Calderón blev president.
År 2012 blevEnrique Peña Nieto Mexikos president. Han och hans parti PRI tog en klar seger i valet. Det innebar en comeback för landets gamla maktparti som regerade Mexiko i 71 år fram till valet 2000.[27]
År 2018 blev vänsterpolitikernAndrés Manuel López Obrador Mexikos president. Han gick mot en jordskredsseger i valet med cirka 53 procent av rösterna. Han hade försökt i två tidigare val, men misslyckats.[28]
Mexiko är grannland till USA, Guatemala och Belize och ligger långt söder ut i Nordamerika. Landet ligger kringKräftans vändkrets och är ganska triangelformat. Ytan är en fjärdedel av USA:s storlek.
Landet sträcker sig från den kaliforniska halvön i nordväst tillYucatan i sydost.
Klimatet varierar fråntropiskt tillökenklimat. Längs både atlant- och stillahavskusten förekommerorkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktivavulkaner ochjordbävningar är inte ovanliga.
Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar, samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.
Mexiko är en federal konstitutionell republik medtvåkammarparlament: iSenat (överhus) finns det 128 senatorer och iDeputeradekammaren (underhus) 500 ledamöter. Parlamentet som helhet kallas för kongress.[29]. Teoretiskt innehar de 31 respektive federala staterna autonomi, men i praktiken är makten centraliserad till presidenten. Presidenten företräder och väljs av sitt parti. Den 2 juli 2000 förlorade det historiskt dominerande partietPartido Revolucionario Institucional (PRI) ett presidentval för första gången.Vicente Fox från oppositionspartietPartido Acción Nacional (PAN) kom till makten och korporativismen blev utmanad.[30]
Partido del Trabajo (PT): ett vänsterorienterade arbetarparti som är mot imperialism och kapitalism.
Movimiento Ciudadano (MC): "Medborgares rörelse" som är ett mitten-vänsterorienterade progressivt och feministiskt parti.
Partido Encuentro Solidiario (f.d.Partido Encuentro Social) (PES): Encuentro Social (Socialt möte partiet) var ett konservativt politiskt parti som förlorade sin registrering efter det nationella valet 2018. Det återupprättades dock 2020 som Partido Encuentro Solidario (Solidariskt möte).
Partido Acción Nacional (PAN): Etablerades på 1950-talet för att utmana PRI. Mitten-högerorienterade och har visst ansvar för politiskliberalisering på lokal nivå under 1980- och 90-talet.[30]
Polisen i Mexiko är i organiserad på tre nivåer:federal polis,delstatlig polis ochkommunal polis. Därtill kommer polisen iMexico City, som är ett federalt distrikt (Distrito Federal). Överordnande organ är det federala säkerhetsministeriet och samordnande organ är det nationella säkerhetssystemet (Sistema Nacional de Seguridad Publica).
Mexikos valuta heter mexikansk peso, vars plötsliga devalvering 1994 bidrog till en ekonomisk kris inom hela Latinamerika, den så kalladeTequilakrisen (efterTequila, Jalisco)[32], vilket tvingade USA att bidra med 20 miljarder dollar till den mexikanska staten för att hindra en statskonkurs i Mexiko. Mexiko accepterade också USA:s villkor om att upprätthålla låga räntesatser och att utöka privatisering och utveckling av en marknadsekonomisk modell. Idag har Mexiko en växande marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk.
Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser.
Inkomstskillnaderna i Mexiko är mycket stora och närmare 38,3 procent av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen.[33] Särskilt drabbade är delstaternaChiapas,Guerrero ochOaxaca, stater med underutvecklad infrastruktur och ekonomi samt en stor marginaliserad och isolerad ursprungsbefolkning[34]. Intressekonflikter, särskilt angående äganderätten till urbefolkningens landområden i Chiapas har gett upphov till konflikter, där motståndsrörelsen Zapatistarmén för nationell befrielse, EZLN, har varit i väpnad konflikt med Mexikos regering sedan 1994.[35]
Förr bestod Mexikos BNP mestadels av oljehandel och i början av 1980-talet överträffades de outnyttjade oljetillgångarna endast avSaudiarabien, men landet har nu sänkt beroendet och andra industrier börjar växa fram, som biltillverkningen, tjänstesektorn, byggnadsbranschen med mera. Mexikos snabbt växande ekonomi har lockat många utländska industrier, varav ett växande antal har börjat flytta sina fabriker till Mexiko då arbetskraften har blivit billigare och mer utbildad jämfört med annan utländsk arbetskraft.[36]
President Enrique Peña Nieto (Mexiko, vänster) signerar USMCA-avtalet med president Donald Trump (USA, mitten) och premiärminister Justin Trudeau (Kanada,höger), 30 november 2018.
Enligt Globaldata[37] 2022 var 67,4 procent av Mexikos befolkning i arbetsför ålder. År 2017 beräknadeOrganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att 23 % av invånarna arbetade inom service, 18 % inom handel, 9 % inom transport, 9 % inom socialservice, 8 % inom byggarbete, 7 % inom energi och gruvarbete, 4 % inom statliga och internationella organisationer, 3 % inom lantbruk, skog och fiske och ytterligare 3 % inom matindustrin.[38] Enligt Mexikos myndighet för Arbete och Social Välfärd (Secretaría de Trabajo y Previsión Social) var den öppna arbetslösheten mellan 3 och 5 %.
Omkring 70 procent av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 9,7 procent av vattenkraft, 3,6 procent av kärnkraft, 6,6 procent av vindkraft, 5,3 procent av solkraft och det resterande på annan förnybar källa[39]. Därutöver importeras el till några av staterna i norra delen av landet, samtidigt som en del av elen exporteras till Centralamerika, främst grannländerna Belize och Guatemala.
Mexiko är sedan 1985 världens ledande producent av silver och hade då över 70 silvergruvor i drift[40]. År 2021 producerades omkring&&&&&&&&&&&05600.&&&&&05 600 ton silver. I Mexiko finns även naturtillgångar I form avpetroleum,koppar,guld,bly,zink,naturgas ochtimmer.
Skattesystem som är grundenikos beroende ekonomi av olja. Nu och rtiden. pågår en debatt i den mexikanska kongressen för att reformera landets skattepolitik och energipolitik, då klimatfrågan och den öppna marknaden har satt Mexikos oljeindustri på spel. Det största oljeföretaget Pemex (Petroleos Mexicanos) har förlorat monopolen på olja som existerade fram till och blivit en av världens mest skuldsatta företag sedan 2019. Åtgärder har tagits av president Andres Manuel Lopez Obrador för att minska skulden och ta tillbaka Pemex ställning på den nationella marknaden.[41]
Mer än 90 procent av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal, främst North American Free Trade Agreement) (NAFTA)[42] med Kanada och USA och ett separat avtal med EU. NAFTA omraticerades 2018 underDonald Trumps presidentskap, då han skiftade fokus till att höja tullar för att skydda arbete inom USA.[36]
USA är Mexikos största handelspartner, då både importen och exporten sker med grannen import och exporterna går från och till USA. Totalt 78,1 % av Mexikos exporter går till USA, vilket ökade substantiellt efter NAFTA-avtalet signerades 1994.
Förutom silver är andra viktiga exporter olja, matvaror, energi, elektriska komponenter, bilar, stål och kemikalier, de flesta av dem till NAFTA/USMCA-signaturerna USA och Kanada.
Enligt grundlagen har Mexiko inget officiellt språk, fast i praktiken fungerar spanska som statsbärande språk[46] då 95 % av invånarna talar spanska.[47]
I hela landet pratar ungefär 6 % av befolkningen åtminstone ett urfolksspråk. Regeringen arbetar för att skydda dem och t.ex. var år 2019 urfolksspråkens år i Mexiko för att uppmärksamma språkens osäkra situation och uppmuntra folk att använda dem.[48] Staten har också antagit lagen om språkliga rättigheter som listar 68 språk som har likadan status med spanska. De tre största urfolksspråken ärnahuatl (1,4 milj. talare),yukatek (750 000) ochmixtekiska (500 000).[49].
När det gäller barnarbete visade statistik från 2009 att 1 105 617 barn i åldern 5–14 år, motsvarande 5 procent av denna åldersgrupp, var involverade i arbete.
År 2014 låg ungdomsarbetslösheten på 9,6 procent. För män var siffran något lägre, 9,2 procent, medan den för kvinnor var högre och uppgick till 10,3 procent.[1]
År 2016 uppgick spädbarnsdödligheten till 11,9 dödsfall per 1 000 levande födslar. För pojkar var spädbarnsdödligheten något högre, 13,3 dödsfall per 1 000 levande födslar, medan den för flickor låg på 10,4 dödsfall per 1 000 levande födslar. Mödradödligheten var år 2015 38 dödsfall per 100 000 födslar.[1]
Den största sporten ärfotboll, med ett landslag som går under smeknamnetEl tricolor eller "El Tri". FIFA:s World Cup har spelats i Mexiko 2 gånger (1970 och 1986) men El Tri har aldrig avancerat till semifinalen. Bland de bästa mexikanska fotbollsspelarna nämnsHugo Sánchez, Jorge Campos, Luis Hernández, Antonio Carbajal ochRafael Márquez.Ävenbaseboll är en populär sport, övervägande i norr, som amerikaner spelar under vintertid i ligan Liga del Pacífico.
^Bożyk, Paweł (2006). ”Newly Industrialized Countries”. Globalization and the Transformation of Foreign Economic Policy. Ashgate Publishing, Ltd. sid. 164.ISBN 0-75-464638-6
^Guillén, Mauro F. (2003). ”Multinationals, Ideology, and Organized Labor”. The Limits of Convergence. Princeton University Press. sid. 126 (Tabell 5.1).ISBN 0-69-111633-4
^Waugh, David (3:e utgåvan 2000). ”Manufacturing industries (kapitel 19), World development (kapitel 22)”. Geography, An Integrated Approach. Nelson Thornes Ltd. sid. 563, 576–579, 633 och 640.ISBN 0-17-444706-X
^Mankiw, N. Gregory (4:e utgåvan 2007). Principles of Economics. Mason, Ohio: Thomson/South-Western.ISBN 0-32-422472-9
^ [abcd]Kopstein, Lichbach, Jeffrey, Mark (2009). Comparative Politics: Interests, Identities, and Institutions in a Changing Global Order.. Cambridge University Press. sid. 319-362.ISBN 978-0-521-70840-1
.svg)
