Mexico City (staden Mexiko,spanska:Ciudad de México,[2] tidigare ävenD.F. förDistrito Federal och i vardagligt talCDMX) ärMexikos huvudstad. Det är det viktigaste ekonomiska, industriella och kulturella centret i landet, och den största staden med cirka 9,2 miljoner människor 2020[3] (jämför med 8,8 miljoner invånare 2009[1]).Mexico Citys storstadsområde (Zona Metropolitana del Valle de México) hade cirka 21,0 miljoner invånare år 2009,[1] vilket gör det till ett av de folkrikaste i världen.
Namnet Mexico kommer från det namnet som aztekerna använde om sig själva, "Mexica", uttalatmesjíka. Efter denspanska erövringen blev Mexico (uttalatmékjikå) namnet på huvudstaden, och långt senare blev det namnet för hela landet. Vanligtvis kallar mexikanarna staden förMexico. När det finns risk för förväxlingar används Distrito Federal, förkortat DF (uttalat "De effe"), eller det mer officiellt klingande Ciudad de México, Mexiko stad. När mexikanerna önskar precisera att de talar om landet Mexiko, används oftast "La República Mexicana".
Mexico City har fått namnetCiudad de los palacios, "palatsens stad". Informellt kallas staden ocksåAnahuac vilket pånahuatl betydervattenhimmel och är namnet för Mexikodalen. Invånarna kallas"capitalinos" (huvudstadsborna) eller"defeño". Inflyttade till staden kallaschilangos.[4]
Mexico City ligger i ett område präglat av 3 000 år gammalprecolumbiansk (föreChristofer Columbus) kultur. Själva stadens historia går dock bara tillbaka till perioden motsvarande europeiskmedeltid.
Staden grundlades1326 med namnetTenochtitlán. Enligt legenden skulleaztekernas långa vandring avslutas på den plats där de såg en örn äta en orm på enkaktus, vilket kan ses i Mexikos flagga. Detta observerades på en ö iTexcocosjön, och där anlade aztekerna sin huvudstad. Där kunde de driva ett riktjordbruk på öar och anlagda öar, så kalladechinampas.
Den stad som mötte de spanska erövrarna år1519 kunde mäta sig med de störstaeuropeiska städerna och dominerades av en radpyramider, den största vigd till gudenHuizilopochtli. Diken anlades för att skydda staden mot översvämningar och broar byggdes för att få kontakt med förstäderna på fastlandet. GrannönTlatelolco fungerade som den stora marknaden i staden. Invånarantalet vid denna tid beräknas till omkring 200 000 till 300 000.
Spanjorerna ankom området år1519. Efter några inledande militärangrepp mot spanjorerna beslutade aztekkungenMoctezuma II att inbjuda dem till huvudstaden. Spanjorerna underHernán Cortés samt flera tusen allierade krigare frånTlaxcala och Golfkusten tillbringade vintern mellan1519 och1520 som Moctezumas gäster. Förhållandet mellan dem och aztekerna blev emellertid allt mer påfrestat, både på grund av spanjorernas törst efter rikedomar och då spanjorerna reagerade negativt på de människooffer som pågick. Det slutade med att Moctezuma först blev tagen somgisslan och därefter dödades av antingen spanjorer eller av missnöjda azteker. Efter Moctezumas död flydde spanjorerna från staden den30 juni 1520 och två tredjedelar av dessa blev mördade eller offrade till gudarna i det som kallasLa noche triste, den sorgliga natten. Cortés kom emellertid undan till sina allierade iTlaxcala. Samtidigt härjades staden avsmittkoppor, en då okänd sjukdom i Amerika, som tog livet av en stor andel av befolkningen. I april1521 angreps staden av Cortés och ett hundratal spanjorer samt cirka 100 000 stamkrigare från Tlaxcala,Golfkusten och andra fiender till aztekerna. Båtar hade i februari 1521 burits över bergen i delar med hjälp av 20 000 medhjälpare från ursprungsbefolkningen. och sedan byggts ihop och sjösatts vidTetzcoco. En kanal byggdes även av 40 000 arbetare från urfolken för att kunna anfalla och belägra Tenochtitlan i april.[5] Aztekerna satte sig till motangrepp, och östaden blev belägrad och långsamt nedkämpad. Först den13 augusti 1521 upphörde striderna, och kanske 40 000 dödades i stadsdelen Tlatelolco, försvararnas sistaskans.
Staden låg fullständigt i ruiner och blev återuppbyggd från grunden av spanjorerna. Sten från den stora pyramiden användes till att bygga den förstakatedralen som stod på samma plats. Staden döptes till México och var spanjorernas utgångspunkt vid vidare erövring mot söder, väst och norr. Staden var huvudstad förvicekungadömet Nya Spanien, och tillsammans medLima iPeru den viktigaste av alla spanska kolonistäder i Amerika. Hela Mexiko, sydvästra delen av nutidensUSA,Centralamerika, öarna iKaribien ochFilippinerna styrdes från Mexico City. Universitetet grundades1551 och är bland de äldsta i Amerika. Den första katedralen ersattes av den enormaCatedral Metropolitana från1573. Under erövringen var emellertid dikena ödelagda varför staden ofta blev utsatt för översvämning. De fuktiga förhållandena gjorde också Mexico City till en osund stad.
Upproret mot spanjorerna år1810 startade i delstatenGuanajuato. Den30 oktober 1810 slog emellertid upprorsstyrkorna de spanska trupperna vidMonte de las Cruces nära Mexico City och gavs möjlighet att erövra staden. LedarenMiguel Hidalgo valde senare att inte angripa staden. Först år1821 blev staden erövrad avAgustín de Iturbide. Under denna tiden hade staden 160 000 invånare och var den största iAmerika.
De första årtiondena i Mexico Citys historia som huvudstad i det självständiga Mexiko var ganska turbulenta och staden utvecklades mycket långsamt. Under kejsarFerdinand Maximilian och presidentPorfirio Díaz från1860-talet blev staden förskönad och utbyggd och ett exempel är den enormaavenyn Paseo de la Reforma och kulturpalatset Bellas Artes. Den mexikanska revolutionen från1910 ledde till stopp i tillväxten och stor nöd bland befolkningen. Från1920-talet fortsatte staden växa kraftigt, och staden blev förskönad av de storafreskomålningarna skapade i revolutionär glöd.
Staden har under1900-talet haft en explosiv tillväxt i invånarantalet. År1950 hade Mexico City 3 miljoner invånare, år2000 20 miljoner. Idag är dock tillväxten inte lika stark.
Mexico City är beläget centralt i inlandet i den södra halvan av Mexiko, på en platå ca 2 300[3] meter över havet. Staden omges av fleravulkaner med toppar på över 5 500 meter över havet; högst ärPopocatépetl i syd. Bergen stänger inne luftföroreningarna i storstaden och bidrar därmed till försämring av luftkvaliteten.
Från början låg staden på öar ute iTexcocosjön, men sjön är idag nästan uttorkad. Bara i sydost, iXochimilco, finns rester kvar av sjön. Uttappningen av sjön och sänkningen av grundvattennivån har medfört att vissa äldre hus sjunker eller drabbas av sättningar, och stora summor pengar satsas på att ta vara på husen. Det finns, trots folkmängden, plats för grönområden innanför stadsgränsen och hela den södra delen av Distrito Federal utgörs av skogsområden.
Staden ligger i ett jordskalvsområde och mest utsatt för ödeläggelser är området som ligger på den gamla sjöbottnen, däribland stadens centrum. Något tryggare är de stadsdelar som ligger i den södra delen, då de ligger på en fastare grund.
På grund av höjden över havet har Mexico City ett behagligtsubtropiskt höglandsklimat. Endast mellanapril ochjuni blir det mycket varmt mitt på dagen, tidvis över 30 °C, resten av året ligger dagstemperaturen runt 20 °C, något lägre vintertid, något högresommartid. På sommaren ligger nattemperaturen på 10-12 °C, påvintern kan den gå ned mot noll. Frånoktober tillmaj är det torrperiod, och frånjuni tillseptember är det regntid då det kan komma kraftiga men kortvariga regn.
Årsmedeltemperaturen ligger på 16,5 °C. Årsnederbörden är i genomsnitt ca 900 millimeter. Maj är den varmaste månaden med 18,6 °C, medan det idecember ochjanuari är kallast med 13,8 °C. Mest regn faller iaugusti med ett snitt på 194 millimeter, medan det ijanuari ligger på 10 millimeter.
Centralt i Mexico City ligger Zócalotorget. Vid torget ligger stadens gamla katedral, ruiner från den gamla Tenochtitlan och Palacio Nacional. Runt detta liggerCentro histórico, det historiska centrumet, ett område fyllt av kyrkor, palats och hus ikolonialstil. Det historiska centrumet finns uppsatt påUnescosvärldsarvslista. Mot väst liggerAlameda, ett öppet parkområde med palatsetBellas Artes, huvudscenen för scenkonst i Mexiko.
Stadens centrala gata ärPaseo de la Reforma. Denna 12kilometer långaaveny anlades från början av kejsarMaximilian på1860-talet. Längs denna aveny ligger flera berömda monument, bland annat det mest kända,El Ángel de la Independencia. "Självständighetsängeln" byggdes år1910 för att fira hundraårsjubileet för Mexikos självständighet, och är starkt inspirerat avSiegessäule iBerlin. Söder om Reforma finns nöjeskvarteretZona Rosa, med gator uppkallade efter europeiska storstäder (Calle Oslo är en liten bakgata), och elegant shopping och uteliv.
Den berömda höjdenChapultepec, "gräshoppskullen", ligger i utkanten av centrumet. På höjden ligger den 6 km² stora parken med samma namn, medChapultepecslottet i mitten. Chapultepec var en viktig plats redan under aztektiden, och har sedan dess haft en central roll i landets historia. Idag är parken ett populärt rekreationsområde för stadens invånare och innehåller bland annat stadens historiskamuseum och endjurpark.
Det nationella antropologiska museet har en bred representation av landets precolumbianska kultur (före Columbus) på bottenvåningen. På övervåningen presenteras hur dessa kulturer ser ut idag. Detta är ett av världens finaste arkeologiska museer och ofta kan besökare få se representanter för totonacfolket visa fram "voladores"-ceremonin (med fyra uppochnedvända flygande män).
OmrådetCoyoacán i söder, som tidigare var en egen stad, är ett annat trivsamt område med restauranger. Här finns både målarparetDiego Rivera ochFrida Kahlos hus, "Blå huset", och huset därLev Trotskij mördades år1940. I söder ligger också universitetsområdet UNAM, med monumentala väggmålningar från denna konstforms blomstringstid under den första halvan av1900-talet.
I den norra delen av staden liggerGuadalupebasilikan, den viktigastepilgrimsplatsen i Amerika. Här visade sigJungfru Maria sig år1531 och idag räknas den mörkhyadeVår fru av Guadalope som Mexikos och hela den amerikanska dubbelkontinentens skyddshelgon men även som skyddshelgon förFilippinerna. Hennes romersk-katolska minnesdag är den12 december.
I det sydöstra hörnet av staden ligger stadsdelenXochimilco. Här är delar av Texcocosjön ännu bevarade och här finns kanaler mellan så kalladechinampas, parker och odlingar som ligger påkonstgjorda öar. Här är det populärt att hyra färgrika båtar så kalladetrajineras för att åka på kanalturer.
Staden Mexico City motsvarar administrativtDistrito Federal, det federala huvudstadsdistriktet. Där runtom ligger den separata delstatenMéxico.[3]
Eftersom Mexico City är säte för den federala regeringen i Mexiko har staden en speciell styrelseform. Traditionellt har det inte funnits några ordförande, stadsråd eller stadsstyren i staden då den har styrts direkt avpresidenten.
Detta system gjordes om under1980-talet på grund av ökande missnöje med den lokala demokratin. Det politiska systemet reformerades och staden fick sin egen ordförande (borgmästare). Mellan 2015 och 2023 var den vänsterorienteradeClaudia Sheinbaum borgmästare. 2023 avgick hon,[6] inför sin sedermera framgångsrika kandidatur till posten som Mexikos president (invald 2024).[7] Sedan 2024 ärClara Brugada borgmästare i Mexico City; både Brugada och Sheinbaum verkar representerar partiet Morena.[8]
Enligt den definition som presenterades 2005 bestodstorstadsområdet,Zona Metropolitana del Valle de México, av Mexico City samt ytterligare 59kommuner.[10] Området breder i huvudsak ut sig norr och öster om staden och omfattar många stora förorter, bland annatChimalhuacán,Ciudad López Mateos,Ciudad Nezahualcóyotl,Cuautitlán Izcalli,Ecatepec de Morelos,Naucalpan de Juárez ochTlalnepantla. Detta område hade enligt senaste officiella befolkningsprognos totalt 19 981 801 invånare år2009 på en yta av 7 854 km².[9] År 2008 utökades definitionen för storstadsområdet med ytterligare kommuner i delstatenHidalgo, vilket ökade det totala invånarantalet till strax över 21 miljoner.[1]
Ibland brukar högre befolkningssiffror anges, vilka ofta baseras på äldre prognoser från perioder när området räknades som världens kanske snabbast växande storstadsområde. Befolkningstillväxten har avtagit kraftigt under de senaste två decennierna och ligger nu på en ökning av ungefär 160 000 invånare per år, jämfört med en ökning på uppåt en halv miljon invånare per år som mest.
Som en av världens största städer har Mexico City många problem, bland annat fattigdom, kraftig trafik och föroreningar. Stadens mångagatubarn är också ett stort problem.
Kriminaliteten exploderade i staden som följd av den ekonomiska krisen år1994 och otryggheten spred sig. En större polisstyrka och ett mer effektivt polisarbete har emellertid reducerat kriminaliteten betydligt, och nivån kan nu jämföras med storstäder iUSA.
Kidnappningar har varit ett stort problem i Mexico City. År 2003 beräknades 3 000 kidnappningar ha skett i landet,[11] en del av dessa i Mexico City. Detta kan jämföras med officiella siffror vid denna tid på cirka 500.[12] På 2020-talet beräknas årligen ske över 1 000 kidnappningar, med de högsta siffrorna i Mexico City,Estado de México,Veracruz ochGuerrero.[13]
Föroreningarna i Mexico City är ökända, och 1992 förklarade FN staden som "den mest förorenade staden i världen". På grund av de höga bergen runt staden lägger sig föroreningarna som ett lock över staden, och årligen beräknas cirka 1 000 personer dö i förtid på grund av dålig luft.[14] Värst är föroreningarna mellan februari och juni medan det är bäst förhållanden ijuli ochaugusti, under regnperioden.
Olika försök för att få bukt med problemen genomförs hela tiden, några är mer lyckade än andra. Under en tid förbjöds bilar med vissa registreringsnummer att köra i staden vissa perioder.[14] Istället skaffade sig invånarna då två bilar. Mer lyckat har det varit att ställa strängare krav på motorerna och bensinen. Trots en dubblad fordonsflotta mellan 1992 och 2012 har mindre svavel i bilbränslet och bättre avgasrening lett till kraftigt minskade avgaser från bilismen. På 2020-talet är Mexico City enligtWHO inte bland de 500 mest förorenade städerna baserat på partikelkoncentration i luften.[14]
Vattenbristen i staden och den omgivande delstaten, med inalles 23 miljoner invånare, är ett stort problem. Misshushållning med vattenresurser och omvandling av grönområden till betong och asfalt har lett till mindre nederbörd, och överutnyttjande av grundvattnet har lett till sänkningar av markytan.[15] En stor del av befolkningen saknar rinnande vatten. En stor del av stadens vattenledningssystem är trasigt och läcker stora mängder vatten.[16] Detta har lett till att problemen med vattenförsörjningen blivit det kanske mest prioriterade ämnet för stadens styre på senare år.[17][18]
Mexico City är ekonomiskt centrum för Mexiko, och cirka 50 procent av landets industriproduktion sker i staden. Även turismen är en viktig inkomstkälla.[3]
Ett tunnelbanetåg vid stationen General Anaya i Coyoacán, Mexico City. Till vänster skymtarfilmstudion Churubusco.
Staden har stora kollektivtrafiknät i form av tunnelbana och bussar; det mesta av kollektivtrafiken sker via buss.[3]
Denna stora stad är överraskande lätt att ta sig fram i. Ett av världens största tunnelbanesystem,Mexico Citys tunnelbana, förbinder alla delar av Distrito Federal med varandra, och når också ut i förorterna. Tunnelbanan har totalt 201,7 kilometer spår och 175 stationer, varav de flesta är underjordiska. För att underlätta föranalfabeterna har alla stationer sin egen symbol som lätt kan igenkännas. Längs de långa, räta, avenyerna går bussar. Den internationella flygplatsen, Benito Juarez, ligger i den östra delen av stadsområdet och kan nås med tunnelbanan.
Utländska turister bör undvika att vinka in oregistrerade taxibilar från gatan, då det finns risk för de blir rånade eller i värsta fall kidnappnade. "Sitios" från hållplatser eller radiotaxibilar är tryggast.
I juni 2005 blev så kallade "Metrobús" infört efter förebild frånLeon (Guanajuato). Dessa bussar har en reserverad fil längs medAvenida de los Insurgentes, vilket medför att de undgår all biltrafik. Mikrobussarna blev borttagna från denna aveny, och myndigheterna hoppas därmed att reducera föroreningarna och samtidigt ge passagerarna kortare resetider.
Mexico City är en multikulturell stad med flera olika språkliga och etniska grupper. Ungefär 11 procent av invånarna är utrikesfödda.[19] Staden har bland annat en framträdande grupp libaneser. Invandringen frånLibanon tog sin början under andra hälften av 1800-talet, delvis på grund av attSuezkanalen påverkadetextilindustrin i Libanon negativt och fick många att utvandra.[20]
Mexico City är staden förUniversidad Nacional Autónoma de México (UNAM). UNAM är Nordamerikas äldsta universitet (grundat1551) och många av landets presidenter har studerat där. EnligtThe Times Higher Education Supplement 2005 edition är skolan det bästa universitetet i denspansktalande delen av världen.
Läroplanen för Mexico Citys kommunala skolor sköts av den federala nivånSecretaría de Educación Pública (SEP). Finansieringen tilldelas av Mexico Citys regering.
Berömda sevärdheter i Mexico City är dessZócalo, den centrala platsen medspansk domkyrka och aztekiska ruiner, de eleganta boulevardernaPaseo de la Reforma ochInsurgentes, palatsmuseetChapultépec som ligger på toppen av en backe och omringad av en park med många attraktioner, det Nationella Antropologiska Museet, Finare konstpalatset, Tre kulturers torg iTlatelolcoområdet, samt basilikanVår fru av Guadalupe.
Staden har omkring 160 museer, över hundra konstgallerier och cirka 30 konserthallar.
Utanför staden ligger ruinerna av stadenTeotihuacán som blomstrade mellan omkring år100 och600, och mest känd är sol- och månpyramiderna. Platsen finns med på Unescos världsarvslista.
En annan stor, och växande, sport i Mexico city ärbaseboll. Staden har klubbar somDiablos Rojos de Mexico (Röda djävlarna) iLiga Mexicana de Beisbol, ett lag som spelar hemmamatcherna påForo Sol-stadion. Röda djävlarna delade tidigare arena med klubben "Tigres" tills klubben flyttade till närbelägna Puebla.
