Maurice Merleau-Ponty, född14 mars1908 iRochefort-sur-Mer,Charente-Maritime, död3 maj1961 iParis, var en franskfenomenologiskt inriktadfilosof som bland annat influerades avEdmund Husserl ochMartin Heidegger. Han intresserade sig särskilt för sambandet mellan kunskap och kropp och en del av hans ståndpunkter beträffande kroppen sammanfattas i påståendet "Vi är våra kroppar", som kan tolkas ipolemik mot utsagan "Vi har våra kroppar".[2] Merleau-Ponty huvudverkPhénoménologie de la perception (1945) ägnades till stor del åt dylika resonemang. Tillsammans medJean-Paul Sartre ochSimone de Beauvoir grundade Merleau-Ponty 1945 tidskriftenLes Temps modernes.
Merleau-Ponty studerade vidÉcole Normale Supérieure (ENS) i Paris där han lärde kännaJean-Paul Sartre. Under 1930-talet studerade Merleau-Pontygestaltpsykologi såväl somfenomenologi. Underandra världskriget tjänstgjorde han somlöjtnant ifranska armén och senare ifranska motståndsrörelsen.
Mindre känt är Merleau-Pontyskommunistiska engagemang. Detta märks till exempel i bokenHumanisme et terreur: essai sur le problème communiste (1947), vilken bland annat utgör ett rasande angrepp påArthur Koestlers berömda romanNatt klockan tolv på dagen. I boken försvarar Merleau-Pontystalinismen i Sovjetunionen, inklusiveMolotov-Ribbentroppakten.[3] När han sedan distanserade sig frånkommunismen, ledde detta till en brytning med Sartre ochSimone de Beauvoir.[4]
Sin förstaavhandling presenterade Merleau-Ponty 1938 med titelnBeteendets struktur (La structure du comportement), en undersökning avbeteende utifrån enfenomenologisk ochgestaltpsykologisk ståndpunkt. År 1945 lade han fram sin andraavhandling,Varseblivningens fenomenologi (Phénoménologie de la perception), i vilken han bland annat kritiserar Sartres frihetsbegrepp.[5] Merleau-Ponty var också med om att grundaLes Temps Modernes tillsammans med bland andra Sartre. Vid sin död 1961 var Merleau-Pontyprofessor ifilosofi vidCollège de France iParis.
Viktigt i Merleau-Pontys tänkande ärden levda kroppen,[6] vilket är ett försök att lämna objekt-subjekt-dikotomin. Ett av Merleau-Ponty ofta anfört exempel på problematiken med objekt-subjekt är den blindes käpp. Käppen är inte blott och bart ett objekt för den blinde utan en förlängning av hans kropp, en utvidgad kroppslighet; samma sak med en cykel, en bil, en stol. Tingens enhet med kroppen sedimenteras i kroppen.
Wikimedia Commons har media som rörMaurice Merleau-Ponty.
