Maskeradbalen (italienska:Un ballo in maschera) är en italiensk opera i tre akter med musik avGiuseppe Verdi.Libretto avAntonio Somma baserat påEugène Scribes libretto tillDaniel-Francois Aubers operaGustave III ou le Bal masqué.
Scribe skrev ursprungligen sitt libretto ommordet på Gustav III tillRossini, men det var Auber som 1833 satte musik till den. 1857 började Verdi intressera sig för Scribes text och bad Somma bearbeta den efter Verdis egna föreskrifter. Kung Gustav III blev därför till hertig av Pommern och titeln ändrades tillLa vendetta in domino. Operan var tänkt för Teatro San Carlo iNeapel, men då Verdi kom dit i januari 1858 fick han stora problem med censurmyndigheterna, som efter italienaren Felice Orsinis attentatsförsök mot den franske kejsarenNapoleon III utanför operan i Paris, inte ville tillåta att man visade ett kungamord på scenen.
Flera krav på ändringar ställdes: handlingen skulle förläggas till medeltiden då den inte fick utspelas i Sverige, huvudpersonen fick inte vara en kung, mördarens hustru måste göras om till hans syster. Festen som omramade mordet skulle strykas och titeln måste följaktligen också ändras. Luigi Alberti, chef för San Carloteatern, skrev ett nytt libretto:Adelia degli Adimari och förlade handlingen till Florens 1385.
Verdi vägrade godkänna denna version och vände sig istället till operahuset i Rom, där operan tilläts om den utspelades utanför Europa. Efter olika idéer bestämde sig Verdi för 1600-taletsBoston och arbetsnamnet på operan blev återLa vendetta in domino men ändrades slutligt tillUn ballo in maschera. Kung Gustav blev greve Riccardo Warwick, guvernör i Massachusetts, och mördaren Anckarström blev guvernörens sekreterare Renato. "Bostonversionen" uruppfördes på Teatro Apollo iRom den17 februari1859 och sattes därefter upp iNew York 11 februari och iLondon 15 juni 1861.
Den svenska premiären ägde rum påStockholmsoperan den 12 februari1927 och den iscensattes åter med premiär den 21 oktober1958 i en nyöversättning avErik Lindegren.[1] I sin bearbetning tonade Lindegren ned det romantiska inslaget och lyfte istället fram det politiska motivet. Av den anledningen ersatte han Anckarström med den fiktiva gestalten greve Holberg (ett namn som han lånade från en bifigur i Scribes libretto) och lät istället Anckarström inta greve Ribbings plats. I den svenska versionen är det alltså Holberg och inte Anckarström som begår mordet på kungen. Lindegren återskapade den gustavianska epoken genom att citera svenska författare såsomKellgren,Bellman ochLidner. Vid premiären sjöngRagnar Ulfung rollen som Gustav III. Uppsättningen spelades 220 gånger fram till 1980.
Den sattes upp påGöteborgsoperan med premiär den 14 september2002 (i nyupptäckt originalversion),[2] påFolkoperan med premiär den 22 juni2003,[3] och åter på Folkoperan 2012 i en ny version i regi avMellika Melouani Melani samt senare samma höst på Kungliga Operan i regi avTobias Theorell. PåMalmö Opera hade den premiär den 26 mars 2016 i regi av Leo Muscato.[4]
| Originalversionen 1858 | "Bostonversionen" 1859 | Erik Lindegrens version 1958 | Röstfack |
|---|---|---|---|
| KonungGustavo | Greve Riccardo di Warwick,Bostons guvernör | Konung Gustav III | tenor |
| GreveAnckarström, kungens sekreterare | Renato, Riccardos sekreterare | Greve Holberg | baryton |
| Amelia, hans hustru | Amelia, hans hustru | Amelia, hans hustru | sopran |
| Madame Arvidson, spåkvinna | Ulrica | Mamsell Ulrica Arfvidsson | alt |
| Oscar, kungens page | Oscar, Riccardos page | Otto, kammarpage | sopran |
| GreveRibbing, konspiratör | Samuel | Kapten Anckarström | bas |
| GreveHorn, konspiratör | Tom | Greve Horn | bas |
| Christano, matros | Silvano, matros | Matts, en matros | bas |
| En domare | En domare | En biskop | tenor |
| Amelias betjänt | Amelias betjänt | Holbergs betjänt | tenor |
| Deputerade, officerare, hovmän, pager, matroser, folk av allehanda slag, sammansvurna, balgäster, professionell balett och tjänare. |
Operans handling bygger på en historisk händelse:mordet på den svenska kungenGustav III1792. Ämnet var känsligt i mitten på 1800-talet, då Europa skakades av flera revolutioner och nationella frihetssträvanden i spåren av denfranska revolutionen. På grund av censurens ingripande, ersattes därför kungamordet med ett attentat på enguvernör iBoston och dess närmaste omgivning i slutet av 1600-talet.
Innehållet i originalversionen. Erik Lindegrens rollnamn ges inom parentes när de skiljer sig från dem i originalet.
Audienssalen på Stockholm slott.Lever hos Gustav III. Adelsmän och deputerade beviljas audiens, däribland greve Ribbing (Anckarström) och greve Horn samt andra konspiratörer som planerar ett attentat mot kungen. Pagen Oscar (Otto) överräcker till kungen gästlistan för maskeradbalen. Bland gästerna befinner sig Amelia, hustrun till kungens rådgivare och bäste vän, greve Anckarström (Holberg). Kungen är i hemlighet förälskad i Amelia. När hennes make varnar honom för en sammansvärjning blir han endast lättat över vännens ovetskap om hans kärlek till Amelia och avfärdar varningarna. Spåkvinnan Ulrica anklagas för att vara i pakt med djävulen och en biskop kräver att hon döms till landsflykt. Kungen ombeds underteckna domen. Oscar (Otto) tar dock Ulrica i försvar. Gustav III blir nyfiken och bestämmer sig för att söka upp spåkvinnan.
Spåkvinnans hus. Många vill låta sig spås av Ulrica, däribland en matros som undrar om han kommer att belönas för sina många år i kungens tjänst. Spådomen som ges honom säger att han kommer att gynnas av lyckan. Den förklädde Gustav III sticker i smyg till honom pengar och en officersfullmakt. En adelsdam blir spådd. Kungen lyssnar i smyg. Det är Amelia som säger sig hysa otillbörlig kärlek till en man och frågar Ulrica hur hon skall övervinna den. Ulrica säger att det på galgbacken växer en ört som skänker glömska, om den plockas vid midnattstimmen. Amelia bestämmer sig för att gå dit samma natt. Gustav III som inser att det är honom som Amelia är förälskad i bestämmer sig för att följa efter henne. Men först låter han sig spås. Ulrica spår att han kommer att mördas av den som först räcker honom handen. När Anckarström (Holberg) blir den förste som räcker kungen handen ses detta som ett tecken på att Ulrica inte är ofelbar. Hon inser förskräckt vem det är hon har spått men det lättade hovfolket stämmer upp en lovsång till kungen. Folket stämmer in i jublet och det planerade attentatet misslyckas. Ulrica varnar förgäves Gustav III för att nonchalera spådomen.
.png)
Ett ödsligt område vid foten av en kulle strax utanför Stockholm. Amelia letar efter örten. Gustav III som har följt henne dit, bekänner sin kärlek till henne och hon besvarar hans känslor. Anckarström (Holberg) har följt efter kungen för att varna honom för det planerade attentatet. Han byter mantel med kungen och följer den beslöjade damen tillbaka till staden utan att fråga henne om hennes namn. De sammansvurna tror att Amelias följeslagare är kungen och angriper honom. Amelia går emellan och avslöjar därigenom sin identitet. De sammansvurna hånar den bedragne äkte mannen som blir galen av svartsjuka.
Anckarströms (Holbergs) arbetsrum. Anckarström (Holberg) vägrar tro på sin hustru när hon bedyrar sin oskuld och tänker döda henne. Hon får dock tillåtelse att se sitt barn en sista gång. Fristen är tillräcklig för att hennes make nu skall vända sin vrede mot kungen. Han ansluter sig till de sammansvurna. Lotten skall avgöra vem som skall döda kungen. Den faller på Anckarström (Holberg). Pagen Oscar (Otto) kommer med en inbjudan till maskeradbalen, och Amelia misstänker att balen kommer att bli kungens undergång.
Kungens privata rum på Operan. Gustav III som slits mellan kärleken till Amelia och vänskapen till Anckarström (Holberg) bestämmer sig för att ge vännen en hög befattning och sända honom och hans hustru utomlands. Amelia varnar i en anonym biljett kungen för attentatet. Men inte heller vid den här varningen fäster kungen någon vikt.
En stor festlig balsal. Maskeraden är i full gång. De sammansvurna blandar sig med gästerna. Genom att hota pagen får Anckarström (Holberg) veta bakom vilken mask kungen döljer sig. Amelia försöker förgäves förmå kungen att lämna balen. Gustav III mördas av Anckarström (Holberg). Den döende kungen visar vännen dokumentet med den kungliga befallningen om att sända honom och hans hustru utomlands, svär på att inget otillbörligt har förekommit mellan honom och Amelia, förlåter sin mördare och dör.
Genom nya forskningsfynd och nyligen öppnade Verdi-arkiv har en rekonstruktion av Verdis ursprungliga version av operan blivit möjlig. År 2002 hadeGöteborgsoperan en uppmärksammad världspremiär på denna ursprungliga version med titelnGustav III.[9]
 |
Sång avEnrico Caruso,Frieda Hempel,Maria Duchêne,Andrés de Segurola och Léon Rothier. Victor. Matrix C-14660. Inspelat 1914. |
Wikimedia Commons har media som rörMaskeradbalen (opera).
| |||||||
