Maskar är ett gammalt samlingsnamn för diverse krälandeevertebrater och även ett fåtalvertebrater. I äldre skriven svenska förekom även stavningarnamatk,mack och mark.[1] I vardagsspråket menar man ofta nogdaggmask, till exempel i uttrycketsätta mask påkroken, men "maskar" utgör en lång radstammar av ryggradslösa djur där det enda som förenar dem är deras "maskliknande" utseende trots att de inte är nära släkt. Dessutom kan "maskar" i vardagsspråket också syfta på vissainsekters larver; "mask" i svamp är till exempel larver avsorgmyggor (Sciaridae) ellersvampmyggor (Mycetophilidae). "Kålmask" ärkålfjärilens larv. "Likmask" är vanligtvisfluglarver.
Maskar (Vermes) var iLinnés ursprungliga systematik den sjätte klassen inom djurriket, till vilken han förde alla ryggradslösa djur utomleddjur (Insecta). Han delade in klassen i fem ordningar:Intestina (bland andra daggmask, iglar,skeppsmask ochpirål),Testacea (flertalet musslor och snäckor),Mollusca (övriga blötdjur, tagghudingar och maneter),Lithophyta (hårda koraller) ochZoophyta (flertalet mjuka filtrerande djur).[2]
Vurm, alltså överdrivet intresse för något, kommer av det tyska ordet för mask, Wurm. Maskar ansågs orsaka allehanda störningar i hjärnan och också andra kroppsdelar och organ. Man trodde att maskar angrep hjärnan och orsakade sinnessjukdom.[3]
