Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Marseille

Koordinater:43°17′N5°22′Ö / 43.283°N 5.367°Ö /43.283; 5.367
Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Massalia” leder hit. För asteroiden, se20 Massalia.
Marseille
Marselha,Marsiho
Stad
Flagga
Stadsvapen
Motto: Actibus immensis urbs fulget Massiliensis
LandFrankrike Frankrike
RegionProvence-Alpes-Côte d'Azur
DepartementBouches-du-Rhône
ArrondissementMarseille
Kantoner25
FlodRhône
Höjdläge10 m ö.h.
Koordinater43°17′N5°22′Ö / 43.283°N 5.367°Ö /43.283; 5.367
Area240,62 km²[1]
 - tätort1 289,59 km²[2]
 - storstadsområde2 830,21 km²[3]
Folkmängd868 277 (2017-01-01)[4]
 - tätort1 587 537 (1 januari 2016)[2]
 - storstadsområde1 873 707 (1 januari 2016)[3]
Befolkningstäthet3 608 invånare/km²
 - tätort1 231 invånare/km²
 - storstadsområde662 invånare/km²
Grundad600 f.Kr.
BorgmästareMichèle Rubirola
TidszonCentraleuropeisk (UTC+1)
Postnummer13001-13016
Riktnummer0491 / 0496
INSEE13055
Geonames2995469
Webbplats: http://www.marseille.fr/

Marseille (påprovençalskaMarselha ellerMarsiho) ärFrankrikes näst största stad. Kommunen Marseille har 868 277 invånare[5].Storstadsområdet är med sina 1 873 707 invånare landets tredje folkrikaste, efterParis ochLyon. Den ligger idepartementetBouches-du-Rhône, Provence, i sydöstraFrankrike och är huvudstad förregionenProvence-Alpes-Côte d'Azur. Den grundades under namnetMassalia / Μασσαλία av grekiska kolonisatörer från Fokaia (Jonien) på 600-talet f.Kr., och är därmed Frankrikes äldsta stad men även en avEuropas äldsta städer. Marseille har medelhavsklimat och här ligger Frankrikes största ochMedelhavets näst största hamn för civilt ändamål, med färjetrafik till Nordafrika, Italien och Spanien. Staden är bland annat känd för sin tvål, Savon de Marseille, som tillverkades redan för mer än 600 år sedan. Invånarna kallasMarseillais.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Forntiden till romartiden

[redigera |redigera wikitext]

Det har bott människor i och omkring Marseille i 30 000 år. I undervattensgrottor utanför Marseille har man funnit grottmålningar frånpaleolitikum, mellan 21 000 och 29 000 år gamla, och vid utgrävningar under järnvägsstationen fann manneolitiska bosättningar från cirka 6 000 f.Kr.

Greker frånFokaia iJonien grundade staden under namnetMassalia (Μασσαλία) på 600-talet f.Kr. Enligt en legend hade en man vid namn Protis som uppgift att söka en västlig handelspost för Fokaia. Under sitt sökande fann han medelhavsviken Lacydon, som skyddas av två uddar med höga klippor och försörjs med färskvatten av en bergsbäck. Protis blev inbjuden till den lokalaliguriska hövdingen, som höll en stor fest för att gifta bort sin dotter Gyptis till en av de inbjudna friarna. I slutet av festen erbjöd Gyptis en bägare med vin till Protis, symbolen för hans slutgiltiga val. Efter bröllopet slog sig paret ner strax norr om Lacydonviken (nuvarandeGamla hamnen), och från den gården utvecklades Massalia.

Staden blev snart en stor handelspunkt, och grekernas hamn var helt exceptionell. Den grekiske upptäcktsresandenPytheas hade Massalia som hemmahamn.

Massalia var en av de första grekiska hamnarna i Västeuropa som översteg 1 000 invånare och den första staden i Frankrike som fick stadsrättigheter. När Massalia ställdes inför en motståndare bestående av en allians mellankelter,kartager ochetrusker lierade staden sig medromarriket. Förutom att det gav ett förebyggande beskydd åt staden öppnades också romarrikets marknader för Massalias invånare. En blomstringsperiod inleddes eftersom staden fungerade som en länk mellan Galliens inland och romarriket. Massalia var självständigt fram tillCaesars inbördeskrig, då man ställde sig på den förlorande sidan medPompejus ochoptimaterna mot Julius Caesar. Avgörande var en belägring som Caesartrogna trupper gjorde samtidigt som Massalia förlorade ett viktigt sjöslag. Under romarrikets inflytande ändrades namnet tillMassilia.

Kristendomen kom tidigt till Marseille, vilket visas av katakomber och dokumenterade martyrer. Enligt en tradition var detMaria från Magdala som omvände Marseille, och hela Provence, efter att mirakulöst ha färdats med båt över Medelhavet. Båten gick enligt samma tradition i land vidSaintes-Maries-de-la-Mer, och tillsammans med Maria från Magdala var hennes brorLasarus samt bland andraMaria Salome,Maria Klopas ochSvarta Sara.

Medeltiden och renässansen

[redigera |redigera wikitext]
Marseille, 1575.

Efter romarrikets fall föll staden i händerna påvisigoterna. Defrankiska kungarna intog den på 600-talet, och staden fortsatte vara en frankisk hamn och handelsstad fram tillmedeltiden. Staden återtog en stor del av sin betydelse och sitt välstånd under grevarna av Provence från 1000-talet. Staden uppnådde år 1218 självstyre och revolterade 1262 mothuset Anjou. Revolten slogs ner avKarl I av Anjou.

År 1347 kompesten till Frankrike. Pesten sades komma från Marseilles hamn, och den fortsatte härifrån upp genom Frankrike. Pesten fortsatte att slå till mot staden fram till 1361, vilket gjorde att den decimerades både till folkmängd och välstånd. I slutet av 1200-talet hade Marseille 25 000 invånare, och 15 000 dog i pesten. Aragonien plundrade och skövlade staden 1423.

Marseilles befolkning och status som handelshamn hämtade sig snart. Greven av Provence,René av Anjou gjorde staden till den näst bäst befästa staden i Frankrike efter Paris. Han gav också staden stadsprivilegier och initierade dessfiskerikorporation. René av Anjou använde Marseille som strategisk bas för att återerövraSicilien.

Marseille förenades med Provence år 1481 och blev efterföljande år en del av Frankrike.Frans I besökte staden i början av 1500-talet, för att titta på en noshörning som strandat på ön If. Noshörningen var en gåva frånPortugal tillVatikanen men den hade tillfälligt satts i land på ön. Det blev startskottet till att befästa ön ochChâteau d'If byggdes.

I mitten på 1500-talet var Marseille flottbas för den fransk-osmanska alliansen, och i slutet på århundradet bröt pesten ut igen, vilket ledde till grundandet av sjukhusetHôtel-Dieu de Marseille. Ytterligare ett århundrade senare byggdes forten Saint-Jean och Saint-Nicholas, komplett med örlogsbas och flotta, efter attLudvig XIV slagit ner ett uppror mot guvernören.

1700- och 1800-talet

[redigera |redigera wikitext]

Staden fortsatte befästas och behöll sin ställning som Frankrikes främsta örlogsbas i Medelhavet. År 1720 drabbades Marseille av pesten för sista gången. 100 000 människor dog i Marseille och dess omgivningar.Franska revolutionen stöddes och 500 frivilliga skickades upp till Paris för att försvara revolutionsregeringen. Under sin marsch till Paris sjöng man den avClaude Joseph Rouget de Lisle nykomponerade sångenMarseljäsen, ungefär Marseillesången. Marseljäsen blev sedermera Frankrikes nationalsång.

Under 1800-talet tog Marseille del av denindustriella revolutionen. Frankrike utökades som kolonialmakt, och särskilt erövringen avAlgeriet stimulerade sjöfarten tillsammans med öppnandet avSuezkanalen 1869.

1900-talet

[redigera |redigera wikitext]
Flera kvarter av Gamla hamnen ('Vieux-Port) sprängs underRäden i Marseille 1943.

Under första decennierna av 1900-talet firade Marseille sin ställning som "imperiets hamn" med utställningarna 1906 och 1922. Järnvägsstationen, med sin monumentala trappa som hyllar koloniseringen, är från den tiden.Alexander I av Jugoslavien mördades 1934 när han kom till Marseille för att möta den franska utrikesministern.

Underandra världskriget förstördes stora delar av staden av bombräder. Först bombades staden av tyska och italienska trupper 1940, därefter ödelades ett stort område i Gamla hamnen (Vieux-Port) under den tyska ockupationen, november 1942 - augusti 1944 (seRäden i Marseille 1943). 1944 bombades Marseille av allierade trupper för att förbereda befrielsen av Frankrike.Östtyskland,Västtyskland ochItalien betalade stora summor i skadestånd till återuppbyggandet av Marseille efter kriget. Från 1950-talet och framåt fungerar staden som entré för över en miljon immigranter till Frankrike. Från 1962 ökade antalet immigranter från det nyligen självständiga Algeriet, inklusive 150 000 återvändande bosättare,Pied-Noir,svartfötter.

Efter oljekrisen 1973 och den följande konjunkturnedgången ökade fattigdomen och brottsligheten. Sedan 1990-talet har detta framgångsrikt bekämpats bland annat med stöd från EU och strukturella ombildningar från industri till tjänstesektorn.

Vid utgrävningar efter krigen upptäckte man mellan Quai du Port och Rue Casserie spår av den gamla hamnen, dockor och en teater.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Kitesurfare på Prados stränder.
Dengamla hamnen med basilikanNotre-Dame de la Garde på sin kulle i bakgrunden.

Öster om Marseille, från den lilla fiskebyn Callelongue liggerCalanquerna, ett fjordsystem längs en taggig kustremsa. Det sträcker sig fram tillCassis ochrivieran. Ytterligare österut ligger bergsryggenSaint-Baume. Norr om Marseille, efter de lägre bergen Garlaban och Etoile ligger bergetMont Sainte-Victoire. Västerut slutar Marseille i den före detta fiske- och konstnärsbynl'Estaque. Nordväst om staden, vidMarignane, ligger stadensflygplats. Ännu längre västerut breder låglandskapetCamargue ut sig iRhônedeltat.

Stadens huvudgata är den breda avenynCanebière. Det är den gamla repslagargatan och ordet är besläktat med latinets cannabis (provensalska:canebe) eftersom repen gjordes avhampaplantan. Canebière sträcker sig österut från denGamla hamnen (Vieux-Port), tillRéformés-kvarteren. Huvudstråket för shopping korsar Canebière vid gågatanRue St Ferréol, och i närheten ligger även köpcentrumet Centre Bourse. Norr om Gamla hamnen ligger den nya kommersiella hamnen i stadsdelenLa Joliette, öster om denna ligger gentrifierade områden uppbyggda i gamla hamnmagasin. Söder om Gamla hamnen ligger kullarna i sjunde arrondissementet som domineras av kyrkanNotre-Dame-de-la-Garde och ytterligare söderut Borely-parken. Marseille omgärdas av förortsområden med massproducerade hyreshus. Inloppet till Gamla hamnen flankeras av två fort;Saint-Nicolas på den södra sidan ochSaint-Jean på den norra. Längre ut i Marseillebukten ligger ögruppenFrioulöarna som består av fyra öar. En av dessa är fängelseön If, på vilken fästningenChâteau d'If ligger.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Marseille harmedelhavsklimat med milda våta vintrar och heta torra somrar. Det är kallast i januari och februari meddygnsmedeltemperaturer på 7–8 °C. I juli och augusti är det varmast, och då är dygnsmedeltemperaturen runt 24 °C.[6] Marseille, liksom resten av Provence, är känt för sinamistralvindar som byggs upp iRhônedalen. Det är en stark vind som drar med sig kylig luft från Alperna och som är vanligast på vintern och våren. Mindre vanlig ärsiroccovinden, som är en varm vind frånSaharaöknen från vilken den också tar med sig sand.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Marseilles sektorer (I–VIII) och arrondissement (1–16).

Marseille är tillsammans medParis ochLyon en av trekommuner i Frankrike som politiskt och administrativt underindelas i kommunala stadsdelsområden, kalladearrondissements municipaux (ej att förväxla medarrondissements départementaux som normalt betecknar ett större administrativt område där flera kommuner ingår).

Marseille indelas sedan den senaste stora administrativa reformen 1987 primärt i 8secteurs, sektorer, med vardera tvåarrondissements, totalt 16 stycken. Sektorerna fungerar somstadsdelsområden, har var sinborgmästare och har huvudansvaret för kommunal service till invånarna i respektive sektor. Sektorerna är dock inte någon självständigjuridisk person utan har sitt ansvar delegerat från Marseilles kommun. Arrondissementen utgör den tidigare administrativa indelningen som inrättades 1946 och har sedan sammanslagningen till sektorer 1964, med omdragna gränser 1983 och 1987, ingen självständig politisk funktion; arrondissementen används dock bland annat som bas förpostnummerindelningen och som vardaglig benämning på stadsdelar. Postnumren följer mönstret 130XX där XX är arrondissmentets nummer.

Stadens arrondissement underindelas i statistiska sammanhang även i 111quartiers, kvarter, med officiella kvartersnamn som ofta används i vardagligt tal men inte alltid följer det inofficiella språkbruket. Vissa områden som exempelvis den äldsta stadsdelenLe Panier har väletablerade namn som inte direkt motsvarar den administrativa indelningen.

Marseille underindelas politiskt även i 25cantons,kantoner, som utgör valkretsar till stadens 25 mandat i departementsförsamlingen iBouches-du-Rhône.


Sektorer och arrondissement

[redigera |redigera wikitext]
Insee-nummerPostnummerArrondissementSektorBefolkning (1 jan 2007)Yta (ha)Administrativa kvarter
13201130011:a arrondissementetI:a sektorn40 919177,8Belsunce,Le Chapitre,Noailles,Opéra,Saint-Charles,Thiers
13207130077:e arrondissementet35 981569,1Bompard,Endoume,Les Îles,Le Pharo,Le Roucas Blanc,Saint-Lambert,Saint-Victor
13202130022:a arrondissementetII:a sektorn25 779504Arenc,Les Grands-Carmes,Hôtel-de-Ville,La Joliette
13203130033:e arrondissementet45 414260Belle de Mai,Saint-Lazare,Saint-Mauront,La Villette
13204130044:e arrondissementetIII:e sektorn47 193290La Blancarde,Les Chartreux,Chutes-Lavie,Cinq Avenues
13205130055:e arrondissementet44 583224Baille,Le Camas,La Conception,Saint-Pierre
13206130066:e arrondissementetIV:e sektorn43 360210Castellane,Lodi,Notre Dame du Mont,Palais de Justice,Préfecture,Vauban
13208130088:e arrondissementet78 8371 855Bonneveine,Les Goudes,Montredon,Perier,La Plage,La Pointe Rouge,Le Rouet,Sainte-Anne,Saint-Giniez,Vieille Chapelle
13209130099:e arrondissementetV:e sektorn76 8686 324Les Baumettes,Le Cabot,Carpiagne,Mazargues,La Panouse,Le Redon,Sainte-Marguerite,Sormiou,Vaufrèges
132101301010:e arrondissementet51 2991 084La Capelette,Menpenti,Pont-de-Vivaux,Saint-Loup,Saint-Tronc,La Timone
132111301111:e arrondissementetVI:e sektorn56 7922 986Les Accates,La Barasse,Les Camoins,Éoures,La Millière,La Pomme,Saint-Marcel,Saint-Menet,La Treille,La Valbarelle,La Valentine
132121301212:e arrondissementet58 7341 400Les Caillols,La Fourragère,Montolivet,Saint-Barnabé,Saint-Jean du Désert,Saint-Julien,Les Trois-Lucs
132131301313:e arrondissementetVII:e sektorn89 3162 808,1Château Gombert,La Croix-Rouge,Malpassé,Les Médecins,Les Mourets,Les Olives,Palama,La Rose,Saint-Jérôme,Saint-Just,Saint-Mitre
132141301414:e arrondissementet61 9201 639,3Les Arnavaux,Bon Secours,Le Canet,Le Merlan,Saint-Barthélemy,Sainte-Marthe,Saint-Joseph
132151301515:e arrondissementetVIII:e sektorn77 7701 690Les Aygalades,Borel,La Cabucelle,La Calade,Les Crottes,La Delorme,Notre-Dame Limite,Saint-Antoine,Saint-Louis,Verduron,La Viste
132161301616:e arrondissementet17 6301 630L'Estaque,Les Riaux,Saint-André,Saint-Henri

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Marseille

En stor andel av Marseilles invånare härstammar från vågorna av immigranter som anlände till hamnen under det tidiga 1800-talet. Många av invånarna har rötter iArmenien,Spanien,Italien,Grekland,Ryssland ellerNordafrika. Inofficiell statistik säger att uppskattningsvis en fjärdedel av invånarna har nordafrikanskt ursprung, främst frånAlgeriet ochMarocko.[källa behövs] Det judiska samhället sägs också vara det tredje största iEuropa.[källa behövs]

Antalet invånare i kommunen Marseille


Referens:INSEE[7]

Transport

[redigera |redigera wikitext]

Marseille har en tunnelbana,Marseilles tunnelbana, som består av två linjer representerade av färgerna orange och blått. Linje ett (blå) mellan Catellane och La Rose öppnade 1977 och linje två (orange) mellan Sainte-Marguerite/Dromel och Bougainville öppnade mellan 1984 och 1987. En utbyggnad för linje ett från Castellane till La Timone var färdig 1992 och en förlängning från La Timone till La Fourragère öppnade i maj 2010. Tunnelbanan går mellan klockan 6.00 och 21.00.[8]

Det finns också ett stort bussnät, som sammankopplar staden med förorterna, och ett spårvagnsnät (sedan 2007) i de centrala och sydöstra stadsdelarna.

Staden har en internationell flygplats,Marseille Provence flygplats, belägen iMarignane. Staden har även en stor järnvägsstation,Gare de Marseille-Saint-Charles, öppnad 1848.

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Marseille varEuropas kulturhuvudstad 2013, tillsammans medKošice iSlovakien. I samband med kulturhuvudstadsåret genomfördes en större upprustning av stadens offentliga miljöer och kulturinstitutioner, bland annat genom öppnandet av det nya Medelhavsetnografiska museetMuCEM.

Vänorter

[redigera |redigera wikitext]

Marseille har följandevänorter:[9]

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Olympique de Marseille är ett av Frankrikes mest framgångsrika fotbollslag, med nio vunnafranska mästerskap.Stade Marseillais Université Club har varit framgångsrikt i flera sport, bland annat handboll.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”INSEE, Résultat du recensement de la population 2008: Évolution et structure de la population”. Arkiverad frånoriginalet den 5 juli 2012.https://web.archive.org/web/20120705081112/http://www.recensement.insee.fr/basesChiffresCles.action. Läst 30 januari 2012. 
  2. ^ [ab]La Provence; Marseille accueille le siège de la métropole d'Aix-Marseille-Provence Läst 14 februari 2021.
  3. ^ [ab]INSEE, Frankrike; Résultats du recensement de la population – 2016, Chiffres clésArkiverad 20 maj 2011 hämtat från theWayback Machine. Läst 14 februari 2021.
  4. ^”Populations légales 2017Commune de Marseille (13055)”. www.insee.fr. Institut national de la statistique et des études économiques (Insee). Februari 2021.https://www.insee.fr/fr/statistiques/4269674?geo=COM-13055#consulter. 
  5. ^”Populations légales 2009 pour les départements et les collectivités d’outre-mer”. www.insee.fr. Institut national de la statistique et des études économiques (Insee). 1 december 2012.https://www.insee.fr/fr/statistiques/2119792?sommaire=2119804. 
  6. ^”Marseille, France Average Weather” (på brittisk engelska). Holiday Weather.https://holiday-weather.com/. Läst 4 juni 2024. 
  7. ^Chiffres clés - Évolution et structure de la population hämtat från theWayback Machine (arkiverat 4 maj 2012).
  8. ^”Kollektivtrafik”.http://www.arrivalguides.com/sv/Travelguide/MARSEILLE/essentialinformation/kollektivtrafik-13231. Läst 23 december 2021. 
  9. ^”Marseilles vänorter (PDF)”. Arkiverad frånoriginalet den 3 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160303201458/http://www.marseille.fr/sitevdm/document?id=517&id_attribute=48. Läst 18 oktober 2015. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Marseilles sektorer och arrondissement
1:a sektorn (1:a och7:e arrondissementet)2:a sektorn (2:a och3:e arrondissementet)3:e sektorn (4:e och5:e arrondissementet)
4:e sektorn (6:e och8:e arrondissementet)5:e sektorn (9:e och10:e arrondissementet)6:e sektorn (11:e och12:e arrondissementet)
7:e sektorn (13:e och14:e arrondissementet)8:e sektorn (15:e och16:e arrondissementet)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Marseille&oldid=56852136
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp