Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Mariestad

Koordinater:58°42′7″N13°49′32″Ö / 58.70194°N 13.82556°Ö /58.70194; 13.82556
Från Wikipedia
För andra betydelser, seMariestad (olika betydelser).
Mariestad
Tätort
Mariestads hamn med Mariestads domkyrka i fonden.
Mariestads hamn medMariestads domkyrka i fonden.
LandSverige Sverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län
KommunMariestads kommun
DistriktMariestads distrikt,
Leksbergs distrikt,Berga distrikt
Höjdläge56 m ö.h.
Koordinater58°42′7″N13°49′32″Ö / 58.70194°N 13.82556°Ö /58.70194; 13.82556
Area
 - tätort1 281 hektar (2023)[3]
 - kommun1 503,23 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort16 750 (2023)[3]
 - kommun24 482 (2025)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort13,1 inv./hektar
 - kommun16 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Postnummer542 XX[4]
Riktnummer0501[4]
TätortskodT5372[5]
Beb.områdeskod1493TC103 (1960–)[6]
Geonames2692613
Ortens läge i Västra Götalands län.
Ortens läge i Västra Götalands län.
Ortens läge i Västra Götalands län.
Wikimedia Commons: Mariestad
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Mariestad (uttal) är entätort iVästergötland ochcentralort iMariestads kommun,Västra Götalands län. Mariestad varresidensstad iSkaraborgs län och var 1583–1647 stiftsstad iMariestads stift.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Mariestad i slutet av 1600-talet, avbildat iSuecia antiqua et hodierna.
1790-tals karta över Mariestad

Mariestad grundades år 1583 av Gustav Vasas son,hertig Karl, senare kungKarl IX, som döpte staden efter sin hustruMaria av Pfalz. Syftet var att skapa en handels- och köpstad, strategiskt placerad i Vadsbo härad i norra Västergötland. Staden grundades vid sätesgården Tunaholm (sedermera Marieholm) och den närliggande åsen. Stadens och kommunens vapen föreställer en oxe som stiger upp ur ett vattendrag. Detta avser återge det tillfälle när Karl, enligt sägen, såg just detta vidTidan i Mariestad.[7]

Mariestad är tillsammans medKalmar de två städer i Sverige som har endomkyrka, men saknarbiskop. 1583 bildades avVärmland ochVadsbo ochValle härader iVästergötland en så kalladsuperintendentia under ledning av en präst med titelnsuperintendent. Denne fick sitt säte i Mariestad. Det nya stiftet blev officiellt 1605 och domkyrkan uppfördes åren 1593–1625. Kyrkan byggdes huvudsakligen efter ritningarna tillSankta Klara kyrka i Stockholm, uppförd av Karl IXs brorJohan III. År 1647 splittrades hertigdömet och Mariestad upphörde som superintendentia,Karlstads superintendentia bildades och Valle och Vadsbo återgick tillSkara stift. 1772 blev superintendenten i Karlstad biskop.[7]

Mariestad har länge varit en förvaltningsstad, med såvällänsstyrelsen i Skaraborgs län somSkaraborgs läns landstings centralförvaltning. Kungsgården Marieholm blev redan år 1660 säte för landshövdingen i Skaraborgs län. Mariestad var sedan residensstad i Skaraborgs län ända fram till 1997 då Skaraborgs län uppgick i det nybildade storlänetVästra Götalands län. I samband med bildandet av det nya länet ochVästra Götalandsregionen, försvann mycket av statens och landstingets förvaltning från Mariestad.[7] Befolkningsmässigt var Mariestad Sveriges minsta residensstad, vid Skaraborgs läns upphörande överfördes denna status tillHärnösand.

Staden totalförstördes i en brand år 1693. Endast kyrkan och viss bebyggelse i stadens norra ände klarade sig. Staden återuppbyggdes efter en stadsplan med ett rutnätliknande gatusystem. Staden drabbades återigen av en storbrand 1895, denna gång med något lindrigare konsekvenser.

Industrin har varit viktig för Mariestads tillväxt ända sedan 1700-talet.Katrinefors bruk har framställt papper sedan 1765 och är än idag en betydande arbetsgivare i kommunen. Vid bruket tillverkades under en tidUnicaboxen av Aktiebolaget Tidan. Den framställdes av unicafiber.

Staden har genom åren haft flera stora industrier, såväl inom tändstickstillverkning som bryggeri. Bryggeriet köptes av Spendrups 1967 men lades sedan ned. Mariestads bryggerianor lever dock ännu kvar genom öl som av Spendrups tillverkas under varumärket Mariestads bryggeri. Länge varElectrolux fabrik en mycket stor arbetsgivare i staden men fabriken har under en tid[när?] kraftigt minskat antalet anställda. Sommaren 2015 aviserade Electrolux att man skulle lägga ner fabriken och flytta produktionen till Ungern.[8] Electrolux avsåg stänga fabriken våren 2017.[9]

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]

Mariestads stad bildades 1583 som en utbrytning urLeksbergs socken och ombildades vidkommunreformen 1862 till enstadskommun. 1952 införlivades Leksbergs socken/landskommun där delar av bebyggelsen redan fanns. 1971 uppgick stadskommunen i Mariestads kommun med Mariestad som centralort.[10]

I kyrkligt hänseende har Mariestad sedan 1584 hört tillMariestads församling med delar som hört tillLeksbergs församling som 2006 uppgick i Mariestads församling.[11]

Orten ingick till 1959 i domkretsen förMariestads rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå iVadsbo domsagas tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Mariestad iMariestads domsaga och orten ingår sedan 2009 iSkaraborgs domsaga.[12]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Mariestad 1960–2020[13]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
10 419
1965
  
13 956
1970
  
16 637
1975
  
16 454
1980
  
15 693
1990
  
16 0161 018
1995
  
15 6791 060
2000
  
15 0431 061
2005
  
15 4481 096
2010
  
15 5911 097
2015
  
16 1221 134
2020
  
16 6321 200
Anm.:Sammanvuxen med Radbyn 1965.

Stadsbild

[redigera |redigera wikitext]
Flygfoto över Mariestad 1990.
Domkyrkan från nordöst.
Västerlånggatan i Gamla stan.

Mariestad omges av Sveriges störstainsjöskärgård, de störstaöarna heterTorsö,Fågelö ochBrommö.

Gamla stan består av träbebyggelse från 1700- och 1800-talen och är ett riksintresse som en av Sveriges bäst bevarade äldre stadskärnor. I Gamla stan ligger även den över 80 meter höga domkyrkan som dominerar hela stadsbilden.

Mariestads centrum är uppbyggt kring två torg, Gamla och Nya torget. Gamla torget används idag som parkeringsplats. Bebyggelsen runt Nya torget domineras av 60- och 70-talsbebyggelse där det tidigare låg stenhus från sekelsskiftet.

Mariestads stationshus med sinjugendarkitektur hör till stadens byggnadsminnen sedan mars2005[14]. Det gör byggnaden för såväl sitt samhällshistoriska som arkitektoniska värde[15]. Huset ritades avLars Kellman, som var från trakten, och uppfördes1909.

Kommunen anordnade under 2004 en internationell arkitekttävling för utformning av Mariestads front mot Vänern. Tävlingen mynnade ut i en fördjupad översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige. Projektet förändrar Mariestads hamnområde och ett flertal nya boenden har skapats.

Kommunen har på senare tid[när?] satsat på att erbjuda sjönära tomter. Smedjehagen är en ny[när?] stadsdel som främst består av villor, men även flerbostadshus vid Tidans mynning. Stadsdelen ansluts till gästhamnen och centrum via en cykelbro. Området Sjölyckan är det senaste[när?] området att exploateras.

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]
Stationshuset i Mariestad 2013.
Motorvagnar littera Y31 frånVästtrafik inväntar avgång i Mariestad 14 juni 2013.

Europaväg 20, E20, löper strax utanför Mariestad.

Mariestad ligger vidKinnekullebanan och har medKinnekulletåget direkttrafik till bland annatLidköping,Örebro ochGöteborg. Tidigare var Mariestad även ändstation för den nedlagda, smalspårigaMariestad–Moholms Järnväg. Järnvägsstationen invigdes i mars 1874.

Västtrafiks bussar trafikerar Mariestad.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

De största arbetsgivarna i Mariestad ärMetsä Tissue AB (Katrinefors bruk) ochMariestads kommun. Andra mindre arbetsgivare är DS Smith Packaging Sweden AB, Mann Teknik AB, RMIG Sweden AB ochLänsstyrelsen i Västra Götaland.

Turismen är en viktig del av näringslivet, särskilt sommartid. MångaseglareVänern söker sig till staden, som har goda hamnmöjligheter och är omgiven av en skärgård.

Bankväsende

[redigera |redigera wikitext]

Mariestads sparbank grundades 1822 och var en fristående sparbank fram till 1971 när den uppgick iSparbanken Norra Skaraborg, sedermera en del avSwedbank.

Skaraborgs läns filialbank grundades 1853 med huvudkontor i Mariestad.[16]Örebro enskilda bank hade ett avdelningskontor i Mariestad från dess grundande 1837[17], men detta drogs in på 1860-talet. Istället hadeSkaraborgs läns enskilda bank avdelningskontor i Mariestad från 1860-talet.[18] Filialbanken upphörde 1873 och dess rörelse övertogs av Skaraborgs enskilda bank. Den 1 april 1897 öppnade Riksbanken ett kontor i Mariestad.[19]Sydsvenska kreditaktiebolaget hade ett avdelningskontor från tidigt 1900-tal.[20][21] ÄvenGöteborgs handelsbank etablerade så småningom ett kontor i Mariestad[22] och tog år 1925 över Sydsvenska kredits kontor. Göteborgs handelsbanks kontor togs över avSveriges Kreditbank, senarePKbanken/Nordea. Under 1900-talet hade ävenSkandinaviska banken/SEB kontor i Mariestad.[23]

SEB har inte längre kontor i Mariestad, men Nordea, Handelsbanken och Swedbank har fortfarande kontor i staden.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]

I Mariestad finns tre högstadieskolor: de kommunala skolorna Tunaholmsskolan och Högelidsskolan samt friskolan Ekhamraskolan.

Det finns två gymnasieskolor, Vadsbogymnasiet och Vänergymnasiet. Vadsbogymnasiet är en kommunal gymnasieskola med cirka 1 000 elever. Verksamheten flyttades dit från intilliggande Tunaholmsskolan under sportlovet 1972, då Tunaholmsskolan blev högstadieskola.

I Mariestad finns även utbildningar under plattformenDacapo. Sedan 2004 är hantverksutbildningarna en del avGöteborgs universitets institution för kulturvård. Vidare finns det en filial avVara folkhögskola.[24]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Vänerskutan på torget. I bakgrunden skymtarMariestads stadshotell.

I Mariestad finns en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsortsteatrar, Mariestads teater. Teatern invigdes i januari 1843 och var helt färdigbyggd först 1848. Teatern är byggnadsminnesförklarad sedan 1993. I Mariestad finns även några museer. Dessa är Vadsbo Museum, Mariestads Industrimuseum, Leksbergs Skolmuseum samt Mariestads Musikarkiv Cantus Durus. Vadsbo Museum grundades den 14 september 1918 av Vadsbo Hembygds- och Fornminnesförening. Ansvaret för verksamheten övertogs den 1 juli 1983 av Mariestads kommun.

Musiklivet

[redigera |redigera wikitext]

I Mariestad har musiken stor betydelse. Centralt för detta är den kommunala musikskolan. I ungdomshuset Elvärket finns det en scen där lokala band uppträder. Klubb Kaliber, som bildades 2002, var en betydelsefull aktör för musiklivet i Mariestad.[25] De arrangerade konserter på restauranger, folkparken och på Mariestads Teater. Mariestad har sedan 1970 haft en egen marschorkester, Mariestads Blåsorkester[26] samt sedan 1975 Mariestads Drillflickor[27] som tillsammans med blåsorkestern bildar Mariestads Blåsorkester och Drill. Bland de artister som kommer från Mariestad finnsHenrik Sethsson,Bonni Ponten,Harlequin ochSound Express.

Folkpark

[redigera |redigera wikitext]
Mariestads skärgård.

Stadensfolkpark ligger på Karlsholme som är ett konstgjortnäs i Vänern i norra delen av Mariestad.

Sport

[redigera |redigera wikitext]

SpeedwaylagetÖrnarna har tidigare kört iElitserien under många år och vann flerasvenska mästerskap under 1990-talet. Örnarnas hemmabana,Grevby (numer kalladCanvac Arena), ligger strax norr omHasslerör, i norra delen av kommunen.Mariestads segelklubb (MSK) har haft stora framgångar inom kappsegling, med flera svenska mästerskapstitlar i olika klasser.Mariestads Enduroklubb (bildad 1991) anordnar tävlingenOxjakten Enduro som går av stapeln sista helgen i augusti varje år och är en av Sveriges fem största endurotävlingar, med cirka 450–500 deltagare.

Mariestad dominerade svensk innebandy i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.IBK Lockerud blev de första officiella svenska mästarna för herrar 1990. Även IBK Lockeruds damer har varit framgångsrika. 2009 klev damlaget upp i Elitserien. IshockeylagetMariestad BoIS HC spelar (2025) i Division 1. Klubben spelade i Allsvenskan 2008/2009 men slutade sist.

Lista över några av Mariestads idrottsklubbar

[redigera |redigera wikitext]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2025,SCB, 12 november 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [ab]hämtat från:italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 16 november 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [abc]Göthberg (1997). ”Mariestad - liten och behaglig”. Byggnadsvårdsföreningen. Arkiverad frånoriginalet den 22 maj 2015.https://web.archive.org/web/20150522180025/http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/%C3%B6vrigt/mariestad-liten-och-behaglig. Läst 22 maj 2015. 
  8. ^SvD 25 juni 2015:Electrolux lägger ned i Mariestad, läst 12 januari 2016
  9. ^Mariestads Tidning 20 november 2015:Hysch-hysch kring Electrolux flyttArkiverad 19 augusti 2016 hämtat från theWayback Machine., läst 12 januari 2016
  10. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^Elsa Trolle Önnerfors:Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2011.https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  14. ^http://www.hallekis.com/arkiv/xx050315a.htm
  15. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  16. ^1856-1860 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Skaraborgs län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, p. 43
  17. ^Inrikes UnderrättelserArkiverad 7 april 2021 hämtat från theWayback Machine.,Wexjöbladet, 22 december 1837
  18. ^1866-1870 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Skaraborgs län, p. 27
  19. ^1896-1900 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Skaraborgs län, p. 32
  20. ^1901-1905 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Skaraborgs län, p. 38
  21. ^AffärslifvetArkiverad 7 april 2021 hämtat från theWayback Machine.,Aftonbladet, 8 september 1902
  22. ^Nordiska bandelsbanken iSveriges statskalender 1921
  23. ^Årsredovisning 1992Arkiverad 5 april 2021 hämtat från theWayback Machine., Skandinaviska Enskilda Banken
  24. ^| Vara folkhögskola i Mariestad
  25. ^Facebook sida till Klubb Kaliber, 2002-2018
  26. ^Mariestads Blåsorkester och Drill
  27. ^Mariestads Blåsorkester och Drill

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Mariestads kommun iVästra Götalands län
DistriktMariestads kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v  r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
ABStockholm ·CUppsala ·DNyköping ·ELinköping ·FJönköping ·GVäxjö ·HKalmar ·IVisby ·KKarlskrona ·MMalmö ·NHalmstad ·OGöteborg ·SKarlstad ·TÖrebro ·UVästerås ·WFalun ·XGävle ·YHärnösand ·ZÖstersund ·ACUmeå · BDLuleå
Sveriges riksvapen
Avskaffade
v  r
Stationer längsKinnekullebanan
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mariestad&oldid=58134800
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp