Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras. Motivering:Påståenden kräver källor och bör förses med noter.(2023-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Margarin är ett fast eller flytandematfett som är baserat på olja och vatten ellermjölk.Smak- ochfärgämnen kan tillsättas för att efterliknasmör.
Margarin eller matfettblandning kallas matfetter som består av enbart vegetabiliska fetter eller blandningar av vegetabiliska fetter och animaliska fetter, till exempel smörfett. Råvarorna består av olika fetter, främst från rapsolja eller solrosolja, skummjölk eller skummjölksprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt och vitaminer. Betakaroten ger margarinet dess gula färg. Fetthalten är vanligtvis 25, 40, 60 eller 80 procent.
Från början tillverkades margarin främst för att mätta den enorma efterfrågan påsmör i mitten på 1850-talet.
Margarinet uppfanns 1869 av den franske kemisten Hippolyte Mège-Mouriès. Detta skedde efter att den franske kejsarenNapoleon III tre år tidigare avsatt en större summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ tillsmör åt den växande och undernärda stadsbefolkningen.[3] Margarinpatentet såldes 1870 till den nederländske smörgrossisten Anton Jurgens. Det första margarinet var helt animaliskt, alltså gjort avmättat fett som har fast konsistens i rumstemperatur och behövde därmed inte härdas. Det blandades med mjölk och smaksattes med de i smör naturligt förekommandeacetoin ochdiacetyl.[3]
Genombrottet för margarinet kom under Paris belägring 1870–1871, då staden helt saknade smör och margarin var det enda som stod till buds. I Norden grundades den första margarinfabriken i Kristiansand i Norge 1876 avEdmond Auguste Pellerin. I Sverige startades den första margarinfabriken i liten skala i Helsingborg 1881 avCarl Rydberg. Det stora genombrottet kom medArboga Margarinfabrik, grundad 1887.[4]
Margarinet möttes till en början med stor skepsis, 1889 var margarinets vara eller inte vara livligt omdebatterat iAftonbladet. Samma år ladeLantmannapartiet fram en motion i riksdagen om att förbjuda margarinet, men lyckades aldrig vinna en majoritet för förslaget.[4]. År 1895 startade Edmond Auguste Pellerin margarintillverkning i Sverige dåPellerins margarinfabrik grundades i Göteborg. År 1899 grundadesMargarinaktiebolaget Zenith i Malmö.[5]
Därefter fick margarinet ett snabbt genombrott i Sverige. Känt blev det så kalladeMargarinkriget 1918, därSveriges Minuthandlares Riksförbund i ett försök att bekämpaKooperativa Förbundet lyckades förmå margarinfabrikanterna att upphöra med sina leveranser av margarin till de kooperativa affärerna. Detta gjorde att man om man inte ville användaister eller hade råd med det dyra smöret, tvingades vända sig till en privat affär. KF avgick med segern genom att köpa upp en egen margarinfabrik.[4]
På 1930-talet kom margarinet på nytt i debatt. I samband medkohandeln mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1933 infördes den så kallade "margarinaccisen", en särskild skatt på margarin för att skydda smörproduktionen. Samtidigt förbjöds margarinreklam som anspelade på jämförelser med smör. Margarinet Tre ess tvingades ändra sitt slagordSmakar som smör tillSmaken som segrar. MargarinmärketRuna vars namn kunde förväxlas med mejeriernas runsmör, fick byta namn tillRona.[4]. Från år 1938 vitaminiseras allt hushållsmargarin i Sverige. Samma år finns 21 margarinfabriker i Sverige[6]
År 1955 passerades den så kallade "Smörvallen" – svenska hushåll köpte mer margarin än smör.[4] Därefter har försäljningstrenden svängt till och från i Sverige, bland annat beroende på hushållens ekonomi.[7]
Till skillnad frånsmör som är hårt i rumstemperatur, kan margarin skräddarsys efter vad det ska användas till.Smörgåsmargarin, även kallatbordsmargarin, är mjukt margarin som är lättare att breda på bröd. Till matlagning, stekning och bakning finns både fast margarin ochflytande margarin. Flytande margarin innehåller huvudsakligenrapsolja ochsolrosolja. De fasta margarinerna innehåller också rapsolja, men även en del fast fett, som palmolja. Den rapsolja och solrosolja som ingår i margarin skiljer sig inte före tillverkningen från den raps- och solrosolja som man som konsument kan köpa i en vanlig livsmedelsbutik. Vid tillverkningen måste oljorna härdas elleromestras för att få till den rätta konsistensen.
Förutom vegetabiliska oljor och fetter innehåller många margariner också någon form av mjölk. Mjölken bidrar med smak och arom och gör även att det visas en ”temperatursignal” i stekpannan när margarinet hettas upp. Salt bidrar med smak och fungerar också som ett konserveringsmedel.
I margarin med låg fetthalt hjälpergelatin ellerstärkelse till med att binda vattnet. Margarin berikas med A- och D-vitamin enligt svensk lag. En del av A-vitaminet är i form avbetakaroten, ett rödaktigt ämne, och det är det som ger margarinet dess gulaktiga färg.Lecitin fungerar som emulgeringsmedel, det gör att fettet och vattnet/mjölken kan blanda sig, och det motverkar också stänk och skvätt vid stekning. Margarin innehåller ävenarom, konserveringsmedlet kaliumsorbat (E 202) ochemulsionenmono- och diglycerider av fett (E 471).
För att ge smörsmak till margarinet tillsättsacetoin ochdiacetyl som båda förekommer naturligt i smör.
Vid diskussioner om margarinetsnäringsvärde tas främst två aspekter upp: den totala mängdenfett samt vilka typer av fett margarinet innehåller. Fettsammansättningen varierar i margarin, där fastare margarin generellt har högre andel mättat fett än flytande.[8] Rekommendationen från Livsmedelsverket är att vid matlagning väljamatolja eller flytande margarin och till smörgåsen matfett med låg andelmättat fett.[9]
Omega-3 är ett samlingsnamn för fettsyrornaALA,EPA ochDHA. De som har kopplats till alla de fördelar man sett med omega-3 är EPA ochDHA, som finns i fisk.
I vegetabiliska omega 3-rika produkter, som linfröolja och andra vegetabiliska oljor, är innehållet av ALA övervägande. Människan kan omvandla ALA till EPA och DHA, men förmågan är väldigt begränsad.
Går även under namnet fetthärdning. För att omvandla vegetabiliska oljor till fast konsistens behöver man tillsättaväte (hydrogen, H2) i den kemiska formeln. För detta krävs enmetallkatalysator vartillnickel vanligtvis används.Hydrogenering sker i rumstemperatur och reducerar enkel- och fleromättadefettsyror. De vegetabiliska oljorna omvandlas tillmättat fett med fast konsistens och bättre lagringsmöjligheter.Detta kunde förr ge upphov till så kalladetransfetter, men idag anses det att den kemiska processen förfinats och margarinet blir fullständigt härdat.
Margarin innehåller numer i princip inga industriellt framställda transfetter. Matfettsblandningar innehållandes smör kan dock innehålla upp till 2-3 % naturligt förekommande transfetter.[10] Inom EU är det lagstadgat att industriellt framställda transfetter inte får utgöra mer än 2 % av totala mängden fett i en matvara.[11]
