Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Margaret Atwood

Från Wikipedia
Margaret Atwood
Margaret Atwood på Texas Book Festival 2015 i Austin, Texas, USA.
Margaret Atwood på Texas Book Festival 2015 iAustin,Texas,USA.
Född18 november1939 (86 år)
Ottawa,Ontario,Kanada
YrkeFörfattare, poet och litteraturkritiker
NationalitetKanadensiskKanada
Språkfranska[1],engelska[2][3] och kanadensisk franska
Verksam1969 -
Genrerhistorisk fiktion,spekulativ fiktion,science fiction, utopisk och dystopisk fiktion, feministisk science fiction,tragedi ochdystopi
HemortToronto[4],Essex County ochOttawa
Webbplatsmargaretatwood.ca
Margaret Atwood på Eden Mills Writers' Festival, Ontario, i september 2006.

Margaret Eleanor Atwood, född18 november1939 iOttawa,Ontario, är enkanadensiskbästsäljande, prisbelönt och samhällskritiskförfattare,poet ochlitteraturkritiker.[5] Bland hennes mest kända böcker finns dendystopiskaTjänarinnans berättelse (som även finns som opera, balett, film och TV-serie)[6],deckarenDen blinde mördaren och denspekulativaOryx och Crake.[5]

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Atwoods föräldrar möttes under enlärarutbildning, då Carl Edmund Atwood studeradeentomologi och Margaret Dorothy Killam studerade för att blinutritionist.[7] Bägge var frånNova Scotia. De fick tre barn: Harold Leslie 1937, Margaret 1939 och Ruth, 1951.[7] I och med faderns viktiga arbete för att trygga skogsbruket, vilket stärkte Kanadas ekonomi underandra världskriget, då han studerade insekter i norraQuébec, reste familjen till vildmarken, där de bägge äldre syskonen växte upp under sommarmånaderna. Vintrarna tillbringades i olika kanadensiska städer.[7] Under denna period blev böcker en av de få fritidssysselsättningarna. Syskonen började ocksåteckna egnaserier, men hon lärde sig även att paddla och simma, och hon lärde sig att njuta av vildmarken.[7] Hennes smeknamn var "Peggy".[7]

Margaret Atwood började i skolan iToronto vid åtta års ålder. Hennes stora utmaning var inte mobbning (trots skildringen i romanenKattöga), utan mötet med jämnåriga flickor, som var snobbigare och mindre vana vid skogslivet.[7] På grund av vanorna från sinhemskolning, avancerade hon snabbare i klasserna. Dock hade hon ett nedärvt hjärtfel som gjorde att hon ofta var trött.[7] Det var under den perioden som hon bestämde sig för att bli författare, men eftersom föräldrarna var forskare ville de att hon skulle läsa vidare och hon var förberedd på att ha ett arbete för att försörja sig. Därför studerade honbotanik,zoologi ochkemi.[7] Dessutom studerade hon vidUniversity of Toronto, och tog enBA i engelska, samtidigt som hon fortsatte att skriva – "tvångsmässigt, dåligt, hoppfyllt".[7] ProfessornNorthrop Frye lyckades övertyga Atwood om att studera vidare vid Harvard, snarare än att bo kvar i Kanada.

Under tiden i Harvard förlovade hon sig med poeten David Donnell, som hjälpte henne att ge ut hennes första diktsamling,Double Persephone (1961), men förlovningen bröts redan året därpå. Hon studerade den tidiga nordamerikanska litteraturens utveckling. Hon var sammanlagt vid Harvard i fyra år, med ett års paus, då hon arbetade med marknadsföring. De fyra åren slutade inte i någon examen, men hon skrev och fick fler dikter publicerade.

Efter fem års förhållande gifte hon sig 1967 iMontréal med den amerikanske författaren Jim Polk. Själva bröllopet sägs ha liknat den komiska bröllopsscenen iOraklet (1976).[7]

1969 publicerades hennes första roman,Den ätbara kvinnan, som bland annat bygger på hennes period med marknadsföring.[7] Den kom till i kölvattnet av det pris hon fick för diktsamlingenThe Circle Game (1966).

Polk var engagerad i ett förlag, och Atwood arbetade också där. Men hans arbetsbörda var så stor att makarna gled isär, och Atwood inledde ett förhållande med författarenGraeme Gibson, som hon flyttade till landet med 1973.[7] Paret fick 1976 dottern Eleanor "Jess" Atwood Gibson, något som fick familjen att avsluta bondelivet. Paret var mycket lyckligt.[7]

Sedan 1980-talet har Atwood försörjt sig på sitt författarskap, och har fått internationell berömmelse. Utöver det har hon engagerat sig i frågan ommänskliga rättigheter och i välgörenhetsfrågor.[7] Hon är medlem iAmnesty och var med och grundade den kanadensiska grenen avPEN. Hon har dessutom tagit strid förprivatlivet i den digitala eran.[8]

Under 1980-talet bodde Atwood en period iBerlin, då hon skrev den dystopiska romanenTjänarinnans berättelse i förhoppningen om att dystopin inte skulle bli verklighet. Boken blev film 1990 och har sedan överförts till bland annat opera (The Handmaid's Tale) och TV-serie (The Handmaid's Tale). UnderDonald Trumps första mandatperiod somUSA:s president har Atwoods författarskap och särskiltTjänarinnans berättelse fått ny uppmärksamhet.[6]

I mitten av 1990-talet avled Atwoods far.[5]

Författarskap

[redigera |redigera wikitext]

Atwood fokuserar ofta på kvinnors situationer, som hon berör i olika litterära genrer som exempelvisscience fiction,gotiska berättelser och spökhistorier. Hon påpekade 1984 att hon inte uppfannfeminismen och att den inte heller skapade henne, men att det är något som hon sympatiserar med. Hon skrev om många feministiska frågor innan de diskuterades öppet, såsomätstörningar.[7] De kvinnliga rollfigurerna är ofta lidande, men inte passiva. I en intervju förklarade hon:

Jag började som en fullständigt opolitisk författare, men sedan började jag göra det alla romanförfattare och vissa poeter gör: jag började beskriva världen omkring mig.
– Margaret Atwood[5]

Till hennes mest uppmärksammade verk hörDen ätbara kvinnan (1969), som är en tragikomisk uppgörelse medkonsumtionssamhället, den feministiskabildningsromanenUpp till ytan (1972) och den science fiction-liknandeTjänarinnans berättelse (1985) som handlar om ett fundamentalistiskt samhälle där kvinnan fjättrats vid spisen och är anvisad till att ta hand om barnen (något hon inspirerats till efter ett besök iIran)[7]. Bland senare romaner märks denBookerprisbelönadeDen blinde mördaren (2000) och dendystopiska framtidsvisionenOryx och Crake (2003).

Margaret Atwood har ett stort intresse för Kanada, något som märks både då hon använder den miljön och atmosfären i det hon skriver, både inomfiktion och annat.[7] Hennes poesi kretsar ofta kring skillnaden mellan livet och konsten, och mellan mänskliga och naturens skapelser.[5] Forskare har beskrivit dualiteten mellan livet och konsten har lett till att människorna är isolerade från varandra och från naturen.[5] Böcker somOryx och Crake ochSyndaflodens år kretsar kring stora ekologiska katastrofer.[5]

Hon förknippas med kanadensisknationalism under1960- och70-talen.

2002 publicerades hennes föreläsningar under titelnNegotiating with the Dead: A Writer on Writing. Hon har även tidigare skrivit om att skriva.[5]

Bland Atwoods favoritförfattare finnsWilliam Shakespeare.[9] Vid Shakespeares 400-årsjubileum skrev Atwood en romanversion av hans pjäsStormen med titelnHäxyngel. Hon har också uttryckt en beundran för bland andraKarin Blixen[10] ochDoris Lessing,[11] samt TV-serienGame of Thrones.[12]

2014 genomförde Atwood en intervju mednobelpristagaren i litteratur,Alice Munro.[13]

Atwood har publicerat flera texter på sajtenWattpad, innan de senare gått till publicering, som ett sätt att få feedback från sina läsare.[14]

Bibliografi, i urval

[redigera |redigera wikitext]
  • 1969The Edible Woman (Den ätbara kvinnan, 1980, översättning:Vanja Lantz)
  • 1972Surfacing (Upp till ytan, 1979, översättning: Vanja Lantz)
  • 1977Lady Oracle (Oraklet, 1991, översättning:Ingela Bergdahl)
  • 1980Life Before Man (När livet var ungt, 1981, översättning: Vanja Lantz)
  • 1982Bodily Harm (Ingreppet, 1983, översättning: Vanja Lantz)
  • 1985The Handmaid’s Tale (Tjänarinnans berättelse, 1986, översättning:Maria Ekman)
  • 1988Dikter (urval och tolkning:Heidi von Born ochHans Nygren)
  • 1989Cat’s Eye (Kattöga, 1989, översättning: Maria Ekman)
  • 1990Den berömde poetens grav och andra noveller (noveller i svenskt urval, översättning: Maria Ekman)
  • 1991Wilderness Tips (Råd i vildmarken och andra berättelser, 1992, översättning:Else Lundgren)
  • 1992Good Bones (Hur man gör en man och andra tidsenliga betraktelser, 1993, tolkning: Heidi von Born och Hans Nygren)
  • 1993The Robber Bride (Rövarbruden, 1994, översättning:Ulla Danielsson)
  • 1995Morning in the Burned House (Morgon i det brunna huset, 1996, tolkning: Heidi von Born och Hans Nygren)
  • 1996Alias Grace (Alias Grace, 1996, översättning: Ulla Danielsson)
  • 2000The Blind Assassin (Den blinde mördaren, 2000, översättning: Ulla Danielsson)
  • 2002Negotiating with the Dead: A Writer on Writing (Att förhandla med de döda, 2003, översättning: Ulla Danielsson)
  • 2003Oryx and Crake (Oryx och Crake, 2003, översättning:Birgitta Gahrton)
  • 2005The Penelopiade (Penelopiaden, 2005, översättning:Peter Samuelsson)
  • 2005Curious Pursuits (Mitt nyfikna jag, 2007, översättning: Birgitta Gahrton)
  • 2006Moral Disorder (Leva i synd : och andra berättelser, 2008, översättning: Birgitta Gahrton)
  • 2007The Door (Dörren, 2014, översättning: Jonas Ellerström, Elisabeth Mansén)
  • 2009The Year of the Flood (Syndaflodens år, 2010, översättning: Birgitta Gahrton)
  • 2013MaddAddam (MaddAddam, 2015, översättning: Birgitta Gahrton)
  • 2014Stone Mattress (Den frystorkade brudgummen: nio berättelser, översättning: Inger Johansson)
  • 2015The Heart Goes Last (Hjärtat stannar sist, 2017, översättning: Inger Johansson)
  • 2016Hag-Seed (Häxyngel, en bearbetning av Stormen, 2017, översättning: Hjalmar Manfred Svensson)
  • 2016Angel Catbird vol. 1 (serieroman, illustration: Johnnie Christmas)
  • 2017Angel Catbird vol. 2 – To Castle Catula (serieroman, illustration: Johnnie Christmas)
  • 2017Angel Catbird vol. 3 – The Catbird Roars (serieroman, illustration: Johnnie Christmas)
  • 2019The Testaments (Gileads döttrar, 2019, uppföljare tillTjänarinnans berättelse, översättning: Inger Johansson och Annika H. Löfvendahl)

Priser och utmärkelser

[redigera |redigera wikitext]

Atwood har fått många utmärkelser. Hon har exempelvis fått hedersdoktorat från 16 utbildningsinstitutioner, inklusiveUniversitetet i Cambridge,Oxfords universitet,Mount Holyoke College ochSmith College.[7]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Bibliothèque nationale de France,BnF Catalogue général :öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog:11889367m, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID:jn19990009771, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^CONOR.Sl, CONOR.SI-ID:6408035.[källa från Wikidata]
  4. ^Google Books,Google Books-ID:aV9ot7kGdi4C.[källa från Wikidata]
  5. ^ [abcdefgh]Poetry Foundation (8 maj 2017). ”Margaret Atwood” (på amerikansk engelska). Poetry Foundation.https://www.poetryfoundation.org/poems-and-poets/poets/detail/margaret-atwood. Läst 9 maj 2017. 
  6. ^ [ab]”From Hannah Arendt to The Handmaid's Tale: Margaret Atwood and lit scholars talk dystopia in the age of Trump” (på engelska). CBC Radio.http://www.cbc.ca/radio/thesundayedition/may-7-2017-the-sunday-edition-with-michael-enright-1.4097864/from-hannah-arendt-to-the-handmaid-s-tale-margaret-atwood-and-lit-scholars-talk-dystopia-in-the-age-of-trump-1.4097872. Läst 9 maj 2017. 
  7. ^ [abcdefghijklmnopqrst]Potts, Robert (26 april 2003). ”Light in the wilderness” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/books/2003/apr/26/fiction.margaretatwood. Läst 9 maj 2017. 
  8. ^Amis, Martin; Roy, Arundhati; Stoppard, Tom (9 december 2013). ”International bill of digital rights: call from 500 writers around the world” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/world/2013/dec/10/international-bill-digital-rights-petition-text. Läst 9 maj 2017. 
  9. ^Atwood, Margaret (24 september 2016). ”A perfect storm: Margaret Atwood on rewriting Shakespeare’s Tempest” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/books/2016/sep/24/margaret-atwood-rewriting-shakespeare-tempest-hagseed. Läst 9 maj 2017. 
  10. ^Atwood, Margaret (29 november 2013). ”Margaret Atwood on the show-stopping Isak Dinesen” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/books/2013/nov/29/margaret-atwood-isak-dinesen. Läst 9 maj 2017. 
  11. ^”Doris Lessing: a model for every writer coming from the back of beyond” (på brittisk engelska). The Guardian. 18 november 2013.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/books/2013/nov/17/doris-lessing-death-margaret-atwood-tribute. Läst 9 maj 2017. 
  12. ^Atwood, Margaret (22 mars 2015). ”Margaret Atwood on Game of Thrones: ‘Real people, every murderous one’” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2015/mar/22/margaret-atwood-on-game-of-thrones-season-five. Läst 9 maj 2017. 
  13. ^Atwood, Margaret (23 januari 2014). ”Margaret Atwood hangs out with Alice Munro – video” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/books/2014/jan/23/margaret-atwood-alice-munro-video. Läst 9 maj 2017. 
  14. ^Atwood, Margaret (6 juli 2012). ”Margaret Atwood: why Wattpad works” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.https://www.theguardian.com/books/2012/jul/06/margaret-atwood-wattpad-online-writing. Läst 9 maj 2017. 
  15. ^”Margaret Atwood och Bernardine Evaristo delar på Bookerpriset”. YLE.https://svenska.yle.fi/artikel/2019/10/15/margaret-atwood-och-bernardine-evaristo-delar-pa-bookerpriset. Läst 15 oktober 2019. 

Allmänna källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Margaret_Atwood&oldid=58029809
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp