Manus (tidigareGreat Admiralty Island) är den största ön blandAmiralitetsöarna iBismarckarkipelagen som tillhörPapua Nya Guinea i västraStilla havet.
Manus-ön utgör en del avManusprovinsen och ligger cirka 850 km norr omPort Moresby och omkring 320 kilometer norr om Nya Guineas kust.
Ön är av vulkaniskt ursprung och har en areal om ca 2.020 km² och är cirka 80 km lång och 32 km bred. Den högsta höjden ärMount Dremsel på cirka 720 m ö.h.
Befolkningen uppgår till cirka 33.000 invånare. Huvudort för ön och provinsen ärLorengau på öns nordöstra del.
Manus-öns flygplats heterMomote ligger på grannönLos Negros Island. En bro förbinder de båda öarna.
Ön har troligen bebotts av melanesier sedan cirka 1500 f.Kr. Den upptäcktes av den spanske kaptenenAlvaro de Saavedra 1529 och som då namngav denUray la Grande.
Nuvarande namnet kommer från den tyske forskningsresandenManus Sylvester som 1868 anlände till ön med fartyget "Rouge et Noir" och de första européerna.
Området hamnade 1885 under tysk överhöghet och införlivades 1899 i områdetTyska Nya Guinea och förvaltades av handelsbolagetNeuguinea-Compagnie.
Underförsta världskriget erövrades ön 1914 avAustralien som senare även officiellt förvaltningsmandat för hela Bismarckarkipelagen avFörenta Nationerna.
Den amerikanskaantropologenMargaret Mead utförde före och efterandra världskriget studier på ön som hon senare publicerade i bokenGrowing up in New Guinea.
Åren 1942–1944 var ön ockuperad avJapan, men återgick 1949 till australiensiskt förvaltningsmandat, tills Papua Nya Guinea blev självständigt 1975.
År 2001 inrättades "Manus Detention Centres" som fångläger för sydöstasiatiska asylsökande till Australien.Dessa som stängdes 2004, men återöppnades 2013 och var i drift till 2017. Papua Nya Guineas högsta domstol kungjorde 2016 i en dom att lägren hade varit olagliga från första början. De drevs och finansierades av Australien. Som mest hölls 1.353 flyktingar inspärrade på Manus.[1]
|
