a) Officiellt beräknad folkmängd den 31 december 2016.
Malta, formelltRepubliken Malta[1] (engelska:Republic of Malta,maltesiska:Repubblika ta' Malta), är enöstat i södraMedelhavet mellanLibyen i söder ochItalien i norr (cirka 93 km söder om den italienska önSicilien). Landet som ligger närmast (förutom Italien) i väster ärTunisien, och i rak östlig riktning är detGrekland med önKreta.
Malta betraktas ibland somEuropas sydligaste stat (även omGavdos söder om Kreta når längre söderut[8]). Den är dessutom en avEuropas mikrostater, och dess huvudstadValletta ärEuropeiska unionens minsta.[9] Maltas yta är 316 kvadratkilometer, motsvarande mindre än en fjärdedel avÖlands yta.
NamnetMalta har sitt ursprung i den antika grekiskansMelítē (Μελίτη) som i sin tur har ett okänt ursprung. NamnetMelítē (vilket även var det antika namnet för den nutida kroatiska önMljet) betyder "sötma" eller "honungsplats".[10] Namnet kan alludera på den endemiska underarten till honungsbiet,Apis mellifera ruttneri.[11] En alternativ tolkning blandonomastiker är att det antika grekiska namnet skulle ha ett feniciskt ursprung, där ordetMaleth (𐤌𐤋𐤈, mlṭ), "hamn", skulle vara en referens till den stora hamnen[12] intill den gamla bosättningen vid dagensBormla.
Malta har varit bebott sedan ungefär 5200 år f. Kr. Den vanligaste teorin är att de grupper av människor som invandrade vid denna tidpunkt kom frånSicilien. En annan är att det var en västmediteransk primitivkultur från Nordafrika.
Trots de begränsade resurser som fanns på öarna blomstrade denna kultur, och man reste ett flertalmegalitiska monument av kalksten, som det finns gott om på ön. Dessa härstammar från tiden 3 000–2 500 f. Kr och är ofta byggda parvis. Sju av dessa monument har förklarats som världsarv avUnesco; bland dessa finns det mest välbevarade,Tarxientemplen.
Lämningar av antika stentempel finns även iHagar Qim,Mnajdra och på ön Gozo samt det unikaNecropolis (de dödas stad),Hal Saflieni Hypogeum, som ligger underjordiskt iVallettas förortPaola. Man har där påträffat över 7 000 gravar. En rad av dessa monument samt själva huvudstaden har tagits upp påUnescosvärldsarvlista1980).[13] En del av de äldsta lämningarna är äldre än de egyptiska pyramiderna iGiza.
Den megalitiska tempelkulturen avlöstes av en bronsålderskultur.
Omkring år 1000 f. Kr. blev ön koloniserad avfenicier, som använde ögruppen som en utpost när man utökade sin handel iMedelhavet. Efter dem finns fornminnen i form av gravkamrar med lersarkofager i människogestalt, vattencisterner och lämningar av verkstäder.
År 736 f. Kr. koloniserades ön avgreker, som kallade sin nya koloni "Melita" efter det grekiska ordet förhonung,meli. Anledningen till namnet är den honungsgula kalksten, som är mycket vanlig där, och sedan länge är det huvudsakliga byggnadsmaterialet på ön.Gozo kallades i äldsta tidOgygia, vilket ibland har ansetts vara den fiktiva önOgygia som enligtOdyséen beboddes avnymfenKalypso. Senare har ön benämntsGaudos.
Öarna hamnade underkarthagiskt styre omkring år 400 f. Kr.
Vidandra puniska kriget 218 f. Kr. erövraderomarna Malta och förenade det med provinsenSicilien. Malta blomstrade under romartiden, då det erhöll statusmunicipium. Romarna anlade också en fästning på öns centrala del med utsikt över hela landet. Denna erhöll vid tidpunkten samma namn som ön, alltsåMelita.
På 400-talete. Kr. besattes ögruppen avvandalerna, som senare följdes avöstgoterna. Vidromarrikets sönderfall tillföll Malta den östromerska delen, sedermeraBysans, och förlorade betydelse.
Ögruppen ingick i Bysantinska riket från 533 fram till 870, då den erövrades avAbbasidiska kalifatet. De nya arabiska herrarna utvecklade öns bomullsindustri och genomförde en allmän upprustning av huvudstaden, som nu bytte namn tillMdina. En förstad med ett traditionellt arabiskt namn,Rabat, anlades. Öbornas eget språkmaltesiska är det enda semitiska språk som skrivs med latinska bokstäver.
I samband med att dennormandiske riddaren, greven av Sicilien,Roger I (Ruggero), övertog styret i södraItalien (och lade grunden tillKungariket Sicilien) drev han också ut araberna från Malta år 1091. Han ägnade dock inte så mycket tid åt sin nya besittning, vilket gjorde att landet föll sönder och delades upp mellan lokalaaristokrater.
I ett par hundra år bestod dock den arabiska karaktären på öarna. Aristokraterna utökade även bebyggelsen i Mdina med sina egna palats. Under denna period byggdes också många av de äldsta kyrkorna på ön, ofta på platser där det funnits kyrkor redan före arabernas invasion. På 1240-talet utvisades den muslimska befolkningen, och därmed minskade det arabiska inflytandet på Malta.
Karl V (tysk-romersk numrering, identisk med Karl I enligt spanska imperiets numrering) befarade enmuslimsk inryckning till Europa via Malta. Som en broms mot detta förlänade han 1530 Malta tillJohanniterorden, som var på flykt sedanSüleyman den Store frånOsmanska riket hade jagat bort dem 1522 från deras basRhodos. Som motprestation för gåvan skulle johanniterna till Karl V årligen överlämna enjaktfalk som symbolisk avgift.[14]
Det var nu öns ekonomi började blomstra, mycket tack vare det sjöröveri som Johanniterorden ägnade sig åt. Turkarna gjorde ett misslyckat anfall 1551 i ett försök att krossa Johanniterna. Orden var dock fortfarande en nagel i ögat på den osmanske sultanen, och 1565 försökte han på nytt genom att skicka en styrka på 40 000 man för att erövra ön vilket blev känt sombelägringen av Malta. Landstigningen ägde rum vidMarsaxlokk. Trots svårt underläge för Johanniterna, vars styrkor uppgick till bara 6 000 man, misslyckades anfallet till följd av slug taktik från ordens dåvarandestormästareJean Parisot de la Valette. Båda sidor led svåra förluster. Mellan 25 000 och 30 000 osmaner stupade, och malteserriddarna förlorade 2 500. Dessutom dödades omkring 7 000 personer ur den civila befolkningen.
Malteserriddarna, som johanniterna börjat kalla sig, hade genom kriget insett att landet var svårförsvarat, och man började bygga en ny befäst stad,Valletta, för sitt högkvarter i stället för det dittillsvarandeBirgu. Den första huvudstaden Mdina låg mitt i landet, även kallad "den tysta staden". Den första grundstenen lades den 28 mars 1566. Samma år som Jean de la Valette dog stod den nya staden klar.
1798 var emellertid malteserriddarna illa förberedda närNapoleon I Bonaparte ockuperade ön, och de gav upp utan motstånd. Detta kom att markera slutet på malteserriddarnas välde. Det innebar bland annat att slavhandeln avskaffades och att fängslade turkar släpptes fria.
Det franska styret varade dock inte längre än Napoleon själv. Fransmännen var hårda herrar och maltesarna gjorde uppror. På maltesisk begäran kom britterna till hjälp genom en flottstyrka ledd avLord Nelson. 1800 kapitulerade den franskagarnisonen.
VidFreden i Amiens 1802 bestämdes att Johanniterorden skulle få tillbaka Malta, men maltesarna motsatte sig detta och begärde åter hjälp från Storbritannien. Det hela slutade med att Malta genomParisfreden 1814 blev brittiskkronkoloni.
I och med att handelstrafiken genom Medelhavet växte efter det attSuezkanalen hade öppnats 1869, inleddes en ny blomstringstid för ön. Efter hand började maltesarna glida ur den brittiska överhögheten.
Efter andra världskriget upplevde Malta en turbulent period. Genom enförfattningsändring 1947 fick man ökad befogenhet att bestämma i inrikesfrågor. 1956 anordnades en folkomröstning angående ett förslag att knyta Malta fastare till det brittiska imperiet, vilket skulle ge Malta plats i det brittiska parlamentet. Majoriteten av de röstande svarade ja till förslaget, men eftersom valdeltagandet till följd avbojkott frånNationalistpartiet var lågt, så innebar det att ja-rösterna representerade en minoritet av de röstberättigade. Förslaget genomfördes inte.
Nationalistpartiet fick majoritet vid valet 1962 och drev med visst stöd från Arbetarepartiet igenom fullständig självständighet från 1964, men man ingick samtidigt i en försvarsallians med Storbritannien och kom därmed att fortfarande vara en del av detbrittiska samväldet. Efter nytt maktskifte sades försvarsavtalet upp, och 1974 förklarade sig Malta vara enautonom republik. År 1979 stängdes den brittiska militärbasen i enlighet med det avtal som hade förhandlats fram 1972.
Engelskspråkig karta över Malta.Vy över landskapet på Malta sett från staden Mdina.
Malta är beläget cirka 93 kilometer söder omSicilien och 333 kilometer nordost om närmaste punkt på det afrikanska fastlandet (iTunisien)[15]. Malta består av enögrupp med sjuöar varav endast de tre största är befolkade:[källa behövs]
Malta, 246 kvadratkilometer, där huvudstadenValletta ligger och medBenghisa Point som den sydligaste udden.
Gozo (Għawdex), 14 · 6 kilometer (67 kvadratkilometer).
Comino (Kemmuna, Cominotto), 3 kvadratkilometer. Ön var länge obebodd, men har på senare tid exploaterats för turism. Den bofasta befolkningen är fortfarande liten. Ön skiljs i norr från Gozo av Norra Cominokanalen och i söder mot huvudön av Södra Cominokanalen. Comino är berömt förDen blå lagunen med alldeles klart vatten, lämpligt för dykning.
Filfola, även kallad Filfia och Filfla, söder om huvudön; ej bebodd, men lär ha haft ett kapell i en grotta, byggt 1343. Det förstördes av enjordbävning på 1800-talet. Underandra världskriget användeTheRoyal Air Force (RAF) ön som mål för bombövningar. Nu är den ett naturreservat och hyser många unika djur- och växtarter.
Malta ligger på en havsbottenplattform som sträcker sig frånSicilien tillTunisien. Öarna består av lager avsand- ochkalksten fråntertiärtiden, som sluttar svagt mot nordost. Den sydvästra delen av huvudön utgör en platå på cirka 200 meter över havet.Nadur Tower når 239 meter, och en höjd söder omRabat når 258 meter. Landskapet är poröst, lutande och svagt böljande, med högre områden bestående av korallkalk. Södra kusten är särskilt brant och saknar stora vikar, medan norra kusten har flera djupa vikar med naturliga hamnar. Mindre slättområden finns, exempelvis i sydöst. Den näst största ön,Gozo, är också en korallkalkplatå med lägre slätter i söder.[16]
Det finns inga vattendrag, men regnvattnet sipprar ner till ett ogenomträngligt lager avblålera, där två olika grundvattennivåer finns.[16] Jordbruket är helt beroende av konstbevattning, men färskvatten är en bristvara. Man tar till vara regnvatten, som samlas i storacisterner. Vattenbristen har drivit fram några arter av de få vilda växterna som tål saltvatten.[källa behövs]
Malta har ett varmt tempererat klimat med typiska drag av medelhavsväder. Somrarna är heta, torra och mycket soliga, medan vintrarna är milda och regniga, med endast sporadiska kyliga dagar. Frost kan ibland förekomma under vintern. Ungefär tre fjärdedelar av den årliga nederbörden på cirka 550 mm faller mellan oktober och mars, medan juni och juli nästan är helt torra. Årsmedeltemperaturen ligger på 19 °C, och månadsmedeltemperaturen varierar mellan 12 °C och 26 °C. Vindar är ofta starka, inklusive den kallamistralen från nordväst och den varma, torrasciroccon som uppträder på framsidan av cykloner.[16]
Ungefär 70 % av Maltas växtarter är typiska för medelhavsområdet och har en bred utbredning. Många arter är anpassade till salthaltiga miljöer, såsomstrandaster (Inula crithmoides),havsfänkål (Crithmum maritimum),sjölök,tamarisker ochfrankenior. På grund av mänsklig påverkan är naturlig träd- och buskvegetation numera ovanlig och förekommer främst i skyddade dalar. Bland träden återfinnsaleppotall,kermesek,mastix,myrten ocholiv, samt buskar somKristi törnekrona (Paliurus spina-christi) ochRhamnus lycioides. Den sällsynta cypressartenarar (Tetraclinis articulata), som under sent 1700-tal var vanlig på ön, är numera nästan helt försvunnen. Endemiska arter är få, vilket indikerar att Malta separerades från fastlandet relativt nyligen.
Malta har många små naturskyddsområden, inklusive natur- och fågelreservat. Ungefär 17 % av landets yta är skyddad, vilket även omfattar hela syd- och västkustens områden.[16]
Presidenten är statsöverhuvud med fem årsmandattid. Presidenten väljs av parlamentet och saknar egentlig makt.
Malta har ett utpräglattvåpartisystem. De två stora partierna,Partit Laburista (Arbetarpartiet) ochPartit Nazzjonalista (Nationalistpartiet) får vardera normalt omkring hälften av rösterna i allaparlamentsval och är sedan 1966 de enda partierna med representation i parlamentet.Valdeltagandet brukar vara mycket högt i maltesiska val.
Malta är indelat i sex regioner, som styrs av ett regionråd, och 68 kommuner som styrs av ett kommunråd. Malta är det enda EU-land som helt saknar administrativa indelningar ovan kommunnivå. Sedan1993 är Malta indelat i 68kommuner.
Arbetarpartiet hade majoritet 1971—1987 medDom Mintoff som ledare fram till 1984. Mintoff sade upp försvarsavtalet med Storbritannien, balanserade mellan stormaktsblocken, närmade sigSovjetunionen och inledde samtal med arabstater, bland annatLibyen.
Nationalistpartiet tog makten 1987, marknadsanpassade ekonomin, strävade åter i riktning mot västblocket, men stannade vid ett författningstillägg om alliansfrihet.
Landets neutralitet var ett skäl att man till maltesiska vatten förlade den historiska händelse, då väst mötte öst på ett fartyg i Marsaxlokk Bay, därGeorge H.W. Bush ochMichail Gorbatjov gjorde de överenskommelser som ledde till slutet påkalla kriget.
Malta har många intressen gemensamma med övriga Europa, och ansökte 1990 om medlemskap iEU och antogs 2004. Malta godkände enhälligtEU-konstitutionen den 7 juli 2005 och enhälligtLissabonfördraget den 29 januari 2008.
Ambassader finns från Egypten, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kina, Kuwait, Libyen, Nederländerna, Israel, Qatar, Ryssland, Spanien, Tunisien, Turkiet, Tyskland samt USA.[källa behövs]
Honorärkonsulat från övriga representerade länder, däribland Sverige, som redan vid mitten av 1790-talet här etablerade ett konsulat, 1965 upphöjt till generalkonsulat. Svenskättade familjen Gollcher är sedan 25 september 1874 svenska konsuler (numera generalkonsuler) på ön.
Militärtjänsten på Malta är frivillig, och landet är en del avNatospartnerskap för fred. Försvarsstyrkan består av 1 700 aktiva soldater, med ytterligare 260 personer i reserven. Försvaret är utrustat med lättare materiell.
Malta har inte separata grenar för armén, marinen och luftförsvaret, utan dessa samverkar i en gemensam styrka. Luftkomponenten inkluderar tre patrullflygplan för marina uppdrag, två lätta transportplan, tre träningsflygplan och sex helikoptrar. Marinkomponenten består av åtta patrullbåtar och två stödfartyg.
Öppnandet avSuezkanalen1869 gynnade Maltas ekonomi ordentligt till följd av ett starkt ökat antal handelsfartyg som besökte hamnen. Vid slutet av 1800-talet började dock ekonomin gå neråt, och på1940-talet var den i allvarlig kris på grund av att fartyg nu kunde färdas längre utan att behöva stanna så ofta för att fylla på förråden.
Areella näringar stod för 1,1 procent av MaltasBNP 2017 och sysselsatte 1,6 procent av den yrkesaktiva befolkningen 2016)
Jorden är importerad och hålls på plats genom noggrant terrassarbete. Nästan hälften av ytan är odlad och ger uppdelade små gårdar som producerarpotatisar,grönsaker, vete, korn, blomkål, peppar, druvor, citrusfrukter och mejeriprodukter.
År 2021 var den totala fiskefångsten 2 322 ton. De vanligaste arterna som fiskas ärmakrill,svärdfisk ochtonfisk. Den viktigaste fiskhamnen ärMarsaxlokk på Maltas sydostkust. Fiskodlingsproduktionen uppgick till 19 829 ton under 2020.[18]
Elkonsumtionen i Malta uppgick 2020 till 2 122 miljoner kWh, varav cirka 400 miljoner kWh importerades. Av elproduktionen kommer 88,5 % från fossila bränslen, 11,2 % från solenergi och 0,3 % från biomassa (2020).[18]
Fram till1800-talet hade Malta få industrier, bortsett frånbomulls-,tobaks- ochvarvsindustrier. Varven användes så småningom avbritterna för militära ändamål. Under krigstider blomstrade Maltas ekonomi på grund av dess strategiska läge.
Man har en välutvecklad lätt industri inom elektronik-, plast- och textiltillverkning samt inom livsmedelsområdet. Denna sysselsätter 25 procent av befolkningen och svarar för 17 procent avBNP (2010)[19]. Varvsindustrin har haft en viss nedgång, sedan brittisk militär enligt avtal drog sig tillbaka, men är fortfarande betydelsefull.
Tjänstesektorn utgör 88,7 % av Maltas BNP (2017) och sysselsätter 77,7 % av den arbetsföra befolkningen (2016). Turismen spelar en viktig roll för ekonomin, med 4,3 miljoner besökare år 2019. På grund avcoronapandemin minskade antalet turister till 0,8 miljoner år 2020 och steg till 1,6 miljoner år 2021. Malta har även en välutvecklad bank- och finanssektor.[18]
Malta har blivit Europas mittpunkt när det gällervadslagning på internet ochinternetcasino. Större delen av Sveriges internetkasinon (90%) har sin bas på Malta. Den gynnsamma lagstiftningen kring kasinoverksamhet, samt ett mycket gynnsamt företagsklimat är två bidragande faktorer.[källa behövs]
Ekonomin är beroende av utländsk handel (landet fungerar som en knutpunkt för frakt). Exporten avser huvudsakligen industriprodukter, men handelsbalansen har slagsida eftersom man måste importera dubbelt så mycket som man exporterar. Största handelspartner är Italien, Storbritannien och Tyskland.
Malta harvänstertrafik, ett minne från den brittiska tiden. Kollektivtrafiken i form av bussar är väl utbyggd. Bussarna var fram till 2011 i sig en turistattraktion, då de till stor del var utrangerade engelska bussar från 1950- och 1960-tal. På bussen förväntades man betala kontant och med jämna pengar; att kräva växel tillbaka var inte populärt. 2011 ersattes det gamla privata bussystemet med ett bolag som bedriver all busstrafik i landet. Trots kollektivtrafiken och att ön är liten är det ändå förhållandevis många som har egen bil. Vissa av vägarna är också förhållanndevis stora vägar. Även om de inte är skyltade sommotorvägar så håller de en standard som gör att de kunde klassas in som det, då de är mötesseparerade, planskilda och har minst två körfält i vardera riktning, en del av dem har fler körfält.
Malta har en stor hamn iValletta och stora anläggningar för fartygsunderhåll. Mellan huvudön Malta ochGozo går färjor i regelbunden trafik. Även tillSicilien går färjor dagligen.Grand Harbour i Valletta besöks årligen av 3 000 fartyg.
Efterfolkräkningen den 20 november 2011, som avsåg den faktiska (de facto) bosatta befolkningen i landet, noterades antalet invånare utgjorde 417 432. Därav var 207 625 män och 209 807 kvinnor.[3]Nativiteten är 1,3 procent (fertilitet 2 procent) ochmortaliteten 0,9 procent.
Det allmänna välståndet är jämförbart med det rådande i Västeuropa och socialvården är väl utbyggd.
Malta är ett av de befolkningstätaste länderna i Europa och ett av de mest tätbefolkade länderna i världen med över 1 200 invånare per kvadratkilometer.[källa behövs]Nästan 95 % av Maltas befolkning lever i stadsområden (2020). Över hälften av invånarna bor i den östra delen av huvudön Malta. I själva huvudstaden Valletta finns det 5 157 invånare (2021), medan storstadsområdet Valletta har en befolkning på cirka 480 000 personer (2020).[20]
Trångboddheten har gjort att många haft svårt att finna sysselsättning, vilket lett till utvandring, främst till Italien, Australien, Nordafrika, Storbritannien och USA, vilket balanserar födelseöverskottet. Nettoresultatet är att befolkningen minskar långsamt.
Malta har två officiella språk:maltesiska, som ursprungligen stammar frånsemitiskan (ursprungligen arabiska) och som är starkt påverkat avitalienska (i synnerhetsicilianska) som utgör 52 procent av ordförrådet, och engelska. Även franska har influerat språket.Italienska talas av cirka 66% av folket och har sedan länge varit ett viktigt språk på Malta och var fram tills 1931 officiellt språk på ön.[13]
98 procent av befolkningen ärromersk-katolsk.[21] Enligt Maltas konstitution sektion 2 ärRomersk-katolska kyrkanstatsreligion, men religionsfrihet råder. Kyrkan har rätt att visa medborgarna principerna för vad som är rätt och fel, och kyrkans tro skall läras ut vid landets skolor.[22] Landet har två biskopar, en för huvudön, och en förGozo.
På Malta publiceras två dagstidningar på maltesiska:In-Nazzjon Tagħna, som har kopplingar till Nationalistpartiet, ochL-Orizzont, som ägs av fackföreningar. Dessutom ges den engelskspråkiga, konservativa tidningenThe Times ut. Var och en av dessa publicerar också en söndagsutgåva.[16]
Radio började sändas 1935 och TV infördes 1961, men båda förstatligades 1975. Privat radio blev tillåten 1991 och är, liksom dagstidningarna, starkt kopplad till politiska partier. År 1999 fanns det 13 radiostationer och fyra TV-kanaler i landet.[16]
Maltas konstmusik har starka band till Italien, där många musiker utbildats. Bland historiska tonsättare finnsGiuseppe Balzano (1616–1700),Mikelangelo Vella (1715–92),Francesco Azopardi (1748–1809), ochNiccolò Isouard (1775–1818), som skrev operor för Paris. Under 1800-talet dominerade familjer som Nani och Bugeja musiklivet. Nutida kompositörer inkluderarCarmelo Pace (1906–93) ochCharles Camilleri (1931–2009), medan yngre generationer representeras avJoseph Vella ochDion Buhagiar.
Kyrkan har länge varit ett centrum för musik, och teatrar somManoel Teatru från 1732 spelar opera och musikaler. Högre musikutbildning etablerades 1890, och Malta har idag flera operahus och symfoniorkestrar.
Folkmusiken på Malta är en mix av sydeuropeiska och nordafrikanska traditioner. En viktig del är sånger somgħana, traditionellt framförda av män och kvinnor i olika miljöer. Genrenspirtu pront, där sångare improviserar verser på ett givet tema, är särskilt populär. Kända artister ärKarmnu Xuereb ochFrans Baldacchino. Instrument somsäckpipa ochtamburin har till stor del ersatts av gitarrensembler och mässingsorkestrar, vilka är centrala i religiösa processioner och festligheter. Folkmusiken har återupplivats, bland annat genom gruppenEtnika.
Maltas folkdanser, somil-Kuntradanza och svärdsdansenil-parata, har rötter i 1700-talets högreståndsdanser. De har delvis återupplivats och visas ofta vid högtider.
Under 1900-talet utvecklades en dynamisk populärmusikscen på Malta, med genrer som rock, pop och hiphop. Artister somFreddie Portelli,The Greenfields ochFabrizio Faniello har varit framträdande. KompositörenAidan Zammit bidrar med musik till film och teater. Valetta anordnar årligen en jazzfestival som lockar internationell publik.[16]
Malta utgjorde underandra världskriget en viktig flygbas för britterna, och därmed blev den också ett viktigt mål föraxelmakternas bombningar. 1942 fälldes fler bomber över Malta än över London under den så kalladeBlitzen. Bland annat inträffade "miraklet iMosta", då tre bomber släpptes på stadens stora kyrka, men ingen detonerade. I dag finns enreplika av en avblindgångarna utställd i kyrkan.
Som erkänsla för den uthållighet och heroiska kamp som malteserna visade under kriget förlänades nationen Malta år 1942Sankt Georgs-orden, den allra högsta engelska civila utmärkelsen. Till minne därav inlemmades 1964Sankt Georgskorset som symbol i landets flagga.
1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.svg)
