Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Malaysia

Koordinater:4°N102°Ö / 4°N 102°Ö /4; 102
Från Wikipedia
(Omdirigerad frånMalaysias historia)
مليسيا
Malaysia
FlaggaStatsvapen
ValspråkBersekutu Bertambah Mutu
(malajiska för "Enighet är styrka")
Nationalsång: Negaraku

läge
HuvudstadKuala Lumpur

Putrajaya (administrativ)

Största stadKuala Lumpur
Officiellt språkmalajiska
StatsskickMonarki
 - Yang di-Pertuan AgongIbrahim Ismail
 - PremiärministerAnwar Ibrahim
SjälvständighetfrånStorbritannien 
 - Erkänd31 augusti1957 
Area
 - Totalt330 803 km² (64:e)
 - Vatten (%)0,3
Demografi
 - 2024 års uppskattning34 564 810[1] (44:e)
 - Befolkningstäthet104 inv./km² (97:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,230 biljonerUSD[2] (31:a)
 - Per capita 36 847USD[2] (54:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 447 miljarderUSD[2] (35:e)
 - Per capita 13 382USD[2] (66:e)
HDI (2021) 0,803[3] (62:a)
Valutaringgit (MYR)
TidszonUTC+8
Topografi
 - Högsta punktGunung Kinabalu,4 095 m ö.h.
Kör påVänster
Nationaldag31 augusti
NationalitetsmärkeMAL
LandskodMY, MYS[4], 458[4]
Toppdomän.my
Landsnummer60

Malaysia är enförbundsstat iSydostasien som består av13 stater och tre federala territorier separerade avSydkinesiska havet i två regioner,VästmalaysiaMalackahalvön ochÖstmalaysiaBorneo.

Västmalaysia gränsar tillThailand i norr ochSingapore i syd, medan Östmalaysia gränsar tillBrunei ochIndonesien.

Landet spårar sitt ursprung till malaysiska kungadömen och sultanat som blevbrittiska protektorat underkolonisationstiden i Västmalaysia och eftergifter som beviljats av lokala härskare i Östmalaysia. Västerländska stater fick självstyre 1948 somMalajiska federationen innan de fick självständighet den 1957 och förenade sig med kronkolonierna Singapore,Sarawak ochNordborneo för att bilda Malaysia den 1963. Singapore bröt sig ut 1965.

Landet är enkonstitutionellvalmonarki och statsöverhuvudet kallas förYang di-Pertuan Agong, motsvarande en kung. Ibrahim Iskandar, sultanen avJohor, invigdes 2024.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

År 1948 startades ettkommunistiskt gerillakrig i dåvarande brittiska besittningenMalacka, och stridigheterna höll på i drygt tio år. Brittiska trupper lyckades där för första gången i modern tid helt besegra en gerilla militärt. En bidragande orsak var att man tvångsförflyttade nära en halv miljon av den kinesiska minoriteten i landet. När landet Malaya förklarades självständigt 1957 var landets fulla namn Federation av Melayus länder, ofta kallatMalajiska federationen. 1963 tillkom territoriernaSarawak,Sabah ochSingapore och landet bytte namn till Malaysia. 1965 uteslöts dock Singapore ur federationen och efter detta har relationen mellan de båda länderna varit frostig.

Sedan 1957 har Malaysia varit en av medlemsstaterna iBrittiska samväldet. 1981 blevMahathir bin Mohamad premiärminister och i 22 år fram till och med 2003, närAbdullah Ahmad Badawi tog över posten, höll han landet i ett järngrepp. Abdullah Badawi har i sin tur styrt landet på ett mer diplomatiskt vis och internationella bedömare har hyllat hans modernisering av landets näringsliv. Dock är fortfarande exempelvispressfrihet en eftersatt fråga i landet. Den malajiska förbundsstaten har en kung som statsöverhuvud, och kungatitelnYang Di-pertuan Agon roterar mellan sjusultaner. Varje kung innehar ämbetet i fem år. 2007 blevMizan Zainal Abidin kung.

Malaysia Act 1963 (dokument).

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Landskap vidTitiwangsabergen.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

De två delarna av Malaysia som skiljs åt avSydkinesiska havet har liknande landskap i det att bådeVäst- ochÖstmalaysia har slättland mot kusten som stiger till täta skogar och berg mot inlandet. Det högsta berget i Malaysia ärMount Kinabalu som är 4 095 meter högt. Det står på önBorneo.

Tanjung Piai, som ligger i den sydliga delstatenJohor, är den sydligaste punkten i kontinentala Asien, omSingapore, som är en ö som kopplas samman till kontinenten via en väg- och järnvägsbank (The Causeway), samtMalaysia-Singapore Second Link, inte räknas in.

Malackasundet, som ligger mellanSumatra ochMalackahalvön, är troligen den viktigaste fraktsträckan i världen.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Klimatet är ekvatorialt och karaktäriseras av de årligamonsunerna som förekommer i sydväst (april till oktober) och nordöst (oktober till februari).

Naturskydd

[redigera |redigera wikitext]

Malaysia har flera nationalparker utspridda i landet, där den kanske mest kända och en av de äldsta ärBako nationalpark med sitt rika djurliv.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Malaysia är enfederal,konstitutionellvalmonarki. Styrelseskicket har baserats på det parlamentariskaWestminstersystemet, ett arv från detbrittiska koloniala styret.[5] Statschefen är Yang di-Pertuan Agong, vanligen kallad kung. Kungen väljs för en femårsperiod bland de nio ärftliga härskarna i de malaysiska staterna, de övriga fyra staterna, som har ordinarie guvernörer, deltar inte i valet. Genom en informell överenskommelse roteras positionen regelbundet bland de nio,[5] och har innehafts avIbrahim Ismail av Johor sedan den 31 januari 2024. Kungens roll är till stor del ceremoniell sedan en ändring av konstitutionen 1994, att utse ministrar och medlemmar av överhuset.[6]

Den lagstiftande makten delas mellan federala och delstatliga lagstiftande församlingar. Det tudelade federala parlamentet består av ettunderhus, representanthuset, och enförsta kammare, senaten.[7] Representanthusets 222 medlemmar väljs för en maximal löptid på fem år från enmansvalkretsar. De 70 senatorerna sitter treårsperioder, 26 väljs av de 13 delstatsparlamenten, och de återstående 44 utses av kungen på premiärministerns rekommendation.[8] Riksdagen har ett flerpartisystem och regeringen väljs genom enkel majoritet. Allt sedan självständigheten har Malaysia styrts av en flerpartikoalition kalladBarisan Nasional.[8]

Varje delstat har en enkammars lagstiftande församling vars medlemmar väljs frånenmansvalkretsar. Medlemsstaternas regering leds av Chief Ministers,[8] som är delstatsvalet medlemmar från det största partiet i församlingen. I de stater som har en ärftlig härskare, krävs att Chief Ministern är enmalaj, och utses av härskaren på rekommendation av premiärministern.[9] Parlamentsval hålls minst en gång vart femte år, det senaste 5 maj 2013.[8] Registrerade väljare i åldern 21 och uppåt kan rösta på ledamöterna i representanthuset och, i de flesta stater, för delstatens lagstiftande kammare. Röstning är inte obligatorisk.[10] Med undantag för valet i Sarawak, hålls alla statliga val samtidigt med federala val.[6]

Anwar Ibrahim, premiärminister sedan 2022.

Denverkställande makten ligger hos regeringen, som leds av premiärministern. Premiärministern måste vara en medlem av representanthuset, som enligt kungens uppfattning, kontrollerar en majoritet i parlamentet. Regeringen väljs från medlemmar av båda kamrarna i parlamentet.[8] Premiärministern är både kanslichef och regeringschef.[6] Den nuvarande,Anwar Ibrahim, den åttonde i ordningen, utnämndes år 2022.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Malaysias delstater

Malaysia är enfederation och består av trettondelstater (Negeri) och trefederala territorier (Wilayah Persekutuan). Elva av delstaterna och två av de federala territorierna ligger på Malackahalvön och resterande två delstater och ett federalt territorium på ön Borneo.

Malaysias delstater.

Malackahalvön

[redigera |redigera wikitext]

Inom parentes delstatens huvudstad.

Borneo

[redigera |redigera wikitext]

Inom parentes statens huvudstad

Kuala Lumpur, Putrajaya och Labuan är federala territorier.

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Etnicitet är en viktig kraft i politiken, och många politiska partier är etniskt baserade.[8] Åtgärder somden nya ekonomiska politiken ochden nationella utvecklingspolitiken som ersatte den, genomfördes för att främja ställningen förbumiputera, bestående av malajer och de inhemska stammar som anses vara de ursprungliga invånarna i Malaysia, över icke-bumiputera såsom malaysiska kineser och malaysiska indier.[11] Denna politik ger särbehandling förbumiputera i sysselsättning, utbildning, stipendier, affärer och tillgång till billigare bostäder och gynnat sparande. Det har dock lett till ökande interetnisk förbittring.[12] Det pågår diskussioner om huruvida lagarna och samhället i Malaysia bör avspegla sekulära eller islamiska principer.[13] Islamiska lagar som beslutats avParti Islam Se-Malaysia i delstatliga lagstiftande församlingar har blockeras av den federala regeringen.

I november 2022 blev Anwar Ibrahim ny premiärminister i Malaysia.

Rättsväsen

[redigera |redigera wikitext]

Malaysias rättssystem bygger påengelsk rätt.[8] Även om rättsväsendet i teorin är oberoende, har oberoendet ifrågasatts och utnämningen av domare saknar ansvarsskyldighet och öppenhet.[14] Den högsta domstolen i rättsväsendet är den federala domstolen, följt av hovrätten och två höga domstolar, en förMalackahalvön och en förÖstmalaysia. Malaysia har också en särskild domstol för att döma i mål av eller mot kungligheter.[15] Separat från de civila domstolarna är Shariadomstolarna, som gällerSharialag i de fall som involverar malaysiska muslimer[16] och löper parallellt med det sekulära rättssystemet.[17] Internal Security Act tillåter frihetsberövande utan rättegång, och dödsstraffet används för brott såsomnarkotikahandel.[18]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk, fiske

[redigera |redigera wikitext]

Ungefär 18 % av Malaysias mark används för jordbruk, där en fjärdedel odlas medris ochgrönsaker, medan resten används för trädgrödor somoljepalmer och fruktträd.Palmolja är den största jordbruksexporten och stod för en tredjedel av jordbrukets exportvärde 2007.Gummi, tidigare landets viktigaste jordbruksprodukt, har minskat kraftigt i betydelse men Malaysia är fortfarande en ledande producent av gummihandskar och däck. Kakao- ochsvartpepparodlingar har också minskat, men satsningar görs på högavkastande plantor och export av tropiska frukter sompapaya ochmango.

Regnskogen har avverkats i snabb takt sedan 1960-talet, främst för oljepalmsodling. Cirka 55 % av landets yta är fortfarande skogbevuxen, och 80 % av skogsområdena är skyddade eller reglerade för hållbart bruk. Plantager med snabbväxande trädslag somteak ochakacia etableras för att minska trycket på regnskogen. Tropiskt trä, plywood och möbler utgör en viktig exportindustri, särskilt frånSabah ochSarawak.

Fisk är en viktig proteinkälla och står för hälften av Malaysias proteinintag. 80 procent av fångsten kommer från havsfiske, medan resten odlas i dammar och vattenbruk. Sedan 1990-talet har överfiske utarmat bestånd nära kusten, vilket lett till satsningar på djuphavsfiske och modernisering av fisket. Export av tonfisk och skaldjur har ökat, medan lågkvalitativ fångst används förfiskmjöl.[19]

Turism

[redigera |redigera wikitext]

Turistnäringen i Malaysia växer snabbt och är en betydande inkomstkälla. Sedan mitten av 2000-talet har antalet besökare ökat med över en miljon årligen och nådde över 25 miljoner år 2015. Omkring hälften av turisterna kommer frånSingapore, ofta på kortare vistelser, medan antalet besökare från Kina och Indien har ökat markant. Landets främsta attraktioner är dess tropiska natur och kulturella mångfald.[19]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]

Mellan 1980 och 2009 sjönk analfabetismen i Malaysia från 30 procent till 5 procent. Utbildningspolitiken har sedan 1970 prioriteratmalajer ochbumiputra, som traditionellt haft lägre utbildningsnivå än kineser och indier. För högre studier infördeskvotering, som senare ersattes med "positiv särbehandling".

Skolplikten börjar vid sju års ålder och omfattar en sexårig grundskola, följd av tre års lägre och två års högre sekundärskola. Cirka 75 procent av barnen går i avgiftsfria statliga skolor där undervisningen sker på bahasa malaysia, medan andra väljer skolor med kinesiska eller tamil som språk. År 2009 fortsatte 66 procent av pojkarna och 72 procent av flickorna från grundskolan till lägre sekundärskola. Vid gymnasienivå väljer elever mellan naturvetenskapliga och humanistiska inriktningar.

Efter gymnasiet krävs en ett- eller tvåårig förberedande utbildning för universitet. Statliga universitet kvoterar 90 procent av platserna till bumiputra, medan privata universitet, ofta filialer till utländska lärosäten, domineras av icke-bumiputra. Kritik kvarstår kring intagningsprinciper och upplevd diskriminering i högre utbildning. År 2010 fanns 20 statliga, ett internationellt muslimskt och cirka 35 privata universitet i Malaysia samt ett trettiotal yrkeshögskolor.[19]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Malaysias demografi

Den totala befolkningen uppgick 2010 till 28,3 miljoner, varav 92% är medborgare. Medborgarna i Malaysia kallas malaysier.Malajer är en etnisk grupp. Landet har en ung befolkningsstruktur, med ca 28% av befolkningen under 15 år.

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Putrajaya är en nyligen skapad administrativ huvudstad för Malaysias regering, och byggs för att minska trängseln i Malaysias huvudstadKuala Lumpur. Premiärministerns kontor flyttades dit 1999 och flytten var klar 2005. Kuala Lumpur kommer dock fortfarande att hysa parlamentet och vara landets kommersiella och finansiella huvudstad. Andra större städer inkluderarGeorge Town,Ipoh,Johor Bahru,Kota Kinabalu ochKuching.

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

Cirka 22 miljoner av befolkningen bor iVästmalaysiaMalackahalvön.

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Malaysias befolkning består av många olika folkgrupper. Majoriteten av medborgarna räknas sombumiputera ("jordens söner", avaustronesiskt ursprung), med 56% av medborgarnamalajer och 11% andra infödda, men landet har också en betydandekinesisk minoritet som utgör cirka 25% av befolkningen, och enindisk minoritet som utgör cirka 7% av befolkningen, varav 85%tamiler.[20]

Bland ursprungsfolken finns exempelvis de så kalladeorang asli, och, iSabah ochSarawak,Iban,Melanau,dajaker med flera. Bland de malaysiska medborgarna, är malajer med 63% den dominerande etniska gruppen på Malackahalvön. Iban utgör med 30 % den största gruppen i Sarawak, medanKadazan-Dusun utgör ca 25 procent i Sabah.

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Islam är Malaysias statsreligion med 60% av befolkningen som beräknas vara muslimer. Malajerna definieras enligt paragraf 160 i konstitutionen som muslimer.

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Arkitektur

[redigera |redigera wikitext]

I huvudstaden Kuala Lumpur hittar man bland annatPetronas Twin Towers, en av världens mest berömda och högsta byggnader som är placerad mitt i centrala delen av staden och det kungliga palatset. Landets nationalmoské,Masjid Negara, ligger också i huvudstaden och rymmer ca 15 000 personer.

Flaggan

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Malaysias flagga

Den malajiska flaggan härstammar från 1957. De 14 ränderna och de 14 strålarna i stjärnan representerar de trettondelstaterna plus den federala centralregeringen. Halvmånen och stjärnan representerarIslam, den officiella religionen. Det blå fältet symboliserar det malajiska folkets enhet. Den gula färgen hos halvmånen och stjärnan är en kunglig färg som symboliserar delstaternas ledare. Rött symboliserar mod och vitt symboliserar renhet.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201922 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2019123 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201861 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201861 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Explore all countries–Malaysia”. World Fact Book.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/malaysia/. 
  2. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  3. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  4. ^ [ab]AGROVOC, AGROVOC-ID:c_4533,läs online, läst: 12 januari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [ab]”Malaysia Information”. Federation of International Trade Associations. Arkiverad frånoriginalet den 26 december 2010.https://web.archive.org/web/20101226105342/http://www.fita.org/countries/malaysia.html?ma_rubrique=cadre. Läst 27 oktober 2010. 
  6. ^ [abc]”Malaysia country brief”. Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade. 10 oktober 2025.http://www.dfat.gov.au/geo/malaysia/malaysia_brief.html. Läst 19 februari 2011. 
  7. ^”Background”. Parlimen Malaysia. 3 juni 2010. Arkiverad frånoriginalet den 4 april 2012.https://web.archive.org/web/20120404095058/http://www.parlimen.gov.my/index.php?modload=sites&action=innerpage&id=5&view=23&uweb=p&lang=en. Läst 25 juli 2011. 
  8. ^ [abcdefg]”Malaysia”. United States State Department. 14 juli 2010.http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2777.htm. Läst 14 september 2010. 
  9. ^ The management of secondary cities in southeast Asia. United Nations Centre for Human Settlements. 1996. sid. 120.ISBN 92-1-131313-9.https://books.google.com/?id=P-3155j7FLkC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false 
  10. ^”Malaysia (Dewan Rakyat)”. Inter-Parliamentary Union. 29 september 2008.http://www.ipu.org/parline/reports/2197.htm. 
  11. ^”Dasar Ekonomi Baru”. Pusat Maklumat Rakyat. 14 november 2008.http://pmr.penerangan.gov.my/index.php?option=com_content&view=article&id=237:dasar-ekonomi-baru-&catid=88:dasar-dasar-negara. Läst 21 november 2010. 
  12. ^Jomo Kwame Sundaram (1 September 2004). The New Economic Policy and Interethnic Relations in Malaysia. United Nations Research Institute for Social Development.http://www.unrisd.org/unrisd/website/document.nsf/(httpPublications)/A20E9AD6E5BA919780256B6D0057896B?OpenDocument. Läst 22 augusti 2011 
  13. ^Perlez, Jane (24 augusti 2006). ”Once Muslim, Now Christian and Caught in the Courts”. New York Times.http://www.nytimes.com/2006/08/24/world/asia/24malaysia.html. Läst 22 augusti 2011. 
  14. ^”Attacks on Justice - Malaysia”. International Commission of Jurists. Arkiverad frånoriginalet den 6 december 2011.https://www.webcitation.org/63ipMMsMN?url=http://www.icj.org/IMG/MALAYSIA.pdf. Läst 5 december 2011. 
  15. ^”Malaysian criminal court system”. Association of Commonwealth Criminal Lawyers. Arkiverad frånoriginalet den 15 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110515090557/http://www.acclawyers.org/resources/malaysia/. Läst 15 december 2010. 
  16. ^”Malaysia rejects Christian appeal”. BBC News. 30 maj 2007.http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/6703155.stm. Läst 27 september 2010. 
  17. ^England, Vaudine (9 juli 2010). ”Malaysian groups welcome first Islamic women judges”. BBC News.http://www.bbc.co.uk/news/10567857. Läst 27 september 2010. 
  18. ^”Malaysia”. World Desk Reference. Arkiverad frånoriginalet den 3 juni 2011.https://web.archive.org/web/20110603041645/http://dev.prenhall.com/divisions/hss/worldreference/MY/crime.html. Läst 16 april 2011. 
  19. ^ [abc]”Malaysia - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/malaysia. Läst 28 december 2024. 
  20. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 13 november 2011.https://web.archive.org/web/20111113182423/http://www.statistics.gov.my/portal/index.php?option=com_content&view=article&id=1215%3Apopulation-distribution-and-basic-demographic-characteristic-report-population-and-housing-census-malaysia-2010-updated-2972011&catid=130%3Apopulation-distribution-and-basic-demographic-characteristic-report-population-and-housing-census-malaysia-2010&lang=bm. Läst 1 juli 2012. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Asien
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis iEuropa; (2) Delvis iAfrika; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis iOceanien.
v  r
Samväldet
v  r
Sydostasiatiska nationers förbund (ASEAN)
v  r
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
* betecknar Republiken Kina (Taiwan)
v  r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Malaysia&oldid=56591832#Historia
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp