Malax (finska:Maalahti) är enkommun iSvenska Österbotten ilandskapetÖsterbotten iFinland. Malax har 5 487 invånare och har en yta på 1 954,94 km², varav 1 433,64 km² är vatten. Malax ligger vidFinlands västkust och gränsar i norr tillVasa stad ochKorsholms kommun, i väster tillKorsnäs kommun, i söder tillNärpes stad samt i öster tillKurikka ochLaihela kommuner.
Malax är entvåspråkig kommun medsvenska som majoritetsspråk (85,2 %) ochfinska som minoritetsspråk (9,7 %).
Malax har tidigare varit en utprägladjordbrukskommun, men i dag arbetar nästan 60 % av befolkningen inom servicenäringar. I kommunen finns sju lågstadieskolor (sex svenskspråkiga och en finskspråkig), högstadium och gymnasium. Hälsovården sköts av Malax-Korsnäs hälsovårdscentral.
I Malax verkar många olika föreningar, som till exempel Malax IF, Malax konstklubb, Malax museiförening, Malax lokal-TV-förening, Speedcubing Malax, Malaxnejdens jaktvårdsförening,Malax IT-förening och ESHL.
Kommunens officiella svenska namnform ändrades 9 juni 1965 frånMalaks tillMalax.[4]
Forngravar indikerar att Malax fick sin första fasta bosättning ijärnålderns början omkring 500 f.Kr. En förromersk fångstboplats på Hudholmen bevisar att befolkningen livnärde sig åtminstone delvis på sälfångst. Under mellersta järnåldern 200-800 e.Kr. växte en välbärgad bondebygd fram runt den dåvarande Malaxviken. En järnåldersgård från ca 600 e.Kr. har undersökts i Kalaschabrännan. Gårdens befolkning bodde i ettlånghus och de livnärde sig påboskapsskötsel ochåkerbruk.
Ortsnamnet Malax omnämns för första gången i ett dokument från1491. Där används både skrivningen "Malaxby" och "Madelaxboo". Det bevarade dokumentet handlar om att en landsynenämnd genom rågång har bekräftat gränsen mellan Malax ochPetalax byar.[5][6] Samtidigt handlar det om gränsdragningen mellan de medeltidakyrksocknarna - byarna i Malax hörde nämligen tillMustasaari socken, medan Petalax var en del av Närpes socken.
Malax socken grundades genomKarl IX:s stiftelsebrev av den 9 oktober 1607. Under 1600-talet var Malax ochLaihela socknar i flera omgångar förlänat år rikets stormän.RikskanslerAxel Oxenstierna innehade förläningen Malax och Laihela från och med år1618 och 1652 blev Malax en del av Laihela friherrskap som innehades avriksrådetCarl Bonde.[7] Efter Carl Bondes död delades förläningen och hans sonCrister Bonde och senare sonson Christer Christersson Bonde innehade friherrskapet Malax. Förläningen indrogs till kronan år 1675.[8]
Nuvarande Malax kommun bildades den1 januari1973, då förutvarande Malax kommun slogs samman medBergö ochPetalax förutvarande kommuner. Norra delarna avPörtom förutvarande kommun överfördes till Malax kommun år1975.
I kommunen finns byarna och bydelarnaBergö,Bjurnäs,Björknäs,Bofjärden,Bredhällan,Brännan,Granholm,Gålören,Havras,Johannesdal,Kallkärr,Kråkbacken,Kråkträsk,Köpings,Lolax,Långåminne, Langerskogen,Majors,Mamrelund,Nojärv,Norra Pörtom,Norrback,Nyby,Paxal,Petalax,Rainebäck,Ribacka,Ribäcken,Rönnholm,Vias,Vägviken,Yttermalax med hamnen och folkparkenÅminne,[9]Ågren,Åmossa ochÖvermalax med gårdsgruppenLångmossen.
Här finns också öarnaBergögaddarna,Dersörarna,Norrstenarna,Olsön,Rankelön,Rönnskären,Storsanden,Storskäret,Söderstenarna,Trutören, båthamnenBockören, sjönMajorsträsket, vattendragetMalax å, sundenNorrströmmen ochSöderströmmen, fjärdarnaBergöfjärden,Stenskärsfjärden,Storfjärden.
| Valår | SDP | C | SFP | KD | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1976 | 3 | | 24 | | | 27 | 78,9 | |
| 1980 | 3 | | 24 | | | 27 | 76,4 | |
| 1984 | 3 | | 24 | | | 27 | 78,9 | |
| 1988 | 3 | | 24 | | | 27 | 77,6 | |
| 1992 | 4 | | 23 | | | 27 | 75,1 | |
| 1996 | 3 | | 24 | | | 27 | 75,2 | |
| 2000 | 3 | 3 | 20 | 1 | | 27 | 66,8 | |
| 2004 | 4 | 5 | 17 | 1 | | 27 | 72,1 | |
| 2008 | 4 | 4 | 18 | 1 | | 27 | 73,3 | |
| 2012 | 6 | 1 | 19 | 1 | | 27 | 69,1 | |
| 2017 | 6 | | 21 | | | 27 | 71,7 | |
| 2021 | 5 | | 21 | 1 | | 27 | 66,3 | |
| Data hämtat frånStatistikcentralen ochDoria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
| Befolkningsutvecklingen i Malax kommun 1975–2020[10] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1975 | | 5 387 |
| 1980 | | 5 704 |
| 1985 | | 5 807 |
| 1990 | | 5 939 |
| 1995 | | 5 823 |
| 2000 | | 5 638 |
| 2005 | | 5 542 |
| 2010 | | 5 605 |
| 2015 | | 5 545 |
| 2020 | | 5 451 |
| Anm:Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Malax har tre församlingar:Bergö församling,Malax församling ochPetalax församling.
Wikimedia Commons har media som rörMalax.
Se kartdata överlagrat påOSM (Kartdata)
Finland
PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors:Statistikcentralen. 2015. sid. 71 (76 i pdf:en).ISBN 978–952–244–528–5.https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 
