Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Majs

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånMajskolv)
Majs
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljGräs
Poaceae
SläkteMajssläktet
Zea
ArtMajs
Z. mays
Vetenskapligt namn
§Zea mays
AuktorLinné, 1753

Majs (Zea mays) är en ettårig, upp till 6 meter hög art ifamiljengräs. Det varChristofer Columbus som tog majsen tillEuropa.

Majs är enkulturväxt medan de vilda släktingarna benämnsteosint. Enligt vissa fynd påbörjades odlande av majs i Sydamerika och Mexiko redan för 10 000 år sedan.

Hanblomställningen sitter i toppen av plantan ochhonblomställningarna, som blir majskolvar, ibladvecken.Frukterna, majskornen, är mycketstärkelserika. Strået är märgfyllt. Majsendomesticerades iCentralamerika, och hade vid européernas ankomst spritt sig till stora delar avNordamerika.

Underarter

[redigera |redigera wikitext]
Zea mays "fraise"
Zea mays "Ottofile giallo Tortonese”
Majskolvar av olika sorter. Observera skillnaderna i storlek ochfärg.
Blommande majs.
  • subsp.huehuetenangensis
  • subsp.mexicana
  • subsp.parviglumis
  • subsp.mays - representerar den odlade majsen.

Grupper

[redigera |redigera wikitext]

Den odlade majsen delas in i ett antalsortgrupper beroende på användning:

  • Flintmajs (Z.mays Indurata-Gruppen)
  • Mjölmajs (Z.mays Amylacea-Gruppen)
  • Popmajs (Z.mays Microsperma-Gruppen)
  • Prydnadsmajs (Z.mays Japonica-Gruppen)
  • Sockermajs (Z.mays Saccharata-Gruppen)
  • Tandmajs (Z.mays Dentiformis-Gruppen)

Odling och användning[1]

[redigera |redigera wikitext]

Majs har blivit ett baslivsmedel i stora delar av världen, och den totala produktionen av majs överstiger den avvete ochris. Mycket majs används tilldjurfoder, antingen somspannmål eller som hela plantan, som antingen kan pressas i balar eller göras till det mer smakliga ensilaget. Sockerrika majssorter, som kallas sockermajs, odlas för humankonsumtion, medan åkermajssorter används för djurfoder, för användning som majsmjöl eller masa, majsstärkelse, majssirap, pressning till majsolja, alkoholhaltiga drycker som bourbon-whiskey och som kemiska råvaror, inklusiveetanol och andra biobränslen. Polenta är små gryn framställda av majskornets kärna. Av polenta görs bland annat gröt och denna majsgröt är nationalrätt i norraItalien.

Majs odlas i tropiskt, subtropiskt ochtempererat klimat i de flesta delar av världen. Det finns tusentals majssorter som passar att odla under olika betingelser och för olika ändamål. Majs är näst eftervete ochris det viktigaste och mest spriddasädesslaget i världen. Det är också den första växt i odling för vilkengenmodifierade varianter utgör en signifikant andel av den odlade arealen.

Majs innehåller integluten och majsmjöl är därför ett bra alternativ till vetemjöl för de som lider avceliaki.

Popcorn, ett av världens populäraste snacks, görs genom att värma torkade majskorn i het matolja eller smör, och vänta på att kornen ska börja "poppa" (puffas). Det som händer under denna process är att kornen vänds ut-och-in.

Det förekommer att majsen skördas innan den blivit fullvuxen. Den kallas då minimajs och är så pass mjuk att man äter den hel med kolv och allt.[2]

I Korea gör man ett te av majs som heterOksusu cha.

Majsolja

[redigera |redigera wikitext]

Denna olja framställs från majsgroddar som innehåller 40-50% fett. Fettsyrasammansättning 27% oljesyra, 63% oljesyra, övriga fettsyror 10%. Majsolja stelnar vid en temperatur av -10 till -18oC.[3]

Majs i Sverige

[redigera |redigera wikitext]

LinnéapostelnDaniel Rolander noterade i sin resa genom Sverige 1754 att man i Helsingborg malde majs.[4] På 1800-talet arbetadeentomologenCarl Johan Schönherr med att försöka acklimatisera majs på sin gårdSparresäter, och han ses som en föregångare. Han hade fått majskornen från en vän som var i Nordamerika.[5] Majs odlas främst i Skåne och södra Sverige. Under 2010 beräknades avkastningen av en hektar i Skåne vara cirka 5 600 kg[6]. Under 2018 producerades totalt 4 600 ton majs i Sverige, det är en dramatisk minskning jämfört med år 2017 då cirka 8 800 ton producerades[7].

Genetik

[redigera |redigera wikitext]

Genomet hos majs är ca 2300Mb långt och innehåller ca 32000gener.[8]

Thailändskt majsgodis i form av en majsformadkaramell.
Majskolv[9]
Näringsvärde per100 g
Vatten68,8 g
Energi524 kJ
Protein3,9 g
Kolhydrater22,1 g
Fett1,4 g
Varavmättat fett0,2 g
Varavenkelomättat fett0,5 g
Varavfleromättat fett0,7 g
Vitamin A18 μg
Pyridoxin (B6)0,18 mg
Askorbinsyra (C)7 mg
Alfatokoferol (E)0,1 mg
Mineraler
Kalcium3 mg
Järn0,51 mg
Magnesium39 mg
Kalium294 mg
Zink0,5 mg
Fosfor105 mg
Jod1 μg
Selen0,5 μg
Antioxidanter
β-karoten168 μg

Världsproduktion

[redigera |redigera wikitext]
Topp 10 producenter av majs - 2018
PlaceringLandProduktion
(ton)
1USA USA392 450 840
2Kina Kina257 173 900
3Brasilien Brasilien82 288 298
4Argentina Argentina43 462 323
5Ukraina Ukraina35 801 050
6Indien Indien30 253 938
7Indonesien Indonesien27 820 000
8Mexiko Mexiko27 169 977
9Rumänien Rumänien18 663 939
10Kanada Kanada13 884 800
Källa:
UN Food & Agriculture Organisation (FAO)
[10]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Olle G. Olsson. ”Majs”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/majs. Läst 13 maj 2015. 
  2. ^”ICA: Minimajs”. Ica.se. Arkiverad frånoriginalet den 2 augusti 2012.https://archive.is/20120802074638/http://www.ica.se/recept-mat/mat-a-o/m/matolja1/. Läst 11 januari 2012. 
  3. ^H. Korp, N. Lindskoug, Matfettslexikon, 1984
  4. ^”StackPath”. www.ikfoundation.org.https://www.ikfoundation.org/ibooks/lagsa_v3_b3/1221#ipagetop. Läst 26 november 2022. 
  5. ^”Sparresäter”. Norra Billings Hembygdsförening. 20 januari 2016.https://www.hembygd.se/norra-billing/plats/310704/text/57197. Läst 12 juli 2024. 
  6. ^”SCB - Statistik över svenska skördar 2010”.http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2011A01_BR_09_JO01BR1101.pdf. Läst 25 februari 2012. 
  7. ^”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018”.https://www.scb.se/contentassets/35e4f9bb037a46948e202c1e790d0ae2/jo0601_2018a01_sm_jo16sm1901.pdf. Läst 21 maj 2019. 
  8. ^Reece et al. (2011), sid. 479
  9. ^”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas”. Arkiverad frånoriginalet den 13 november 2014.https://web.archive.org/web/20141113165131/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx?LivsmedelsId=345. Läst 13 november 2014. 
  10. ^FAOSTAT: Production statistics, crops.
  • Reece, Jane B; Lisa A. Urry, Michael L. Cain, Steven A. Wasserman, Peter V. Minorsky, Robert B. Jackson (2011). Campbell Biology Global Edition (9th Edition). San Francisco: Pearson.ISBN 9780321739759 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Majs
Arter i
majssläktet
Drycker
Maträtter
Övrigt
Se även:Spannmål ·Sädesslag ·bröd ·gröt ·pasta ·välling
Auktoritetsdata
Katalogdata
​​​  BioLib: 42737  Dyntaxa: 222726  EoL: 1115259  GBIF: 5290052  PlantList: kew-450362  Tropicos: 25510055  Inaturalist: 48448  ITIS: 42269  IUCN: 77726273  NCBI: 4577​​​​​  IPNI: 426810-1​​​​​  GRIN: 42207  FNA: 200026507  FOC: 200026507​​​  PLANTS: ZEMA  GrassBase: imp10873​​​​​​  AFPD: 52296​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Majs&oldid=56260425
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp