Månad är en indelning avåret i vanligtvis tolv delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ettmånvarv kringjorden, till exempel intervallet mellan tvåfullmånar. Antalet dagar i en månad varierar mellan 28, 30 och 31 dagar i Sverige. En juridisk månad ska enligt svenskt rättsväsende räknas som 30 dagar om inget annat är angivet[1].
Iastronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp.
Längden avgörs av vilkenreferenspunkt som man väljer, och vid sidan om intervallet mellan tvåmånfaser, kallad densynodiska månaden, som är 29,5306dygn lång, finns även:
Mångaindoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom mångaslaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.
| Nummer | Svenska | Äldre svenskt namn | Latin | Betydelse |
|---|
| 01 | Januari | torsmånad | Januãrius | helgad åt gudenJanus |
| 02 | Februari | göjemånad | Februãrius | etruskiska gudenFebruus |
| 03 | Mars | vårmånad, ugglemånad | Martius | helgad åt gudenMars |
| 04 | April | gräsmånad | Aprîlis | av aperire, "öppna" |
| 05 | Maj | blomstermånad | Maius | helgad åt gudenJupiter |
| 06 | Juni | sommarmånad, midsommarmånad | Iunius | helgad åt gudinnanJuno |
| 07 | Juli | hömånad | Iulius, Quintilis | diktatornJulius Caesar |
| 08 | Augusti | skördemånad, rötmånad | Augustus, Sextilis | kejsarenAugustus |
| 09 | September | höstmånad | September | den sjunde månaden |
| 10 | Oktober | slaktmånad | October | den åttonde månaden |
| 11 | November | vintermånad | November | den nionde månaden |
| 12 | December | julmånad, kristmånad | December | den tionde månaden |
Månadernas namn skiljer sig avsevärt ifinskan.
| Svenska | Finska | Finsk betydelse |
|---|
| Januari | Tammikuu | Axelmånad,tammi = axel / navel / mitten / kärn / hjärta (av vinter) |
| Februari | Helmikuu | Pärlmånad,helmi = pärl: ispärlor börjar bildas på grenarna av träd och buskar när snön smälter i solen, men fryser genast igen. |
| Mars | Maaliskuu | Jordmånad,maallinen = jordisk; i mars börjar jorden synas under den smältande snön. |
| April | Huhtikuu | Svedjemånad |
| Maj | Toukokuu | Såmånad,touko = såtid |
| Juni | Kesäkuu | Sommarmånad |
| Juli | Heinäkuu | Hömånad |
| Augusti | Elokuu | Skördemånad |
| September | Syyskuu | Höstmånad |
| Oktober | Lokakuu | Slaskmånad |
| November | Marraskuu | Dödmånad |
| December | Joulukuu | Julmånad |
I många samhällen har det varit viktigt att kunna förutsägamånens gång i tiden ochmånkalendrar är baserade på den principen. Genom att månvarvet inte är jämnt delbart i ett solår har ett otal olika kalendrar tagits fram under årens gång. Där månen tillmätts liten betydelse saknas begreppet månad helt, som till exempel i demesoamerikanskamayakalendern ochaztekkalendern.
Dengregorianska kalendern, likt den föregåendejulianska kalendern, har tolv månader:
- Januari, 31 dagar
- Februari, 28 dagar, 29 vidskottår (se även30 februari)
- Mars, 31 dagar
- April, 30 dagar
- Maj, 31 dagar
- Juni, 30 dagar
- Juli, 31 dagar
- Augusti, 31 dagar
- September, 30 dagar
- Oktober, 31 dagar
- November, 30 dagar
- December, 31 dagar
Franska revolutionskalendern föreslogs under denfranska revolutionen, och användes av den franska regeringen under nästan 12 år från sena1793. Kalendern omfattade tolv månader med 30 dagar vardera, grupperad till tre tiodagarsveckor kalladedécades. De fem eller sex extra dagarna som behövdes för att beräkna det tropiska året, placerades efter månaderna i slutet av varje år. Kalendern började på hösten:
- Vendémiaire
- Brumaire
- Frimaire
- Nivôse
- Pluviôse
- Ventôse
- Germinal
- Floréal
- Prairial
- Messidor
- Thermidor
- Fructidor
Det finns tolv månader i denmuslimska kalendern, som är en strikt månkalender. Året är 11 dagar kortare än ett solår och omfattar 354 dygn.
- Muharram ul Haram (eller förkortat Muharram) محرّم
- Safar صفر
- Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول
- Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني
- Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول
- Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني
- Rajab رجب
- Sha'ban شعبان
- Ramadan رمضان
- Shawwal شوّال
- Dhu-l-Qa'dah (eller Thw al-Qi'dah) ذو القعدة
- Dhu-l-Hijjah (eller Thw al-Hijjah) ذو الحجة
Denjudiska kalendern har 12 eller 13 månader.
- Nisan, 30 dagar ניסן
- Iyyar, 29 dagar אייר
- Sivan, 30 dagar סיון
- Tammuz, 29 dagar תמוז
- Ab, 30 dagar אב
- Elul, 29 dagar אלול
- Tishri, 30 dagar תשרי
- Heshvan, 29/30 dagar חשון
- Kislev, 29/30 dagar כסלו
- Tevet, 29 dagar טבת
- Shevat, 30 dagar שבת
- Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א
- Adar 2, 29 dagar
Adar 1 finns endast 7 gånger under 19 år. I övriga år kallas Adar 2 endast för Adar.
Denhinduistiska kalendern har olika system för namngivning av månaderna. Månaderna i månkalendern är:
- Chaitra
- Vaishaakha
- Jyaishtha
- Aashaadha
- Shraavana
- Bhaadrapada
- Aashvayuja
- Kaartika
- Maargashiirsha
- Pausha
- Maagha
- Phaalguna
Dessa är också namnen som används i denindiska nationalkalendern för de nyligen omdefinierade månaderna.
Namnet i solkalendern är namnen på destjärntecken som finns:
- Mesha (väduren)
- Vrishabha (oxen)
- Mithuna (tvillingarna)
- Kataka (kräftan)
- Simha (lejonet)
- Kanyaa (jungfrun)
- Tulaa (vågen)
- Vrishcika (skorpionen)
- Dhanus (skytten)
- Makara (stenbocken)
- Kumbha (vattumannen)
- Miina (fiskarna)
Denpersiska kalendern, används för närvarande iIran, ochAfghanistan har sin egen kalender. Den är också indelad i 12 månader. De persiska namnen återfinns inom parentesen.
- Farvardin (فروردین), 31 dagar
- Ordibehesht (اردیبهشت), 31 dagar
- Khordad (خرداد), 31 dagar
- Tir (تیر), 31 dagar
- Mordad (مرداد), 31 dagar
- Shahrivar (شهریور), 31 dagar
- Mehr (مهر), 30 dagar
- Aban (آبان), 30 dagar
- Azar (آذر), 30 dagar
- Dey (دی), 30 dagar
- Bahman (بهمن), 30 dagar
- Esfand (اسفند), 29 dagar, 30 om skottår
DenAfghanska Kalendern.
- Hamal (حمل),
- Savr (ثور),
- Jawzā (جوزا),
- Saratān(سرطان),
- Asad (اسد),
- Sombola (سنبله),
- Mizān (میزان),
- `Aqrab (عقرب),
- Qavs (قوس),
- Jaddi (جدی),
- Dalva (دلوا),
- Hut (حوت),
Den gamla isländska kaledern är inte längre officiellt använd, men vissa helgdagar är fortfarande beräknade efter detta påIsland. Den har tolv månader, vilket grupperas in i två grupper med sex ofta kallade "vintermånader" och "sommarmånader". Kalendern är speciell då månaderna alltid börjar på sammaveckodag istället för ett specifiktdatum.Þorri startar på en fredag någon gång mellan19 januari och25 januari, ochGóa börjar alltid en söndag mellan18 februari och24 februari.
- Skammdegi ("korta dagar")
- Gormánuður (mitten av oktober–mitten av november, "slaktmånaden", eller "Górs månad")
- Ýlir (mitten av november–mitten av december, "Julmånad")
- Mörsugur (mitten av december–mitten av januari, "Fettismånad")
- Þorri (mitten av januari–mitten av februari, "frusna snömånaden")
- Góa (mitten av februari–mitten av mars, "Góas månad")
- Einmánuður (mitten av mars–mitten av april, "ensamma" eller "singelmånad")
- Náttleysi ("nattlösa dagar")
- Harpa (mitten av april–mitten av maj, Harpa är ett kvinnonamn, troligtvis från en glömd gud, första dagen firas somSumardagurinn fyrsti - första sommardagen)
- Skerpla (mitten av maj–mitten av juni, en annan glömd gud)
- Sólmánuður (mitten av juni–mitten av juli, "Solmånad")
- Heyannir (mitten av juli–mitten av augusti, "hömånad")
- Tvímánuður (mitten av augusti–mitten av september, "andra månaden")
- Haustmánuður (mitten av september–mitten av oktober, "höstmånad")
Minnesramsa för att komma ihåg antalet dagar per månad (allen är ett ålderdomligt ord, som betyderensam, jämför med engelskansalone):
| ” | Trettio dagar har november, april, juni och september, februari tjuguåtta allen, alla de andratrettioen. | „ |
Wikimedia Commons har media som rörMånad.
Wiktionary har ett uppslag ommånad.
