Lviv (ukrainska:Львів,Lvivuttal(fil);polska:Lwów;litauiska:Lvovas;tyska:Lemberg;jiddisch:לעמב(ע)ריק,Lemb(e)rik;franska:Leopol;latin:Leopolis;ryska:Львов,Lvov) är en stad i västra delen avUkraina, belägen iLviv oblast, vid foten avKarpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen motPolen. I äldre svenskt språkbruk användes det tyska namnet Lemberg med svenskt uttal. Lviv ligger vid flodenPoltva, en biflod tillBug. Lviv har cirka 721 500 invånare (2021).[1]
Under första världskriget hamnade Lviv flera gånger i frontlinjen för stridigheterna mellan Österrike-Ungern och Ryssland.Första slaget vid Lwów utspelades 26-30 augusti 1914,Andra slaget vid Lwów 7–10 september 1914,Tredje slaget vid Lwów 17-22 juni 1915. Genom fredsslutet 1920 tilldelades Lviv till Polen.[5]
Staden har på grund av att den tillhört Polen en betydligt mer centraleuropeisk profil och utseende än övriga städer i dess närhet. Lviv var tidigare en viktig polsk kulturstad (år 1939 hade den cirka 300 000 invånare), men efter andra världskrigets slut, dåPolens gränser ändrades kom en stor del av den polska befolkningen och polska kulturarvet attförflyttas till Polens nya västra områden, framför allt till tyskaSchlesiens största stadBreslau. På order avStalin utfördes en trippeletnisk rensning - dels av polacker från Lviv till Breslau, dels av ukrainare till det "nya" Lviv samt inte minst av tyskar från Breslau till väster omOder-Neisselinjen.[6]
Före andra världskriget ochförintelsen fanns det i (då polska) Lviv en relativt stor judisk befolkning. Enligt beräkningar som den polska regeringen gjorde 1931 utgjorde judar 24,1 % av stadens befolkning[källa behövs]. Den judiska befolkningen blev dock näst intill helt likviderad och man uppskattar att enbart 200 till 300 av Lvivs judar överlevde förintelsen. Ett stort antal ukrainska judar mördades även underpogromer i början av1900-talet och under andra världskriget.
Undersovjettiden var stadens ryska namn Lvov, från Ukrainas självständighet gick man i Ukraina över till att använda stadens ukrainska namn Lviv.