| Ludvika | |
| Tätort Centralort | |
 Storgatans gågata, vy mot syd | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommuner | Ludvika kommun,Smedjebackens kommun |
| Distrikt | Ludvika distrikt,Norrbärke distrikt |
| Koordinater | 60°7′13″N15°10′14″Ö / 60.12028°N 15.17056°Ö /60.12028; 15.17056 |
| Area | |
| - tätort | 1 142 hektar (2023)[3] |
| - kommun | 1 647,77 km² (2019)[1] |
| - Ludvika kommun | 1 060 hektar (2023)[4] |
| - Smedjebackens kommun | 82 hektar (2023)[4] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 15 675 (2023)[3] |
| - kommun | 26 634 (2024)[2] |
| - Ludvika kommun | 15 248 (2023)[4] |
| - Smedjebackens kommun | 427 (2023)[4] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 13,7 inv./hektar |
| - kommun | 16 inv./km² |
| - Ludvika kommun | 14,4 inv./hektar |
| - Smedjebackens kommun | 5,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Ludvika |
| Riktnummer | 0240 |
| Tätortskod | T6624[5] |
| Beb.områdeskod | 2085TC110 (1960–)[6] |
| Geonames | 2693759 |
  Ortens läge i Dalarnas län. | |
| Wikimedia Commons: Ludvika | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ludvika är entätort belägen vid sjönVäsman iVästerbergslagen i södraDalarna. Orten ligger huvudsakligen iLudvika kommun (Ludvika distrikt) medan den östligaste delen hör tillSmedjebackens kommun (Norrbärke distrikt). Ludvika ärcentralort i Ludvika kommun. Ludvika har 15 614 invånare (2020) och är den83:e största tätorten i Sverige. Det är också Dalarnas tredje största tätort, efterBorlänge ochFalun.
VidLudvika ström lätGustav Vasa anläggaLudvika kronobruk omkring 1550. Detta var Sveriges förstakronobruk förstångjärnssmide. År 1726 såldes bruket till familjenCedercreutz. Mot slutet av 1800-talet blev bruket allt mindre lönsamt, och lades därför ned efter hand. Innan dess hann dock Ludvika få nya näringar som kom att ersätta bruket.FamiljenRoth, som var brukets ägare från och med 1836, utökade bruket med ettsågverk och ettvattenkraftverk. Ludvika bruk lade ner produktionen 1920.
Ludvika kapell (Lodwija capell) byggdes år 1652 på bruksområdetHammarbacken och ersattes 1752 avLudvika Ulrika kyrka som uppfördes längre söderut. Platsen för Ludvika kapell kallas än idagKapellhagen.
År 1860 fick Ludvika genom den smalspårigaVäsman–Barkens Järnväg förbindelse medStrömsholms kanal. 1873 öppnades järnvägen Ludvika-Frövi, 1875 bandelen Ludvika-Falun, 1877 bandelen Ludvika-Kil, 1903 Ludvika-Ängelsberg och 1907 Ludvika-Vansbro. 1900 bildadesElektriska AB Magnet för tillverkning av elektriska maskiner och elektrisk materiel och samma år öppnade företagets verkstadsdel, Ludvikaverken. 1931 fanns 15 industriföretag i Ludvika, med 964 arbetare, av vilka 775 var anställda vid Ludvikaverken. 1900-1901 byggdesLudvika kraftverk vid det 17,7 meter höga vattenfallet i Ludvika ström där bruket tidigare varit beläget. 1900 anlades ävenLudvika ångsåg vid Väsman.[7] Och intill ångsågen byggdes 1902-1903Ludvika tegelbruk, som under 1920-talet var en av Ludvikas största arbetsgivare.[8] Ludvika blev 1902municipalsamhälle med omkring 600-700 invånare, 1915köping med3 083 invånare och 1919 stad med3 729 invånare.[7]
Tolkningen av namnet Ludvika är långt ifrån säker. Namnet är tidigast belagt 1539 och syftade då på en bergsmansgård[9] (1539Lodvika, 1541Loduika, 1550Lodwijkom)[10][11][12] i den nuvarande tätortens västra del. Byn har sannolikt fått sitt namn av den intilliggande Lyviken i sjönVäsman. Vikens namn kan möjligtvis i sin tur kopplas till det i källorna obelagda namnetLydhia på det vattendrag som mynnar där. Detta namn är i så fall bildat till ett ord som är besläktat medludd ochluden och som syftar på förekomsten avbladvass.[13] Enligt en annan tolkning skulle förleden i vikens namn istället komma av det fornsvenska ordetly som betyder lä, alltsåläviken.[14]
År 1661 förekommer namnformenLodwijka i samband medLudvika kapell och 1681 nämnsLodwika Crono Bruuk (Ludvika kronobruk). Den nuvarande formenLudvika är från 1700-talet och påverkad av mansnamnetLudvig.[14] Kyrkans och församlingens namnLudvika Ulrika instiftades år 1752 för att hedra den nytillträdda svenska drottningenLovisa Ulrika.[15]
Orten var länge också en viktig järnvägsknut. 1859 knöts Ludvika samman medSmedjebacken ochStrömsholms kanal, som var förbindelselänk för gods och resande, genomVäsman-Barkens Järnväg, nedlagd 1903. 1873 anslötFrövi-Ludvika Järnväg (FLJ), 1876Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 1900Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg (SWB).[16] Nu fanns järnvägslinjer i fem olika riktningar.
Under 1960- och 1970-talen minskade trafiken ochBorlänge tog alltmer över som järnvägsknut. SWB-linjen motBjörbo är i dag uppriven, liksom f d FLJ motBlötberget.Banvallarna på dessa sträckor har delvis asfalterats och används som gång- och cykelvägar.
Ludvika var och är kyrkby iLudvika socken och ingick efterkommunreformen 1862 iLudvika landskommun. 18 oktober 1901 inrättades i landskommunenLudvika municipalsamhälle. 1915 utbröts municipalsamhället med kringområde och bildadeLudvika köping som 1919 ombildades tillLudvika stad.Stadskommunen utökades 1925 med området motsvarandeMarnäs municipalsamhälle samtidigt som municipalsamhället upphörde. 1971 uppgick stadskommunen i Ludvika kommun där orten sedan dess ärcentralort i kommunen.[17] Bebyggelsen har därefter expanderat och en del ligger nu iNorrbärke socken iSmedjebackens kommun
I kyrkligt hänseende har Ludvika alltid hört tillLudvika församling med en del av orten efter expansion som tillhörNorrbärke församling.[18]
Orten ingick till 1907 iGrangärde tingslag och därefter till 1971 iVästerbergslags domsagas tingslag.Från 1971 till 2001 ingick Ludvika iLudvika domsaga för att från 2001 ingå iFalu domkrets.[19]
| Befolkningsutvecklingen i Ludvika 1960–2020[20] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 16 912 | |||
| 1965 | 18 791 | |||
| 1970 | 18 266 | |||
| 1975 | 18 217 | |||
| 1980 | 17 640 | |||
| 1990 | 16 087 | 1 084 | ||
| 1995 | 15 451 | 1 093 | ||
| 2000 | 14 410 | 1 093 | ||
| 2005 | 14 018 | 1 093 | ||
| 2010 | 14 498 | 1 100 | ||
| 2015 | 15 245 | 1 114 | ||
| 2020 | 15 614 | 1 127 | ||
Till Ludvikas äldre kända byggnader räknasLudvika herrgård,Ludvika Ulrica kyrka,Ludvika Gammelgård och bruksbebyggelsen vidHammarbacken. Vid sekelskiftet 1900 tog Ludvikas järnbrukshistoria slut och istället växte den elektriska industrin fram. Dåtidens Ludvika utgjordes huvudsakligen av bebyggelsen kring bruket och järnvägsstationen. Nu behövde ett nytt, modernt samhälle byggas upp som skulle ersätta den gamla bruksmiljön.
Brukets ledare medCarl Roth i spetsen lät dra upp en nystadsplan på obebyggd mark söder omLudvika Ulrica kyrka och öster om järnvägsstationen. Det var en enkelrutnätsplan med rektangulärastadskvarter som genomfördes 1919. Huvudgatorna blevStorgatan i nord-syd riktning och Engelbrektsgatan i ost-väst riktning. För stadens uppbyggnad anlitades lokala byggfirmor och som arkitekter verkade bland annatErik Lallerstedt ochGustaf Améen.[21] Den senare ritade exempelvis byggnaden förLudvika tingsrätt (invigd 1907).[22]
År 1931 blev det föreskrivet att byggandet i städerna skulle övervakas av enstadsarkitekt. I Ludvika gavs uppdraget till den renommerade arkitektenCyrillus Johansson från Stockholm. Han var Ludvikas stadsarkitekt under tio år från 1931 till 1941. Som sådan ritade han även några byggnader i staden, bland demLudvika stadshus (klart 1934), affärs- och bostadshus vid Storgatan 18 ochStorgatan 30 (klart 1935 respektive 1936),Sagahuset med biografen "Saga" (klart 1939) ochLudvika järnvägsstation (klart 1939). Han framlade även ett förslag till en planskild korsning mellan järnvägen och Grangärdevägen vidLudvika bruk/Hammarbacken. Förslaget realiserades dock aldrig.[23]
I maj 2014 invigdes en ny gång- och cykelbro kallad ”Entré Ludvika”. Bron spänner frånStorgatan över Bergslagsgatan och spårområdet till parkområdet vid Ludvikas hamn och Väsmanstranden. IntillLudvika station finns hiss och trappor. Därmed återskapades den direktkontakt mellan staden och stationshuset som gick förlorad närriksväg 50 (Bergslagsgatan) drogs fram på 1960-talet.
Bron är 183 meter lång och tillverkad av höghållfast stål som tillverkades påSSAB iBorlänge. Bron väger 144 ton och består av 18-24 meter långa stålsektioner.[24] Brobanan skyddas av ett välvt tak. Beställare var Ludvika kommun som beviljades stöd urEuropeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet genomförs i samarbete medTrafikverket som också är medfinansiär. Arkitekt och konstruktör var konsultfirmanTyréns, som var en av fyra förslagställare.[25]
Brobygget kostade dryga 46 miljoner kronor, dubbelt så mycket som en tidig ”uppskattning”. EU och Trafikverket bidrog med sammanlagt 15,9 miljoner, resterande delen betalas av kommunen.[26]
Ludvika Gammelgård är enhembygdsgård och ettfriluftsmuseum i Ludvika. Här finns en bergsmansgård med tillhörande byggnader. Vid Ludvika Gammelgård finns även ett gruvmuseum och en fungerandekonstgång. Det stora vattenhjulet (Östanberghjulet) har blivit Gammelgårdens monument och “varumärke”. Gammelgården och dess byggnader och museer drivs idag av Ludvika hembygdsförening.
Ludvika består av 14 stadsdelar vilka är:
Till äldre offentlig konst räknas de små tegelreliefer från 1937, som finns påLudvika stadshusets pelare. Granskar man relieferna, som är skulpterade avAron Sandberg, syns symboler för metaller och järnstämplar frånLudvika bruk, samt bland annat en Vasaloppsåkare (där finns även konstnärens signatur), en hammarsmed i arbete, en bergsman, en kolmila, ett vattenhjul och en kraftledning. Det finns även en hund avbildad som kallas "Stella" och som var med varje dag under bygget av stadshuset.[27]
Bland nyare offentlig konst i Ludvika märks ”Uttergrupp” på Garvaretorget i hörnet Storgatan/Eriksgatan, skapad avMay Lindholm. Fontänskulpturen, som invigdes år 2003, visar tre uttrar utförda i brons, två stående och en badande. May Lindholm formgav även 60 blåa emaljer ”Vi som tittar på” på biografen Bio stars fasader från 2005.[28]
Skulpturen ”Blixten”, skapad avRichard Brixel år 2002, står mitt i rondellen Bergslagsgatan/Gamla Bangatan, inte långt från Ludvika stadshus. Bronsblixten, sju meter hög, är gjuten i Italien och skall symbolisera Ludvikas elektriska arv. Till kompositionen hör även en cirka två meter hög, gräsbevuxen kulle och en vasskantad liten sjö, som anspelar på betydelsen av Ludvika/Lyviken; den vassbevuxna.[29]
Järnproduktionen vidLudvika bruk och skogsnäringen kom att dominera näringslivet i trakten till 1900 dåElektriska Aktiebolaget Magnet bildades. Verksamheten drogs dock med lönsamhetsproblem och trots omstruktureringar så var lönsamheten blygsam. Bolaget såldes 1916 tillASEA iVästerås. Därmed började också den verkliga expansionen inom elektroindustrin. 1988 blev ASEA tillABB och är idag den största arbetsgivaren med 2 600 anställda. 2020 blev namnet Hitachi ABB Power Grids dåHitachi blev huvudägare till ABB:s elkraftdel.[30] I Ludvika arbetar man främst med utveckling och tillverkning av anläggningar för kraftöverföring som högspänningsapparatur ochtransformatorer.
VidLudvika ström liggerLudvika kraftstation som ägs och drivs avVB Energi. Stationen byggdes av Ludvika bruk och invigdes år 1902. Elkraft levererades tillBlötbergets ochSaxbergets gruva, tillNya Förenade Elektriska AB samt till vägbelysning. Anläggningen har moderniserats sedan dess. Vattenkraften kommer från sjönVäsman, som har här (iLudvika ström) en fallhöjd på 17,5 meter. Normal årsproduktion är på 10 800MWh.[31] VB Energi bildades 1983 med huvudkontor i Ludvika och samägs avVattenfall (50,6%),Ludvika kommun (28,6%) ochFagersta kommun (20,8%).
STRI låg på en halvö i Väsman i sydvästra Ludvika, strax intill ABB. Företaget bildades 1989 ursprungligen som ett forskningsinstitut för överföring av elkraft, ägt till hälften av ABB och Vattenfall.[32] Det blev enteknikkonsult och ettackrediterat högspänningslaboratorium. Huvudkontoret etablerades i Ludvika och lokala kontor fanns i Västerås och Göteborg.[33] Vattenfalls del fördelades 1992 påSvenska kraftnät och Vattenfall, som sålde sin del tillStatnett.[32] 2017 blev ABB majoritetsägare.[34]
Ludvika har handel i centrum, främst runtStorgatan där bland annatEngelbrekt Galleria ligger. Det finns även ett externt handelsområde,Lyviksbergets handelsområde. Enligt SCB:s avgränsning avhandelsområden för år 2015 fanns ett område med koden H2085006 i centrum med 31 arbetsställen för detaljhandel och runt 200 anställda. Lyviksberget ingick i området med kod H2085001 med 6 arbetsställen och runt 100 anställda.[35]
De kooperativa butikerna i Ludvika har historiskt drivits av Konsumtionsföreningen Dala, som bildades i Ludvika 1906. Den lokala kooperationen har senare fusionerats i större föreningar som till slut uppgick iKonsumentföreningen Svea på 1990-talet.
Domus i Ludvika invigdes den 4 september 1958 som Sveriges elfteDomusvaruhus och Dalarnas då största varuhus.[36][37] Domus låg på Storgatan 15 och på Storgatan 26 fanns även ettTempovaruhus.[38] Domus lade senare ner och gjordes om till Engelbrektsgallerian. Tempo blev med tidenÅhléns ochHemköp. Åhléns stängde den 13 januari 2019.[39]
Ludvika har en Ica Kvantum-butik, belägen i Sänkan. Den öppnade den 31 oktober 2017.[40][41] I samband med öppningen stängde två mindre Ica-butiker, den närliggande Matmäster i Marnäs och Matmagasinet vid Grängesbergsvägen.[42][43][44]
År 2007 meddelade Coop att de skulle etablera en Coop Extra vid Lyviksbergets handelsområde.[45] Då hade man även en Konsumbutik vid Ludvika Gård, som behölls.[46] Coop Extra invigdes i februari 2008.[47] År 2017 byggdes Coop Extra ut till en Stora Coop som öppnade i september 2017.[48][49]
Lidl etablerades sig i Ludvika den 3 februari 2005.[50]Willys kom till Ludvika i november 2007 när man öppnade i en tidigare Hemköplokal på Marnäs.[51]
Ludvika sockens sparbank grundades 1871. År 1962 öppnade dessutomKopparbergs läns sparbank ett kontor i Ludvika.[52] Båda uppgick runt 1970 iLänssparbanken Dalarna, som senare blev en del avSwedbank.
Uplands enskilda bank öppnade ett kontor i Ludvika den 24 februari 1873.[53] Den 23 november 1903 etablerade sig ävenKopparbergs enskilda bank i Ludvika.[54][55] Den år 1904 öppnadeDalarnes bank hade avdelningskontor i Ludvika från dess start.[55] Denna bank uppgick 1908 iBankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland. År 1918 öppnade dessutomMälareprovinsernas enskilda bank ett kontor i Ludvika. Stockholm-Öfre Norrland uppgick iSvenska Handelsbanken och år 1925 överlät även Mälarebanken sitt kontor i Ludvika till denna bank.[56] Då hade Kopparbergsbanken uppgått iGöteborgs bank. Uplandsbanken och Götabanken uppgick senare iNordea.
Nordea, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank har alla alltjämt kontor i Ludvika.
I Ludvika finns flera föreningar som bedriver idrottsverksamhet.[57] ExempelvisÖstansbo IS ochIFK Ludvika som båda sysslar med fotboll men där den sistnämnde även har encurlingsektion.
Wikimedia Commons har media som rörLudvika.
