Luciabeslutet kallas det beslut om asylpolitiken som togs av den socialdemokratiskaregeringen Carlsson I den 13 december 1989. Beslutet innebar att i fortsättningen bara så kallade "FN-flyktingar", som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention samt de med så kallade "särskilt starka skyddsbehov" skulle fåpolitisk asyl iSverige.[1]Krigsvägran och flyktingliknande skäl, tidigarehumanitära skäl, skulle heller inte godtas. Reglerna skulle gälla även dem som fanns i Sverige och väntade på besked, med undantag för barnfamiljer som vistats i Sverige i minst ett år.
Bakgrunden ansågs vara den rekordstora flyktingströmmen till Sverige under andra halvåret 1989, då 20 000 personer kom jämfört med 19 000 under hela 1988.[2]
De som skulle fåuppehållstillstånd blev bara de som enligt FN:s status "hyser välgrundad fruktan för sin säkerhet och är förföljda på grund av ras, nationalitet, religion eller politisk tillhörighet". Runt den 20 december 1989 kom omkring 100 flyktingar om dagen till Sverige, i den största flyktingströmmen dit sedanandra världskriget och läget beskrevs som "permanent kritiskt". Nästan alla varbulgarienturkar, som kom viaPolen och dåvarandeÖsttyskland. De åkte med båtenWinston Churchill till Malmö och ansåg sig vara diskriminerade i Bulgarien mendagen därpå utvisades de och skickades medbuss tillTrelleborg där de skickades tillbaka med båt eftersom Sverige beslutat om nya bestämmelser med eninvandringspolitik som inte skilde sig från övrigaEuropa ochNorden. En grupp bulgarienturkar uppvaktadeMaj-Lis Lööw och förklarade att de skulle sväva i livsfara om de sändes tillbaka, men hon förklarade att Bulgariens regering erkänt problemet med bulgarienturkarna och det ansåg hon vara hoppfullt.[3]
Den 14 december 1989 meddeladeinvandrarministerMaj-Lis Lööw (S)Sveriges riksdag det fattade beslutet.[4] Företrädare för Moderaterna och Centerpartiet gav i de följande överläggningarna sitt muntliga stöd för regeringens politik medan riksdagsledamöter från Folkpartiet klargjorde tydligt att de var emot beslutet.[5][6]
Iriksdagsvalet i september 1991 segrade de borgerliga partierna, Kristdemokraterna tog plats i riksdagen, ochCarl Bildt tog över som statsminister. Den 19 december samma år meddeladeregeringen Bildt att den upphävt luciabeslutet.[7] I de följande överläggningarna sade sig Socialdemokraterna inte motsätta sig upphävandet och Folkpartiet välkomnade det.[8]Miljöpartiet de gröna hade fallit under riksdagsspärren i föregående riksdagsval och deltog därför inte i voteringen.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passandefri bild får du gärnaladda upp den.