| Lubań | |||
| tyska: Lauban | |||
| Stad | |||
 Torget i Lubań | |||
| |||
| Land |  Polen | ||
|---|---|---|---|
| Vojvodskap | Nedre Schlesiens vojvodskap | ||
| Powiat | Powiat lubański | ||
| Kommun | Lubańs stadskommun | ||
| Höjdläge | 212 m ö.h. | ||
| Koordinater | 51°7′N15°18′Ö / 51.117°N 15.300°Ö /51.117; 15.300 | ||
| Area | 16,12 km² | ||
| Folkmängd | 21 788 (30 juni 2014)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 1 352 invånare/km² | ||
| Borgmästare | Arkadiusz Słowiński | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Postnummer | 59-800 | ||
| Riktnummer | (+48) 75 | ||
| Registreringsskylt | DLB | ||
| Geonames | 3093040 | ||
  Lägeskarta | |||
| Webbplats: www.luban.pl | |||
Lubań (tyska:Lauban) är en stad iNedre Schlesiens vojvodskap i sydvästraPolen, belägen vidBóbrs biflodKwisa. Staden är huvudort för det administrativa distriktetPowiat lubański. Administrativt utgör staden enstadskommun, med 21 788 invånare i juni 2014. Lubáns stad är medlem av det tysk-polsk-tjeckiska regionala samarbetsorganetEuroregion Neisse.
Lubań ligger i östra delen av det historiska landskapetOberlausitz, i norra utkanten avPogórze Izerskie, de norra utlöparna avJizerbergen. I stadens centrum, på västra sidan av flodenKwisa, mynnar den mindre flodenSiekierka ut i Kwisa. Avståndet till gränsstadenZgorzelec vid den tyska gränsen är omkring 25 kilometer västerut. Den större stadenJelenia Góra ligger omkring 45 kilometer åt sydost.
Staden är rastställe för den polska sektionen av pilgrimsvägenJakobsleden.
Under första halvan av 1200-talet fick Lubaństadsrättigheter genomMagdeburglagarna. Staden grundades på platsen för en tidigare slavisk bosättning från äldre medeltid.
Staden ligger i östra delen av det historiska landskapetOberlausitz och var 1253-1319 ett län tillhörandemarkgrevskapet Brandenburg ochhuset Askanien. HertigenHenrik I av Jawor blev därefter länsherre i staden fram till sin död 1346, då staden blev del avkungariket Böhmen. I maj 1427 intogs staden avhusiternas armé och omkring 1000 katoliker dödades i den följande massakern, varav många var böhmiska präster och studenter frånPrags universitet. PrästenJohannes Rimer dog martyrdöden i samband med händelserna och helgonförklarades senare av den katolska kyrkan. 1431 intogs staden åter av husiterna och förstördes.
Borgarna i staden konverterade till protestantismen omkring 1540, menMagdalenasystrarnas kloster blev kvar i staden. Kyrkan delades mellan de protestantiska borgarna och de katolska nunnorna, och tillsammans medBautzen var staden en av två städer i Oberlausitz med en simultankyrka som användes av båda religionerna.
Lauban blev tillsammans med Böhmen del avHabsburgmonarkin från början av 1500-talet. Staden tvingades inkvartera svenska, sachsiska och kejserliga trupper undertrettioåriga kriget. Genomfreden i Prag 1635 tillföll stadenkurfurstendömet Sachsen. Efter kriget kom många protestantiska flyktingar frånSchlesien ochBöhmen att slå sig ner i staden, då de förföljts undermotreformationen.
Understora nordiska kriget uppehöll sig mellan 12 och 14 september 1707 den svenske kungenKarl XII i staden, där dokumenten förAltranstädtkonventionen utbyttes.
Östra Oberlausitz med staden Lauban tillföll kungariketPreussen efterWienkongressen 1815. Under preussiskt och tyskt styre var Laubankretsstad iregeringsområdetLiegnitz iprovinsen Schlesien. 1854 grundades stadens terrakottafabrik. Terrakottan användes som byggmaterial med en karakteristisk djupröd ton, och användes bland annat till fasadbeklädnaden på det kändaRotes Rathaus iBerlin. Under 1890-talet gick man över till att producerakakel, som exporterades över hela världen fram till andra världskrigets utbrott. Staden fick även en betydande textilindustri under slutet av 1800-talet och stadens tillverkare hade 95 procent av den tyska marknaden förnäsdukar. Staden blev känd genom reklamsloganenLauban putzt der Welt die Nase,"Lauban torkar världens näsor". Andra viktiga arbetsgivare varDeutsche Reichsbahn och Julius Müllers vävstolsfabrik.
Staden förstördes till 60 procent i strider under slutskedet avandra världskriget. I februari 1945 intogs delar av staden avRöda armén, men den återtogs därefter i mars avWehrmacht. Med anledning av det starka motståndet i staden valde rikspropagandaministernJoseph Goebbels staden som plats för sitt sistaWochenschauframträdande, där han manade till fortsatt motstånd.
Efter Röda arméns återintåg i maj 1945 hamnade staden på den östra sidan avOder-Neisselinjen och överlämnades till den polska förvaltningen. Stadens polska namn Lubań blev därefter stadens officiella namn, och de omkring 3000 återstående tyska invånarna fördrevs 1946.
Lubań förlorade sin status som distriktshuvudort 1950, men återfick denna status vid den stora polska administrativa reformen 1 januari 1999. Under 1950-talet revs det historiska kvarteret i mitten av stora torget, men mellan 1997 och 2002 återuppbyggdes det, med moderna butiker i gatuplanet.
.jpg)
Imkafabriken i staden tillverkar våtservetter och pappershanddukar.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Lauban, 1904–1926.
Wikimedia Commons har media som rörLubań.
