Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Louis II av Bourbon, prins de Condé

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånLouis II Condé)
Louis II Condé
Född8 september1621[1][2][3]
Paris
Död11 december1686[1][2][4] (65 år)
Fontainebleau,Frankrike
Medborgare iFrankrike[5]
SysselsättningPolitiker,militär ledare
MakaClaire-Clémence de Maillé
(g. 1643–)[6]
BarnHenrik Jules av Bourbon(f. 1643)
FöräldrarHenrik II av Bourbon
Charlotte-Marguerite de Montmorency
SläktingarAnne Genevieve av Bourbon-Condé (syskon)
Armand de Bourbon (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Helgeandsorden
Riddare av Mikaelsorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Louis II avBourbon,prins av Condé, känd som "den store Condé", född8 september1621 iParis, död11 november1686 iFontainebleau,[7] var enfranskfältherre, son tillHenri II av Bourbon ochCharlotte de Montmorency.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Vid åtta års ålder sändes Condé tilljesuiterna för att uppfostras. Som 15-åring återvände han tillhovet. Han bistod sin far i styrelsen avBourgogne och deltog som frivillig i fälttåget 1640-42. År 1643 fick Condé, då ännuhertig av Enghien, befälet över de franska arméerna och slog med dessa i grunden spanjorerna islaget vid Rocroi, något som snabbt gjorde honom berömd. Under de följande åren kommenderade Condé de franska trupperna dels vid belgiska gränsen, dels i Tyskland. IFranz von Mercy fann han där en värdig motståndare. Islaget vid Freiburg 1644 tvingade han visserligen sin starkare motståndare till återtåg, men fransmännens förluster var större än motståndarens, och att Condé vannslaget vid Allerheim 1645 berodde till stor del på von Mercys död.

År 1646 kommenderade han med framgång iFlandern, men misslyckades 1647 med att intaLérida. Han vann 1648 en glänsande seger islaget vid Lens, vilket gavMazarin modet att inskrida mot parlamentet. I de nu inleddafrondeoroligheterna spelade Condé en olycklig roll, genom sin härsklystnad men brist på politisk insikt. Han stod i början på hovets sida, fastän hans broder,prinsen av Conti, och hans syster,hertiginnan av Longueville, tillhörde motpartiet. Sedan hovet i januari1649 lämnatParis, inneslöt Condé staden och lät vidCharenton nedsabla 3000 man av frondens trupper.

Emellertid medlades fred, och hovet återvände till Paris, i augusti 1649. Condé lyckades genom sina insatser belönas med rikets främsta plats näst efter kungen, men hans högfärd, trots och ständigt växande anspråk drev hovet till det yttersta. I januari 1650 arresterades såväl Condé som hans broder Conti och hans svåger hertigen av Longueville, men redan i februari 1651 frigavs de på parlamentets begäran. Inbördeskriget blossade nu upp på nytt, och i slaget vidPorte S:t Antoine blev Condé 1652 besegrad avTurenne, men räddades av att Paris öppnade sina portar för honom. Han tvingades dock snart att på nytt fly ur staden.

Han valde nu att 1654 sluta förbund med spanjorerna och blev deras överbefälhavare och dömdes till döden av parlamentet. Under ett antal år kämpade han med växlande framgång mot de franska trupperna. Hans benådning var ett av villkoren i fredsförhandlingarna mellan de båda länderna, något som var nära att få Frankrike att avsluta dessa, men 1659 beviljades dock detta och Condé kunde återvända till sitt hemland. Han misstroddes till en början avLudvig XIV, som inte tordes använda honom, men väl stödde hans planer på att för sig eller sin son 1668 vinna den polska kronan. Dessa liksom förnyade försök 1674 misslyckades dock.

År 1668 beslöt Ludvig XIV att ge Condé befälet över de trupper som skulle erövraFranche-Comté. Detta uppdrag utförde Condé med glans och efter detta återvann han kungens gunst. Åren 1672-75 förde han tillsammans med Turenne befälet över Frankrikes armé, deltog i invasionen avNederländerna 1672, stoppade islaget vid Sennef 1674Vilhelm III:s framträngande och försvarade efter Turennes död framgångsriktElsass.Gikt tvingade honom kort därefter att nedlägga sitt befäl, och resten av sitt liv tillbringade han på sitt slottChantilly, där han förde ett glänsande hovliv.

Familj

[redigera |redigera wikitext]

Gift medClaire Clémence de Maillé,Mademoiselle de Brézé, systerdotter tillkardinal Richelieu
Barn:

  1. Henri Jules de Bourbon, prins av Condé (1643–1709) medAnne av Pfalz.
  2. Louis de Bourbon, hertog av Bourbon (1652–1653)
  3. Mademoiselle de Bourbon (1657-1660)

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]SNAC, SNAC Ark-ID:w6dn4pv3, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [ab]RKDartists, RKDartists-ID:431875, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^flera författare,Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011, Diccionario biográfico español-ID:40149/luis-ii-de-borbon-conde, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^GeneaStar, GeneaStar person-ID:debourboncondel.[källa från Wikidata]
  5. ^Libris,Kungliga biblioteket, 25 september 2012,Libris-URI:vs6885qd3br7b38, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^The Peerage person-ID:p40360.htm#i403600, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^”Paris den 7 Decemb:”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 6. 27 december 1686.https://tidningar.kb.se/2979645/1686-12-27/edition/145134/part/1/page/6/. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Företrädare:
Henri II
Prins av Condé
16461686
Efterträdare:
Henri III Jules
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Louis_II_av_Bourbon,_prins_de_Condé&oldid=57563082
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp