De traditionella lotterierna som fortfarande är mycket vanliga vid föreningsfester etc bygger på att man köper en lott och att vinst antingen ges direkt utifrån numret på lotten eller i en dragning som sker när lotterna är slutsålda. Det finns alltid många fler lotter än vinster. Lotter utan vinst kallas nitlotter.
Lotterna säljs viatombola eller lottring. På en lottring sitter lotterna i form av ett hoprullat papper, där köparen erhåller ena delen av lotten medan den andra delen (med samma lottnummer) sitter kvar på ringen. Lottförsäljning är vanlig inomidrottsföreningar, blandskolklasser som samlar pengar till klasskassa/klassresa och påmarknader ochnöjesparker. Ofta sker lottförsäljningen i lotteristånd.
Ett, vanligen mer informellt, lotteri som förekommer bland vuxna vid juletid är julklappslotteri. Istället för attjulklappar delas ut till specifika mottagare så samlas julklapparna på hög och lottas ut till mottagarna. Julklappslotteri kan även syfta på varuutlottningar som handeln anordnar inför jul.[1]
Lotterier i Sverige som omfattar mer än ett län kräver tillstånd avLotteriinspektionen, vilket endast kan lämnas till öppna ideella organisationer. Per januari 2018 fanns 44 tillstånd till följande 18 ideella organisationer:
